Efter Natos toppmöte den 18 februari förklarade generalsekreteraren Jens Stoltenberg att man inte binder sig för att följa överenskommelsen mellan talibanerna och USA om att alla utländska styrkor skall lämna landet den 1 maj.
Stoltenberg hävdar att talibanerna inte uppfyller sin del av överenskommelsen, dock utan att peka på något konkret.
Istället talar han svävande om att talibanerna måste ”förhandla i uppriktig anda”, ”minska den höga våldsnivån och stoppa samarbete med internationella terrorgrupper”.
Talibanerna har gett sin syn på efterlevnaden av överenskommelsen vid flera tillfällen tidigare och hävdat att man uppfyller förpliktelserna. I ett öppet brev till det amerikanska folket den 16 februari har talibanerna genom sin företrädare Abdul Ghani Baradar Akhund understrukit att man står fast vid villkoren och att alla utländska militära styrkor tillsammans med deras icke-diplomatiska personal, privata kontraktsanställda, rådgivare, utbildare och servicepersonal skall dras bort senast den 1 maj 2021.
Å sin sida förbinder sig talibanerna att hindra att hot härrörande från terrorister i Afghanistan riktas mot andra staters säkerhet.
Efter Nato-mötet är det fortfarande oklart om Nato och USA kommer att följa överenskommelsen och dra sig ur den 1 maj.
Före mötet gjordes flera uttalanden från västsidan som pekade på att man var inställd på att fortsätta kriget.
Tysklands försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer menade den 17 februari att fredsförhandlingarna (mellan talibaner och Kabul, min anm.) inte gjort ”tillräckliga framsteg” för att tillåta ett tillbakadragande.
Stoltenberg deklarerade den 15 februari, alltså före Nato-mötet, att det fortfarande krävdes att talibanerna ”gjorde mer när det gällde att uppfylla sina åtaganden inklusive att inte ge något stöd till terroristorganisationer”.
Med så svävande påståenden är det omöjligt att säga att talibanerna faktiskt brutit mot överenskommelsen.
Går man till texten kan man inte finna stöd för västsidans anklagelser om brott mot överenskommelsen.
Vad gäller påståendet att talibanerna inte visat tillräcklig vilja att nå en uppgörelse med Kabul säger överenskommelsen att verkliga sådana förhandlingar skall genomföras först då USA gett garantier och en tydlig tidsplan för fullständigt uttåg i närvaro av internationella observatörer. (”After the announcement of guarantees for a complete withdrawal of foreign forces and timeline in the presence of international witnesses, and guarantees and the announcement in the presence of international witnesses that Afghan soil will not be used against the security of the United States and its allies…”)
Sedan sådana garantier getts från USA:s sida och talibanerna gett sina garantier att landet inte skall få användas mot USA och dess allierades säkerhet skall förhandlingar starta mellan talibanerna och Kabul den 10 mars.
Talibanerna anser att USA inte håller sin del av uppgörelsen då man inte fått garantierna för det slutliga uttåget.
Västsidans anklagelser om att talibanerna inte gjort tillräckligt för att uppfylla förpliktelsen att bekämpa terrorism är svårare att värdera. I överenskommelsen skall talibanerna inte tillåta medlemmar eller grupper av al-Qaeda att använda afghansk mark för att hota USA och dess allierade. Vidare skall man instruera sina medlemmar att samarbeta med grupper eller personer som hotar USA och dess allierade. Man skall även förhindra dem att rekrytera, träna och finansiera på afghansk mark.
I det öppna brevet slår talibanernas företrädare fast att man förbinder sig att inte tillåta sådana grupper att från afghansk mark hota andra staters säkerhet. Från USA och Nato har inga bevis lagts fram att talibanerna inte uppfyller kravet att upphöra med allt stöd till al-Qaeda.
Ser man till utvecklingen i Afghanistan är det tydligt att talibanerna sedan överenskommelsen träffats undvikit att angripa USA. På ett år har nu ingen amerikansk soldat dödats, vilket är unikt sedan kriget startade 2001.
Strider har fortsatt mellan talibanerna och Kabul, men det är inget brott mot överenskommelsen. Den förbjuder inte detta förrän verkliga förhandlingar börjat mellan talibaner och Kabul.
USA:s och Natos tvekan om att uppfylla överenskommelsen beror sannolikt på talibanernas framgångar (idag uppges mer än hälften av landet var under talibanskt styre). Väst vill fortsätta att på olika sätt behålla sin närvaro och säkra fortsatt inflytande över en kommande regering.
Talibanerna har varnat USA och Nato att man kommer att börja angripa de utländska styrkorna om överenskommelsen inte fullföljs. Väst står inför valet att hedra överenskommelsen och att gå vidare med ett blodigt krig utan slut.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist deltog som inbjuden på Nato-toppmötet. Hittills har svenska regeringen inte kommenterat Natos ytterst betänkliga ställningstagande. Men det är hög tid att man nu äntligen inser verkligheten att närvaron av utländska trupper bara förlänger kriget.
Nya Zeeland, som är en nära allierad med USA, deklarerade den 17 februari att man drar tillbaka sin trupp i Afghanistan redan före den 1 maj som överenskommelsen stipulerar. Nya Zeelands regering säger att man istället nu skall verka för fredsprocessen och att lösa den långvariga konflikten.
Sveriges regering bör fatta samma beslut.
Svenska soldater hade aldrig i Afghanistan att göra!