[…] I april bjöd statsministern in oppositionen till överläggningar om försvaret. I juni var samtliga riksdagspartier överens om den ekonomiska ramen. 250 miljarder går till det militära försvaret, 50 till ”investeringar i fysisk infrastruktur och lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel som en del av det civila försvaret”, det vill säga en delvis annan definition än i Haag.
Svaret på den frågan är mycket lite, om ens något. Och det är då det börjar bli oroväckande.
Regeringens besked vid uppgörelsen i juni var att man till hösten skulle ”återuppta överläggningarna om försvarspolitiken med företrädare från riksdagens partier i syfte att möjliggöra en bred parlamentarisk förankring.”
Ett alternativ till nya partisamtal är att försvarsberedningen kallas in igen med sekretariat och experter. I praktiken rör det ju sig om ett försvarsbeslut 2,0 som ska komplettera det som riksdagen tog beslut om i december 2024. Oavsett i vilken form det blir hade en logisk tidpunkt varit att startskottet går när riksdagen öppnar igen den 9 september. Så blir det nu inte.
Regeringen tänker vänta in ÖB Michael Claessons militära råd i november innan man skrider till verket på allvar. Väl där har det passerat sju månader sedan Tidöpartierna var överens om de 300 miljarderna utan att det rört sig framåt i sak. Tendensen är att tiden rinner i väg. Läs artikel