Svensk militär har inget i Afghanistan och Irak att göra

Lars-Gunnar Liljestrand

Den 28–29 mars deltog försvarsminister Peter Hultqvist i New York på FN:s möte om fredsfrämjande insatser. Mötet handlade om hur FN:s fredsfrämjande arbete ska drivas vidare och förbättras och vad medlemsstaterna kan bidra med för resurser till insatserna.

Hultqvist talade om nödvändigheten att stärka FN och att delta i FN:s fredsfrämjande operationer: ”Vi lever i en värld med ökande osäkerhet, där institutioner och relationer vi tidigare ansett vara stabila nu är under ökande press. För Sverige är respekten för internationell rätt grundläggande. Tillsammans måste vi stå upp mot överträdelser av FN-stadgan och arbeta för fred och säkerhet.”

Svenska regeringen säger en sak men gör en annan.

Svenska soldater deltar i två krig utan FN-mandat: Afghanistan och Irak.

Läs merSvensk militär har inget i Afghanistan och Irak att göra

Veckans citat

“Vårt nationella försvar ska även i fortsättningen bygga på allmän värnplikt för män, frivilligt för kvinnor. Min uppfattning är att ett starkt och trovärdigt försvar utan Nato-medlemskap är den bästa garantin för att hålla Finland utanför framtida kriser och konflikter.”

Mikael Holmberg, stadsstyrelsens ordförande, Pargas, riksdagsvalskandidat, SFPi Åbo Underrättelser

Åter om Iranavtalet

Mats Björkenfeldt

På denna sajt har vi genom att lyfta fram två intressanta böcker (Iran Nuclear Accord and the Remaking of the Middle East respektive The Art of Sanctions. A View from the Field  försökt analysera president Donald Trumps politik att ”ending United States Participation in an Unacceptable Iran Deal”.

Foreign Affairs (snapshot 20/3) hävdar Kian Tajbakhsh, att USA inte har den minsta önskan att inleda ett storskaligt, militärt engagemang i Mellersta Östern (“its track record with such engagements is in any case not encou­raging”). Så isolering av Iran tror Trump vara enda möjlighet att kunna blidka sina allierade där (de sex Gulfstaterna, Egypten och Jordanien) vilka planerar att med USA skapa ett nytt säkerhetsarrangemang, ”the Middle East Strategic Alliance (MESA)”, även kallat “the Arab NATO”.

Detta “the Arab NATO” verkar dock bortse från att FN:s säkerhetsråd den 20 juli 2015 genom resolution 2231 accepterat det slutliga avtalet ”Joint Comprehensive Plan of Action” (JCPOA), och enligt FN-stadgans artikel 103 är även staterna inom “the Arab NATO” skyldiga att respektera JCPOA. Donald Trumps krav på och sanktioner mot Iran strider mot JCPOA och interventions­förbudet i FN-stadgan, vilket klargjorts här i de tidigare länkade artiklarna.

Läs merÅter om Iranavtalet

”Angriper” Ryssland Sverige i Norrland?

Sören Sommelius

Med författarens tillstånd  publicerar vi här artikel om militärövningen. Artikeln publiceras även på författarens blogg.

Northern Wind, en väldig militär övning, genomförs den 17 – 28 mars. Scenariet är att Sverige ska försvara sig mot en fiktiv angripare som anfaller norra Sverige, skriver Försvarsmakten. Anfallet kommer från öster. Det är ”en tillfällighet”, upprepas ofta.

Men underförstått är förstås att Ryssland angriper Sverige. Är det troligt?

Ett annat scenario är en militär konflikt mellan Ryssland och USA, där Sverige kan påverkas. En sådan förutsättning skulle gett helt andra utgångspunkter för övningarna.

10 000 soldater deltar i Northern Wind.Den norska styrkan på 4500 man är störst, följd av den svenska på 3000 man och den finska med 1500 soldater. Resterande 1000 soldater kommer från Storbritannien och USA. I den amerikanska styrkan ingår marinkårssoldater. I stort sett hela den norska armén deltar i övningen, noterade norska Aftenposten i höstas.

Illustration av övningsområdet för Flygvapenövning 2019. Övningen kommer att genomföras inom den röda markeringen. Karta: Försvarsmakten.

Fredag den 22 mars inleds Flygvapenövning 2019, årets flygövning i norra Sverige och nordvästra Finland. Utgångspunkten är att nationellt ”högkonfliktscenario” med anfall mot norra och mellersta Sverige.

Läs mer”Angriper” Ryssland Sverige i Norrland?

Veckans citat

«Norge er ingen fredsnasjon, men har blitt en krigsnasjon. Det er bare sutleprat å kalle Norge en fredsnasjon,»

«Det er alltid risikabelt for et lite land å være alliert med en stormakt. Det har vært kjent fra gammelt av og var allerede tema i det store verket om Peloponneskrigen [431–404 f.Kr.] av Thukydides. Denne kunnskapen har også støtte i strategiske analyser fra senere tid.»

Professor emeritus i filosofi, Jon Hellesnes, til Ny Tid

European Intervention Initiative

Utgivarna

Utrikesminister Margot Wallström svarade den 21 februari i riksdagen på en fråga från Hans Wallmark om regeringens inställning till European Intervention Initiative (EII):

”EII är ett viktigt initiativ som kan bidra till att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet i Europa. Syftet är ytterst att utveckla en gemensam strategisk kultur mellan de deltagande länderna och därmed den europeiska förmågan att agera i krishanteringsinsatser under ledning av den Europeiska Unionen, Nato, Förenta Nationerna eller i ad hoc-format.”

Läs merEuropean Intervention Initiative

Norge i Nato

Mats Björkenfeldt

Jon Hellesnes, professor emeritus i filosofi vid Universitetet i Tromsø, är bland annat fokuserad på krigsfilosofi och är en av Norges skarpaste hjärnor, ledamot både av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo och Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab i Trondheim. Han är partipolitiskt obunden. Hellesnes nya bok heter Nato-komplekset. Om militærpolitikk, atomvåpen og norsk USA-servilitet (Det Norske Samlaget 2019). Han har givit ut tolv böcker på samma förlag.

Boken tar ett avstamp i en fråga: Är Nato att likna vid Warszawapakten?  De som ingick i den senare pakten bestod inte av fria och suveräna stater, då det var Leonid Brezjnev och andra sovjetledare som styrde. Hellesnes antyder en likhet med hänsyn till ”USA-serviliteten til Solberg-regjeringa og resten av den norske politiske eliten”. Han ser ett nytt kallt krig för ögonen, ett krig som orsakats av USA.

Läs merNorge i Nato

Chelsea Manning och Sverige i Afghanistankriget

Lars-Gunnar Liljestrand

Chelsea Manning, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Irak och Afghanistan och dömdes av en amerikansk militärdomstol 2013, sitter åter häktad. Denna gång gäller det hennes vägran att vittna för en grand jury om frågor kring WikiLeaks-grundaren Julian Assange. Processen är en förberedelse för att undersöka möjligheterna att få Assange fälld.

Manning hävdar att hon inte skall tvingas vittna i en hemlig rättegång vars resultat kan innebära risker för hennes själv och andra. Hon menar att hon redan i den första rättegången besvarade alla frågor och att hon inte har mer att tillägga:

”All of the substantive questions pertained to my disclosures of information to the public in 2010 –  answers I provided in extensive testimony, during my court-martial in 2013.”

Läs merChelsea Manning och Sverige i Afghanistankriget

Veckans citat

“Till syvende og sidst är det ju faktiskt USA:s högsta befälhavare som bestämmer om alla tanks, soldater och flygplan stationerade i Europa ska sättas in i ett skarpt läge. Skulle Trump ge den ordern?”

Erik Thyselius i axess.se 7 mars

200 år av europeisk historia

Mats Björkenfeldt

I The Penguin History of Europe har på senare år getts ut av förlaget Allan Lane tre volymer som skildrar åren 1815–2017. Det är Richard J. Evans, The Pursuit of Power: Europe 1815-1914  (819 sidor), som kom ut 2016. (En av redaktörerna för denna sajt, Anders Björnsson, har recenserat boken här. Året innan publicerades Ian Kershaws To Hell and Back: Europe 1914-1949  (590 sidor). Samme författare har nu 2018 givit ut den avslutande volymen: Roller-Coaster: Europe. 1950-2017 (665 sidor).

Läs mer200 år av europeisk historia

Neutralitetslinjen

Anders Björnsson

Sverige är ett litet land som under lång tid har lyckats hålla sig utanför kampen mellan stormakterna. Det har haft en naturlig plats i den nordiska statsgemenskapen och under tusen år ingått i den västkristna kulturkretsen. Genom en utdragen statsbildningsprocess var det som skulle bli Sverige invecklat i flera krigsföretag och erövringar (korståg). Med konsolideringen av ett suveränt svenskt rike under Gustav Vasa lades grunden för en permanent militärstat. Men för riksgrundaren var inrikes pacificering viktigare är utrikes äventyrligheter.

Läs merNeutralitetslinjen

Varför skall vi ha militärt försvar?

Sven Hirdmans  artikel “Satsa på fred, inte på krig” som vi publicerat på den här sajten föranledde en diskussion mellan författaren och Lars Ingelstam som vi återger en del av nedan.

Lars Ingelstam:

I de kretsar där jag (ibland) rör mig är det lite svårt att förklara varför man, med ungefär den omvärldsanalys som du ger, ska ha något militärt försvar ö h t. Argument av typen ”militärt vacuum är inte bra” känns lite tama i sammanhanget. Jag tror att det vore bra om du – och/eller andra som har sakkunskap och erfarenhet – förklarade detta så att även mina vänner i t ex Kristna fredsrörelsen skulle förstå (jag skrev ett par sidor om Försvarsmakten i min senaste skrift, utgiven av KrFreds 2018). I en artikel förra året, som faktiskt kom in i SvD, uttryckte jag tanken att Försvarsmakten mycket väl kunde få de medel den anser sig behöva, men på det villkoret att försvarssektorn slutade lägga sig i utrikespolitiken, särskilt den del som gäller Ryssland. Detta var inte bara på skoj, faktiskt. Tecknandet av hotbilder hänger ihop med organisationens egenintressen, vilket både teoretiskt och praktiskt är osunt.

Sven Hirdman:

Det är en bra fråga Du ställer om varför vi skall ha ett militärt försvar om det inte finns något direkt hot eller om vi inte skulle klara oss i ett stormaktskrig. Mitt svar är detta, utan rangordning av argumenten:

– Ett militärt försvar är en nationell identitetsmarkör. Det stärker den nationella sammanhållningen och försvarsviljan i ett demokratiskt land som Sverige.

– Det är internationellt vedertaget att en självständig stat skall kunna hävda sin suveränitet genom att skydda sina gränser mot olaga intrång. Det inger respekt gentemot andra länder och är viktigt för det inhemska förtroendet. Den inhemska försvarsviljan är en lika viktig försvarsmekanism som själva det militära försvaret. Därför är värnplikten betydelsefull liksom de militära förbandens bygdeanknytning.

Läs merVarför skall vi ha militärt försvar?