Ingen hysteri

En huvudledare i Dagens Nyheter (8/9) riktar ett våldsamt angrepp på motståndet mot den snart inledda försvarsövningen Aurora 17. Ledaren saknar nyanser och inriktar sig på att genom guilt by association få alla demonstranter att framstå som Rysslandvänner. Ledaren har däremot inte ett ord att säga om själva övningen.

Men många av de grupper som nu demonstrerar mot övningen saknar också nyanser i sin kritik av övningen. Sveriges försvarsmakt måste faktiskt kunna öva för ett anfall mot vårt land – och egentligen tillsammans med vilka väpnade styrkor som helst. Det viktiga är att det utkämpas en försvarsstrid och att det är Sverige som är den försvarande parten.

Bristen på sådana här övningar i det nära förflutna har varit svårartad och står i skriande kontrast till de resurser som har avdelats för svenska militära operationer utomlands. Omfokuseringen på det svenska territoriet är sannerligen både välkommen och hälsosam. Att den svenska försvarsmakten har så dåligt med eget folk, en konsekvens av det huvud- och ansvarslösa beslutet 2009 att skrinlägga den folkligt förankrade värnplikten, nödvändiggör utländska soldaters närvaro i sådana här övningssammanhang.

Läs merIngen hysteri

Återtåg och framsteg – en utrikespolitisk betraktelse, Anders Björnsson

År 1809 fick Sverige en för sin tid mycket modern författning. Den hade tillkommit efter en politisk revolution. I 1809 år regeringsform var maktdelningen inskriven, med självständiga domstolar och en begränsad kungamakt. Det gustavianska enväldet försvann genom bakdörren och tredje ståndet gjorde sin entré. Unionen med Norge förstärkte det radikala anslaget. Den norska grundlagen från 1814 innehöll starka demokratiska element.

Läs merÅtertåg och framsteg – en utrikespolitisk betraktelse, Anders Björnsson

Försvarsmaktens perspektivstudie 2017 – tröskelförsvar i väntan på Nato, Lars-Gunnar Liljestrand

Den 5 september avlämnade Försvarsmakten på regeringens uppdrag en delrapport  inom den så kallade Perspektivstudien. Studien ska beskriva Försvarsmaktens utveckling fram till 2035. Rapporten beskriver en stegvis ökning av den operativa försvarsförmågan för att kunna möta framtida händelseutvecklingar efter 2020 och skall bidra till försvarsberedningens arbete att ta fram en försvarsinriktning för 2021–2025.

Vi har på den här sajten tidigare kommenterat den första delen av perspektivstudien som kom 2016. Denna slog fast att den överordnade strategin fortsatt är ett tröskelförsvar baserat på en yrkesarmé, med stor satsning på vapenutveckling och i slutändan stöd från Väst vid konflikt eller krig.

Strategin med tröskelförsvar och militär hjälp från främmande makter utvecklas vidare i andra delen av perspektivstudien.

Det säkerhetspolitiska läget för en längre tid framåt är ytterst svårbedömt, enligt studien, och hoten under perioden fram till 2035 förväntas bli svårare att identifiera, mer komplicerade att hantera och hotbilden alltmer mångfacetterad.

Med nuvarande försvarsuppgörelse kommer det att uppstå ett ökat ”förmågegap” i förhållande till Ryssland redan efter 2020.

Läs merFörsvarsmaktens perspektivstudie 2017 – tröskelförsvar i väntan på Nato, Lars-Gunnar Liljestrand

Ny bok om det nordiska, Mats Björkenfeldt

Santérus förlag har utgivit antologin Norden sett inifrån med Bengt Sundelius och Claes Wiklund som redaktörer. För denna sajts läsekrets kan det vara av intresse att särskilt notera tre artiklar: den före detta finske försvarsministern Jan-Erik Enestams ”Om nordiskt och svensk-finskt försvarssamarbete”; lektorn i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan Jacob Westbergs ”Försvarssamarbetet: en ny väg till fördjupat nordiskt samarbete?”; och ambassadören Mats Bergquists ”Stormakterna och Norden efter det kalla kriget.”.

Enestam framhäver Thorvald Stoltenbergs rapport ”Nordiskt samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk” från 2009, vilken gav en ny politisk inramning åt det nordiska samarbetet på dessa områden. Rapporten innehöll tretton olika förslag och det mest intressanta är det sista: förslaget om en nordisk solidaritetsförklaring. Detta väckte mest diskussion ”och inledningsvis också motstånd, men har nu antagits av de nordiska utrikesministrarna. Den är inte juridiskt, men nog politiskt bindande länderna emellan”, påtalar Enestam.

Läs merNy bok om det nordiska, Mats Björkenfeldt

Säkerhetspolitiken bestäms av Sverige

Svenska regeringen röstade under våren för en FN-resolution om avskaffande av kärnvapen. Regeringen skall nu lägga förslag till riksdagen om ratificering av konventionen. Företrädare för den amerikanska administrationen har emellertid på olika sätt försökt påverka den svenska linjen.

Enligt Dagens Nyheter skall amerikanske tjänstgörande ambassadören i Stockholm ha varnat Sverige för att underteckna konventionen. Detta skulle, enligt ambassadören, kunna försämra försvarssamarbetet med USA. Enligt Svenska Dagbladet skall en liknande varning ha framförts av USA:s försvarsminister James Mattis i ett brev till försvarsminister Peter Hultqvist.

Utrikesminister Margot Wallström, som från början har varit drivande för Sveriges ja till konventionen, säger sig stå fast vid att Sverige skall ratificera konventionen men gör tillägget att förslaget skall analyseras mer i detalj.

– Vi måste titta på den här konventionen som kom till under väldigt kort tid och med ett antal skrivningar, som vi menar att vi måste titta på ur samarbets- och folkrättslig synpunkt. Den tiden kommer vi att ta oss nu.

Läs merSäkerhetspolitiken bestäms av Sverige

”Att uppfylla åtaganden som medlem i Nato”

Lars-Gunnar Liljestrand

Moderaterna har presenterat sitt förslag till försvarsbudget dels för perioden 2018-2020 och dels för 2021-2025. Förslaget kommer att läggas fram för moderaternas stämma i oktober.

För de närmaste två åren är satsningen att förstärka markstridskrafterna genom att börja bygga upp en tredje armébrigad i Skåne. En ökning av numerären i Hemvärnet bör inledas samt att samtliga Archerpjäser bör behållas och förbandssättas. Luftförsvarsförmågan skall förstärkas genom ett tidigarelagt införande av luftvärn med medellång räckvidd.

För perioden 2012-2025 vill moderaterna ha beslut om nya förbandsorter och utökning av befintliga förband och enheter. Prioriterad verksamhet är ny flygflottilj i Uppsala, upprättande av amfibieregemente i Göteborg, samt förstärkning av stridsgruppen på Gotland. Prioriterade materielprojekt att överväga är exempelvis ytterligare ubåtar, ny generation av ytstridsfartyg samt luftvärn för ytstridsfartygen och analys av behovet av långräckviddigt luftvärn.

Läs mer”Att uppfylla åtaganden som medlem i Nato”

Nej, Trump – Sverige ska ut ur Afghanistan, Lars-Gunnar Liljestrand, Thage G Peterson, aftonbladet.se

USA vill nu trappa upp kriget i Afghanistan. USA:s president Donald Trumpstal den 21 augusti där han lade fast den amerikanska politiken för kriget i Afghanistangör det helt omöjligt för Sverige att fortsätta med militära rådgivare i landet under Nato:s ledning.

Trump deklarerade USA:s fortsättning i ett krig utan slut.

Han drog tre ”fundamentala” slutsatser om kriget:

• Det fordras ett ”hedersamt och långsiktigt” slut på kriget.

• Ett snabbt tillbakadragande skulle riskera ett nytt 11 september i USA.

• De säkerhetshot USA ser i Afghanistan är ”ofantliga” (immense) genom närvaron av terroristorganisationer.

Situationen är komplex och svårhanterad men i slutändan kommer vi att vinna sa presidenten.

Enligt Trump är kärnpunkten i den nya krigsstrategin en övergång från en tidsbaserad politik till en som styrs av läget. Situationen på marken kommer att styra vilka insatser USA kommer att göra och för hur lång tid, ”Jag säger inte när vi kommer att gå till attack men vi kommer att attackera. Läs artikel

Sverige är inget offer – i anledning av ett 100-årsjubileum bland annat, Anders Björnsson

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik kan bara ha ett huvudmål: att vi inte dras in i krig om de skulle bryta ut i vår omvärld. Av det följer att vi inte ska delta i krig någon annanstans heller. Våra stridskrafter, militära och andra, ska endast användas för att försvara det egna landet. Detta bör styra Försvarsmaktens inriktning. Det är därför vi behöver ett folkförsvar, inte insatstrupper.

Självfallet kommer Sverige att ”beröras” av krigshandlingar i en nära omvärld, också om vi inte själva skulle bli anfallna. Under 1900-talets bägge världskrig, som vi stod utanför, blev befolkningen utsatt för ekonomiska svårigheter av olika slag, och krigförande makt passerade med styrkor genom vårt territorium. En del ”opålitliga element” sattes i läger; i krigets slutskede blev vi fristad för flyktingar.

Läs merSverige är inget offer – i anledning av ett 100-årsjubileum bland annat, Anders Björnsson

Lars Wilderäng vilseleder om alliansfriheten, Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige är varken alliansfritt eller neutralt, hävdar Lars Wilderäng  i en gästkrönika på ledarsidan i GP 15 augusti.

I och med EU:s Lissabonfördrag skulle det finnas ett åtagande från Sverige som skulle innebära att vi ”med alla till buds stående medel ska hjälpa våra allierade EU-länder om något av dem blir angripet.”

Så är det inte. Artikel 42.7, som Wilderäng hänvisar, till förpliktar inte Sverige till annat än att stödja en annan EU-stat på det sätt vi själva finner lämpligt utifrån vår alliansfrihet. Det kan röra sig om allt från diplomatiskt stöd till fältsjukhus och, om vi så beslutar, även militärt stöd. Artikel 42.7 utformades just så att den skulle vara förenlig med alliansfriheten hos några av EU:s medlemsstater. Den andra meningen i artikel 42.7 understryker att alliansfria stater har rätt att fullfölja sin traditionella säkerhetspolitiska linje. Om detta kan man läsa bl.a. i den till svenskt Nato-medlemskap vänligt inställde ambassadören Tomas Bertelmans rapport från 2014.

Wideräng vill ha med Sverige i Nato. En utgångspunkt han anför är att vi, vid en konflikt i vårt närområde, automatiskt blir indragna. Hur vet han det? Vi har fortfarande möjlighet att ställa oss neutrala i händelse av krig. Inget är ödesbestämt.

Sveriges säkerhetspolitik har faktiskt i mer än 200 år inriktats på att vi skall undvika att dras med i krig. Den har varit lyckosam. Trots något otydliga signaler från regeringen är det alltjämt den svenska linjen. Samma politik för Finland. Med Nato-medlemskap kommer vi med stor sannolikhet att bli indragna från dag ett vid en konflikt i Östersjö-området. Utifrån sin syn på Nato-medlemskap blundar Wideräng för vissa inslag i den kommande övningen Aurora 17 där 1000 amerikanska soldater medverkar.

Sverige behöver öva militärt, och det kan vara nödvändigt att utländska styrkor deltar. Avgörande är i vilken roll och i vilket skede det sker. USA uppträder i Aurora 17 inte bara i rollen som angripare utan även i rollen som försvarare av Sverige.

Vi har rätt påkalla kollektivt självförsvar, om vi blir utsatta för ett väpnat angrepp. En gräns som inte får överskridas är dock att före ett angrepp tillåta placering av utländsk trupp på vårt territorium. Det kan utlösa och motivera ett anfall mot oss. Under Aurora 17 kommer ett antal amerikanska enheter att överföras till svenskt territorium innan krig brutit ut – under ett ”skymningsläge”.

Detta är äventyrligt och oförenligt med vår alliansfrihet, och det ger helt fel signaler till svenska folket och till omvärlden.

 

 

Privatföretag äter sig in i Försvarsmakten

Företaget 4C Strategies har rekryterat Johan Sjöberg till tjänsten som seniorkonsult. Han skall arbeta främst med affärsutveckling inom offentlig sektor, totalförsvar och civilförsvar. ”Johan har bl.a. en mångårig erfarenhet från EU i Bryssel som Försvarsråd på EU-representationen med ansvar för Försvarsdepartementets personal och verksamhet och sista tre åren som Försvarsrådgivare vid Nato-delegationen.” Det skriver sajten Aktuell säkerhet den 16 augusti.

Steget måste ses som ytterligare en sammanväxning mellan privata företag, Försvarsmakten och andra offentliga institutioner. Vi har på  alliansfriheten.se tidigare kommenterat hur Försvarsmakten tecknat avtal med företaget 4C om outsourcing av verksamheter och inhyrning av personal. Det är en utveckling som har gått långt i andra länder. USA har kontrakterat privata företag som Blackwater för att kriga i Afghanistan, och nu är ett av förslagen som ligger på bordet i Vita Huset att privata företag helt skulle kunna ersätta USA:s styrkor i landet. I Sverige har det inte gått så långt, men riktningen är klar: att steg för steg ersätta svensk militär med privata aktörer inom vissa områden.

Utvecklingen oroar. Svenska försvaret är en nationell angelägenhet som inte får överlåtas till privata intressen.

Brist på personal åberopas för att motivera outsourcingen. Med allmän värnplikt löses personalproblemet och dessutom ges försvaret en bred kompetens. Unga värnpliktiga med färska kunskaper om teknik, IT och annat vore ett lyft för Försvarsmakten.

Murar, Anders Björnsson

Der Mauerspringer heter en roman av den tyske författaren Peter Schneider. Den utkom 1982, under en ytterst instabil period i kalla krigets utdragna historia. Schneider argumenterade i sin bok för att den viktigaste muren inte var den fysiska, den som stod på marken och delade Öst från Väst, utan den mentala, den som fanns i människornas huvuden. Alltså inte den som får någon att hoppa utan den som dövar önskan om att överskrida gränser.

Några år senare var den fysiska muren borta, men den mentala var inte lika lätt att utplåna.

Tyskland är åter, obestridligen, Europas ledande nation – demografiskt, ekonomiskt, politiskt – och landet försöker därtill att etablera sig som en militärmakt. Men tyskarna själva är skeptiska till alla äventyr med landets väpnade styrkor, det framgår av återkommande opinionsundersökningar. Folkmeningen är närmast pacifistisk. Också här kan man se ett glapp eller en klyfta mellan det fysiska – den materiella styrkan, den faktiska eller potentiella förmågan – och det mentala – olika slags viljeyttringar och förhållningssätt hos de enskilda individerna.

Läs merMurar, Anders Björnsson

Föredrag av Överste 1 Jan Wickbom, bjornerback.com

Vi återger här ett föredrag av överste Jan Wickbom den 11 maj 2012 i Uleåborg.

Men mycket av vad jag kan om krig – det har jag lärt mig av finländare. Allt som svenska försvarsmakten gjorde under första hälften av 1900-talet hade samma grund som Finlands Försvarsmakt. Detta tål att fundera över och pratas om. Under detta föredrag skall jag passa på att tacka några av mina finländska läromästare. I femtio års tid har vi i Sverige sökt anpassa oss till den amerikanska operationskonsten. Jag behöver inte beskriva de amerikanska teorierna om Revolution in Military Affairs, nätverksbasering, manöverdoktrinen m m. Jag vet att de är välkända i Finland. Ni har emellertid förstått att stormaktens offensiva strategiska idéer inte är tillämpbara i ett litet lands försvarsstrategi. Det har vi inte förstått i Sverige. Utan vi har ominriktat Sveriges försvarsmakt och försökt göra den så lik USA:s insatsstyrkor som möjligt. Redan under 1960-talet började vi anpassa värnpliktstjänstgöringen efter amerikanskt frivilligmönster. Bland annat införde vi en ny ledarskapsteori. Den gick ut på att man skulle motivera och förklara innan man gav order och sedan skulle man övertala mottagaren att frivilligt lyda ordern. Man skulle inte längre utgå från att soldaterna hade plikt att försvara Sverige, utan man skulle be dem göra det Detta var inte enligt finsk modell!

Läs merFöredrag av Överste 1 Jan Wickbom, bjornerback.com