[…] Den mest omdiskuterade frågan på toppmötet är alltjämt hur EU ska använda de frysta ryska centralbankstillgångarna för att finansiera Ukraina. EU-kommissionen har föreslagit ett så kallat reparationslån på upp till 140 miljarder euro där de frysta tillgångarna skulle användas som säkerhet.
Hittills har EU endast använt räntevinsterna från de frysta medlen, vilket genererar några miljarder euro per år. Men nu vill flera länder gå längre och använda själva kapitalet. Belgien, där merparten av de ryska tillgångarna förvaltas av finansinstitutet Euroclear, har dock ställt en rad krav innan landet kan gå med på planen. Premiärminister Bart De Wever krävde på torsdagsmorgonen att få se den juridiska grunden för beslutet.
– Jag letar efter den juridiska grunden för detta beslut. Detta är inte en detalj. Inte ens under andra världskriget rörde man frysta tillgångar, så detta är ett mycket viktigt steg om vi vill ta det, sade De Wever.
Han har tre villkor: att alla EU-länder delar på riskerna, att det finns garantier för återbetalning om något går fel, och att alla länder som har frysta ryska tillgångar agerar tillsammans.
– Om inte, kommer jag göra allt i min makt, politiskt och juridiskt, på europeisk och nationell nivå, för att stoppa detta beslut, sade De Wever.
Flera andra ledare försökte lugna Belgien. Ulf Kristersson sade att han tar de belgiska farhågorna på allvar men att kommissionen arbetat med att hantera riskerna.
– Det finns alltid risker med allting. Det finns väldigt stora risker med att inte göra någonting också naturligtvis, sade Kristersson.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade att han delat De Wevers oro men att den belgiske premiärministern är intresserad av en gemensam lösning.
– Jag utgår därför från att vi i dag tar ett steg framåt, sade Merz. Läs artikel