Regeringen och den borgerliga oppositionens främsta argument för ett svenskt Nato-medlemskap var, förutom att vi skulle följa Finland, att det krävdes för att Sverige skulle kunna försvaras.
När ett medlemskap nu närmar sig kommer det allt fler besked både från svenska regeringen och från de nordiska och baltiska medlemsstaterna om hur det svenska försvaret skall användas.
En mer officiell bekräftelse på att Sverige skall ta ett avsevärt större militärt ansvar i vår region kom vid mötet den 24 maj mellan de nordiska försvarsministrarna där man välkomnade Sveriges och Finlands beslut att söka medlemskap. Ministrarna uttalade att man hade gemensamma intressen att säkra Östersjöområdet och Nordkalotten (the High North).
Man framhöll att dessa regioner utgjorde ett enda sammanhängande område för operationer och för gemensam operativ planering samt att Finland och Sverige kommer att stärka det kollektiva försvaret och säkerheten i Nordeuropa.
Hur detta utvidgade ansvar för det svenska försvaret kommer att se ut vet vi inte idag men man kan anta att planerna redan finns hos regeringarna och militärstaberna i de nordiska staterna och hos Nato och USA.