Google-översatt
MP, ledamot i riksdagens utrikesutskott, Kimmo Kiljunen (sd) kritiserar den kritiska diskussion som har kommit igång igen om de grundläggande riktlinjerna för vår utrikes- och säkerhetspolitik efter krigen.
– Som om den ansvariga utrikespolitiska ledningen medvetet agerat mot Finlands nationella intressen och medvetet försenat vårt Natomedlemskap.
– Efterklokhet är en underbar sorts visdom. Militär allians ses som ett universalmedel, den slutliga lösningen på våra säkerhetsproblem och nationella existens. Så är inte fallet. Det finns inget som heter absolut säkerhet. I slutändan handlar det alltid om en nationell berättelse om överlevnad när den verkliga politiska miljön förändras, säger Kiljunen.
Enligt Kiljunen förändrade Rysslands brutala attack mot Ukraina och det flagranta brottet mot FN-stadgan vår säkerhetsmiljö.
– Gemensam trygghet förvandlades till gemensam otrygghet. I det här läget är det utan tvekan klokare för ett litet land att ingå i en större försvarsallians än att vara ensam. Finland har en stark upplevelse av att vara ensam i sitt djupa minne.
– Natomedlemskap är dock ingen absolut säkerhetsgaranti. Risken är en potentiell öppen supermaktskonflikt, där vi som medlem i en militär allians är i värsta fall i frontlinjen. Därför behövs även som Nato-medlem djup visdom och noggrant övervägande från Finlands utrikespolitiska ledning, insisterar Kiljunen.
Kiljunen påminner om att president Sauli Niinistö vid riksdagens öppnande uttalade att Finland inte bör behandla de internationella överenskommelser man har undertecknat, såsom demilitariseringen av Åland.
– Det ser inte bra ut för en ny Natomedlem att riva upp de avtal han skrivit på och utgå från att Nato ska sköta försvaret av öarna.
– Ett litet lands livsnerve är att hålla fast vid ett multilateralt regelbaserat internationellt system. Denna ståndpunkt kan inte rubbas om några aktörer flagrant bryter mot den. En ondska gör inte en annan ond bra, reflekterar Kiljunen. Läs artikel