Sverige står inför ett medlemskap i Nato. Alliansen leds av USA som nu allt tydligare vänder sig från Europa och rustar sig för att konkurrera på alla plan och särskilt militärt med Kina.
USA försäkrar att Natos försvarsåtagande gentemot sina medlemsländer (artikel 5) om stöd vid angrepp gäller, samtidigt som många bedömare i Europa ifrågasätter om USA vid ett krig kommer att bistå stater i Europa.
Den amerikanska administrationen har publicerat en ny nationell säkerhetsstrategi där det tydligt framgår vad den amerikanska administrationen prioriterar.
En nationell säkerhetsstrategi publiceras periodiskt och årets ersätter den från 2021. Strategin beskrivs på en hög nivå och anger riktning och policy för USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, men tar också upp riktlinjer för den amerikanska inrikespolitiken. Huvuddelen ägnas åt USA:s roll i världen och den säkerhetspolitiska strategin.
Strategin tecknar en hotfull bild av världsläget, där USA måste rusta sig militärt, politiskt och ekonomiskt för att möta Kina, som utpekas som huvudmotståndaren.
Några egentliga alternativ till upprustning och mobilisering av USA och allierade stater och partners anges inte. Nedrustning nämns men inte mer än så. Diplomati, dialog och åtgärder för att sänka spänningarna i världen spelar en helt underordnad roll i strategin.
Även om USA nu spenderar tiotals miljarder dollar på vad som brukar benämnas ett proxykrig mot Ryssland i Ukraina, har amerikanska talesmän upprepade gånger klargjort att man ser Kina som den stora utmaningen på lång sikt. Strategin anger att främsta prioriteten för USA är att konkurrera med Kina och på plats nummer två kommer att hålla tillbaka Ryssland.
Strategin slår fast att perioden med relativ avspänning efter kalla kriget nu definitivt är över.
USA kommer att på alla sätt söka stärka sin egen militära och ekonomiska styrka och samla partners och allierade för utökad samverkan i kraftmätningen med Kina.
Kina
USA:s försvarsstrategi måste vidmakthålla och stärka avskräckning mot Kina som övergripande är USA:s största konkurrent:
”Kina utgör USA:s mest konsekventa geopolitiska utmaning”.
Ryssland är visserligen ett omedelbart och fortgående hot mot Europas säkerhetsordning, men saknar samma breda spektrum av olika kapaciteter som Kina har. På tredje plats utpekar USA hotet från Iran, som anges förse andra med missiler och drönare i proxykrig och som konspirerar för att skada amerikanska företrädare samt dessutom planerar utveckling av kärnvapen.
USA söker bredast möjliga allianser mot Kina:
”Över hela Europa, Asien, Mellersta Östern, Afrika och Latinamerika uppfattar man att länderna är klarsynta över de utmaningar Kina utgör.”
USA verkar för starkare band med partners i Sydostasien som ASEAN-länderna och vill utveckla det så kallade QUAD-samarbetet som är en strategisk säkerhetsdialog mellan Australien, Indien, Japan och USA med udden riktad mot Kina. Den trilaterala sammanslutningen AUKUS mellan USA, Australien och Storbritannien har ett rent militärt syfte att kunna möta utmaningar från Kina.
Nato
Enligt strategin vidhåller USA sina åtaganden för kollektivt försvar enligt Natos artikel 5. Strategin lyfter fram att USA stärker sin militära beredskap för Europas försvar.
Samtidigt förutsätter man att medlemsländerna ökar sina egna försvarsutgifter, sin försvarsförmåga och sina bidrag till Nato.
Ryssland
Tillsammans med sina allierade har USA som mål att tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag i kriget mot Ukraina.
USA syftar till att begränsa Rysslands ekonomiska verksamhet, inklusive försvars- och flygindustri.
Med sina Nato-allierade förstärker man försvar och avskräckningsförmåga inom alliansens östra flank.
I det sammanhanget välkomnar USA Finland och Sverige som nya Nato-medlemmar, vilket ytterligare kommer att förbättra alliansens säkerhet och förmågor.
Taiwan
I Taiwan-frågan kommer strategin med ett viktigt klargörande om USA:s politik.
Man slår fast vikten av att upprätthålla fred och stabilitet över Taiwansundet, och USA motsätter förändringar av status quo från någon enskild parts sida, och stöder inte ett oberoende Taiwan:
”We remain committed to our one China policy, which is guided by the Taiwan Relations Act, the Three Joint Communiques, and the Six Assurances.”
Som tidigare refererar strategin alltså till 1979 års Taiwan Relations Act, som antogs av kongressen och som medger stöd till Taiwans försvar, men inte ger löften om amerikansk militär intervention.
Arktis
Arktis håller på att förvandlas från ett lågspänningsområde till ett område där det pågår en kapprustning mellan USA och Ryssland.
Genom den globala uppvärmningen kommer nordostpassagen att kunna öppnas för transporter och kommunikationer av olika slag, vilket fått alla länder i regionen, inklusive Kina, att alltmer intressera sig för inflytande över och utnyttjande av de nya möjligheterna.
Strategin pekar ut Ryssland som den part vilken tydligast ökar både sin ekonomiska och militära närvaro i området. USA reagerar med att beteckna Rysslands uppträdande som aggressivt och som geopolitiskt spänningsskapande i regionen, och man hävdar att Ryssland därigenom skapar nya risker för konflikter och hinder för samarbetet i Arktis.
Kina anges som medansvarigt för de ökade spänningarna genom sina verksamheter, som, enligt strategin, under sken av vetenskapliga undersökningar ägnar sig åt underrättelseverksamhet för både ekonomiska och militära syften.
För att möta dessa hot ökar USA sin maritima närvaro i området, både för militära och ekonomiska syften.
I USA:s nyligen publicerade strategi för Arktis utvecklas den amerikanska politiken och här framgår tydligt den militära upprustningen:
”USA kommer att upprätthålla, förbättra och utöka militär närvaro i Arktis för vår egen nationella säkerhet och för vår globala militära och maktpolitiska roll.”
Det anges att USA kommer att fortsätta att genomföra regelbundna, transparenta och konsekventa militära övningar med sina allierade och partners, och även på egen hand.
Hur påverkas Sverige av strategin?
Främst reser strategin frågor om hur långt USA vill dra med sig allierade och partners i sin kraftmätning med Kina.
Även om strategin inte explicit tar upp krav på Nato att delta i att motverka Kina, pekades Kina för första gången ut som ett hot vid Natos toppmöte i Madrid den 29 juni i år.
Vid ett svenskt medlemskap i Nato är risken betydande att vi kommer att pressas till en mer konfrontatorisk politik gentemot Kina.
Den ökade spänningen mellan USA och Ryssland i Arktis kan direkt påverka Sverige. Vi har tidigare kommenterat hur vi kan komma att dras med i stormaktspelet i regionen, där Sverige redan deltagit med JAS-plan i flera stora militärövningar med udden riktad mot Ryssland.
Vid samtalen mellan regeringen och administrationen i Washington före ansökan om Nato-medlemskap framkom krav på svenskt militär närvaro också i Arktis.
I USA:s strategi lämnas en viss öppning för att återupprätta det Arktiska rådet, där alla stater som gränsar till Arktis, inklusive Ryssland och Sverige, finns med. Rådet har upphört att fungera efter Rysslands angrepp på Ukraina, då alla stater utom Ryssland bojkottar mötena.
Det ligger i Sveriges intresse att rådet åter kan samlas och verka för åtminstone nödvändiga civila insatser i området och därvid bidra till att minska spänningarna.
Inför ett svenskt Nato-medlemskap tryckte regeringen och Nato-anhängarna på betydelsen av att USA står som någon slags garant för militärt stöd om vi blev angripna.
Många kritiker har klargjort att några garantier om militärt stöd vid anfallskrig inte finns vid ett Nato-medlemskap. Artikel 5 i Nato-stadgan, som man hänvisar till och som USA lyfter fram i sin strategi, innehåller inga bindande förpliktelser om militärt stöd. Det är varje medlemsland som själv avgör i vilken form man vill ge stöd åt ett annat medlemsland, till exempel i form av ett fältsjukhus.
USA:s säkerhetsstrategi understryker hur osäkra de amerikanska försäkringarna om militärt stöd till Europa är. USA har valt väg och rustar sig för att möta Kina.
Ett svenskt medlemskap i Nato innebär inga reella säkerhetsgarantier för Sverige. Vi har att se om vårt eget hus genom att utveckla ett eget starkt folkförsvar.