utvald

Försvarsminister Peter Hultqvist har skrivit en linjeartikel. Sverige ”fördjupar” sitt samarbete med andra länder och med organisationer, det vill säga med Nato, upplyser han där. Detta sker i syfte att skapa ”reella möjligheter att verka tillsammans i en krissituation”. Sådant samarbete är ”centralt för utvecklingen av vår militära förmåga såväl nationellt som internationellt”. Det är rentav ”en av huvudpelarna i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi”.

Läs mer

Om det blir krig i vår del av världen, så ska Sverige delta i det kriget. På annat sätt kan man inte tolka officiella uttalanden av svenska parlamentariker och regeringsföreträdare – fastän det heter att vi inte kan hålla oss utanför. Innebörden är att vi inte kommer att vilja avstå från deltagande – eftersom vi har förbundit oss att komma andra länder i EU och Norden som utsätts för anfall till undsättning. Detta kallas ”solidaritet”.

Läs mer

I det nya regeringsprogrammet finns en formulering om att Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål. Formuleringen har väckt uppseende och i vissa kretsar betraktats som undfallenhet i förhållande till Ryssland. Men Sauli Niinistö låter sig inte bekommas över uppståndelsen kring formuleringen.

– Det skulle först vara märkvärdigt om man skulle säga att vårt territorium får användas för fientliga ändamål. Så uppfattar jag meningen som är helt i linje med vad den förra regeringen enhälligt slog fast i sin försvarsredogörelse.

Hufvudstadsbladet den 16 juni

Under de senaste fem åren har Sverige alltmer kommit att delta i USA:s och Natos militärövningar. Försvarsminister Peter Hultqvist har hela tiden framhållit att det handlat om övningar för att stärka den svenska försvarsmakten. Interoperabilitet med Nato och beredskap att ta emot stöd om Sverige blir angripet har också varit motiv. Däremot har regeringen och försvarsmakten undvikit att direkt peka ut Ryssland som fienden i övningarnas scenario.

Med Sveriges deltagande i övningen Baltops, som leds av USA med sin Andra flotta, blir det knappast möjligt att trovärdigt hävda den linjen. Övningen uppges ha ett allmänt syfte: ”Det är tillsammans med andra som vi bygger säkerhet i vårt närområde. Nato är en av våra samarbetspartners och det är därför självklart att Sverige medverkar vid denna typ av övningar”, säger Jimmie Adamsson, pressansvarig vid försvarsmakten.

Läs mer

Svensk Personalförsörjning heter ett vinstdrivande bolag som, enligt sin hemsida, ”hjälper företag och [sic] hitta personal med rätt personlighet och attityd”. Rekryteringsuppgiften, sägs det, är ”inte bara att hitta kandidater som är rätt på papperet, utan de som också passar in i gruppen, är motiverade och har intresse för tjänsten”.

Att bemanning (vad säger språkpolisen om denna ”maskulina” glosa?) är ett yrke i sin egen rätt, förstår man av nedanstående självdeklaration:

Läs mer

Ytterligare kommentar till en beredning på villovägar.

Utgivarna av denna sajt har alldeles från början (februari 2015) argumenterat för betydligt höjda ekonomiska anslag till det svenska totalförsvaret. Men vi har samtidigt sagt att det viktigaste är att ange en tydlig inriktning för försvarets fortsatta utveckling. Detta har gjorts genom Försvarsberedningens nyligen avgivna rapport. Mot denna inriktning har vi anmält reservationer. Den främsta bristen i rapporten är att beredningen inte har tillgodosett mark- och territorialförsvarets intressen. Beredningens ordförande har rentav viftat bort frågeställningen med ”föråldrad materiel och sega gubbar”.

Läs mer

Försvarsberedningens rapport Värnkraft publicerades den 14 maj. Rapporten gäller inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.

Bakom rapporten står regeringspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De borgerliga partierna hoppade av, då regeringen inte ville binda sig för alla kostnader till 2025 som beräknas till 84 miljarder kronor (cirka 1,5 procent av BNP). Dagens försvar kostar 53 miljarder.

Liksom tidigare år anges Ryssland som det största militära hotet mot oss, och beredningen skriver att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Militärt samarbete med andra stater är avgörande, och man skriver att den transatlantiska länken spelar en avgörande roll för Europa och Sverige. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt.

Läs mer

Da andre ville helprofesjonalisere Forsvaret, ga Kjell sitt ærlige svar: Verneplikten må aldri gå tapt. Igjen var analysen preget av hans klokkertro på at Forsvaret må beholde sin legitimitet i befolkningen. Han hadde sett mange profesjonelle soldater i sitt virke internasjonalt, og var på ingen måte imponert av alt han så. Dermed satte han i gang et omfattende arbeid for å øke oppmerksomheten på verneplikt, høyne vernepliktens status og bedre arbeidsforholdene for soldatene. Det er ingen tilfeldighet at han kalles Soldatenes general. Han trodde på det, han handlet – ikke smart og taktisk, men åpent og ærlig – og han lykkes. Verneplikten står som en påle.

Från: ”Hva kan vi lære av Kjell Grandhagen?”  Forsvarets Forum 6 maj 2019

Statens främsta och förnämsta uppgift är att trygga landets fred, medborgarnas försörjning, territoriets okränkbarhet. Alla andra uppgifter, hur behjärtansvärda de än må vara, är sekundära i förhållande till denna primära. Varför? Därför att om den senare inte lyckas, blir det så mycket svårare eller rentav omöjligt att utföra allt det andra som människor har rätt att förvänta sig av sina institutioner (till vilka också måste räknas företagsamheten) och sina myndigheter.

Allt säkerhetspolitiskt tänkande och all försvarsplanering måste ses i ljuset av denna prioritetsordning. Ett Sverige i krig eller under ockupation är det ultimata misslyckandet. Kriget är ingen konfliktlösare, det skapar och förstärker konflikter. Önskan om fred håller samman ett folk. Därför är försvarsviljan en faktor som aldrig får lämnas ur sikte vid politiskt beslutsfattande. Ty fosterlandsförsvaret är inte blott en post i statsbudgeten, en penningrullning, det är inte ett ämne för experter – det är de mångas angelägenhet.

Läs mer