Kommentar om svenska väpnade styrkor i utlandet (Utgivarna):
I en proposition föreslås att riksdagen beslutar att regeringen till och med den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor utomlands.
Det gäller markförband och specialförband om högst 1 700 personer med placering i Lettland men med möjlighet att kunna verka även i bland annat Polen, Estland och Litauen. Det innebär ett fortsatt carte blanche för regeringen att själv, utan riksdagens hörande, besluta om hur och var insatserna i Baltikum eller på andra platser skall genomföras. Ett första sådant beslut togs 2024 för ett år framåt.
Utöver markförbanden är förslaget enligt propositionen att marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer skall få sättas in för att ”i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området”.
Ingen vet hur den säkerhetspolitiska situationen kan utvecklas och att riksdagen i ett sådant oklart läge skulle till regeringen överlåta beslut som kan handla om krig eller fred är en farlig väg, särskilt som styrkorna medelbart skall kunna övergå till att delta i direkt krigföring.
Styrkorna kommer att stå under Natokommando, vilket ytterligare minskar möjligheterna att från svenskt håll styra insatserna.
Markförband är svenska försvarets svagaste del och det finns egentligen inga styrkor till hands att sätta in utomlands. Vid förra beslutet om markstyrka i Lettland tvingades hemmaregementet i Ystad att dra ned motsvarande antal i sin organisation.
Propositionen kan läsas här.
Officerstidningen:
På fredagen lämnade regeringen propositionen om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026 till riksdagen.
– Under de dryga ett och ett halvt år som Sverige har varit allierad så har vi med brett stöd bidragit substantiellt till säkerheten i vårt närområde och därigenom till hela Natos säkerhet, sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.
Det svenska bidraget ska nästa år bland annat omfatta ett markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, FLF (Forward Land Forces), marina förband till Natos stående marina styrkor samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Därutöver är Sverige ramverksnation för Natos framskjutna närvaro som ska etableras i Finland. […]
Det svenska bidraget till Natos marina styrkor planeras att omfatta högst 300 personer, vilket motsvarar ungefär sex örlogsfartyg. Bidraget till Natos integrerade luft- och robotförsvar planeras att omfatta ungefär 300 personer med möjlighet till förstärkningar.
– Det skulle kunna motsvara ungefär en halv division eller åtta stridsflyg med tillhörande personal. Avsikten är att bidraget ska användas i första hand till Natos luftövervakningsinsatser. Det som brukar kallas air policing. Det kan röra sig om stridsflyg, markbaserat luftvärn och sensorer, sa Pål Jonson.
Regeringen föreslår också att samtliga svenska bidrag som är ställda under Natos befäl ska kunna stanna kvar i händelse av ett väpnat angrepp.
– Ett sådant mandat finns med i den förra propositionen som gällde för våra insatser under 2025. Men gällde då enbart bidrag till FLF Lettland och Natos stående marina styrkor. Läs artikel
Läs också kommentar till beslutet om svensk trupp till Lettland 2025,