Hur skyddat skulle Sverige egentligen vara om vi gick med i Nato?
Här svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på de viktigaste frågorna om Natos artikel 5 – grundbulten i försvarsalliansen som slår fast att ett angrepp på en medlem ska betraktas som ett angrepp på alla.
Vilket stöd skulle Sverige få vid en väpnad attack?
För det första: Alla Natoländer måste vara överens om att aktivera försvarsgarantin. Varje land bestämmer därefter själv vilka åtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor är ingen skyldighet.
– Det är primärt varje stats nationella ansvar att stå för det egna försvaret. Efter några veckor kommer troligen några allierade, som har störst förmåga och som man övat med, att skicka stöd. Ytterligare något senare, när Nato fattat beslut, kan dess ledningsorganisation träda in och ta över operationen och leda den mer långsiktigt, säger Eva Hagström Frisell.
Stridsflyg, luftrörliga förband och vissa marina styrkor kan skickas snabbare, medan förstärkningar på marken tar längre tid.
Det är oklart hur länge Sverige måste kunna försvara sig själv.
– Men det gäller att ha tillräcklig förmåga för att kunna stå emot det första anfallet, så att det blir värt att skicka förstärkningar. […]
Vilka länder skulle primärt stötta oss?
– Det är framför allt USA som har den militära förmågan och möjlighet att förflytta den. Att skicka ut amerikanska soldater i krig är något som den amerikanska kongressen kan vilja ha inflytande över, men normalt är det ett beslut som presidenten kan fatta själv, säger Eva Hagström Frisell.
Utan ett amerikanskt deltagande blir försvarsgarantin ganska urvattnad. Övriga nordiska länder samt baltstaterna har inga särskilda militära förstärkningar att sända, utan behöver dessa i första hand för att försvara sina egna territorier. […]
Sverige kan även behöva ingå med fartyg i Natos stående marina grupper i Nordatlanten och Östersjön. […]
Kan svenska värnpliktiga tvingas strida för andra länder om Sverige går med i Nato?
– Det är inte troligt. Man brukar inte skicka ut värnpliktiga i internationella insatser, utan det sker efter avslutad utbildning i så fall. Då kan man bli placerad i ett krigsförband som vid en eventuell mobilisering av krigsorganisationen inom Nato kan beslutas att skickas ut. Läs artikel