Den finska grundlagens paragraf om värnplikt vilar på dyrköpta erfarenheter. Den är tydlig då den slår fast att varje finsk medborgare ”är skyldig att delta i fosterlandets försvar”. Det är vad värnplikt i grunden handlar om. Finland håller oavsett medlemskapet i Nato hårt fast vid och vårdar att värnplikten är kärnan i det egna nationella försvaret av landet.
Enligt det finska försvarsdepartementets hemsida (27/9) gäller även efter inträdet i Nato att Finland inte heller i framtiden kommer att sända värnpliktiga på riskfyllda utländska uppdrag. Denna spärr är genomtänkt och förankrad i den finska grundlagen. Till Natouppgifter utanför Finland sänds alltså endast yrkessoldater.
Den finska regeringen föreslår emellertid nu i en proposition att värnpliktslagens bestämmelser om tjänstgöring utomlands ska ändras. Deltagandet i en internationell militär övning eller utbildning ska inte längre förutsätta den värnpliktiges samtycke, ”om utbildningen och övningen direkt hänför sig till försvaret av Finland och sker inom Finlands närområde.”
Syftet med ändringen anges vara att på ett smidigare sätt utbilda och öva värnpliktiga i Finlands närområde, ”i praktiken på Östersjön samt i Sverige och Norge, som i egenskap av medlemsstater i Nato och på grund av sitt geografiska läge har ett direkt samband med försvaret av Finland.”
Propositionen är nu ute på remiss. Hur långgående är dessa regeringens förslag? Den frågeställningen är av intresse för vår del, eftersom en här i landet tillsatt utredning ska överväga motsvarande frågeställningar beträffande Sverige och det dessutom förhåller sig så att det nära finsk-svenska försvarssamarbetet ger anledning tro att någon sorts samordning kommer att ske eller vara underförstådd.
Förslagen är begränsade till övningar och utbildning. Det handlar inte om operativa insatser. Är detta ett steg avsett att bara bana väg för ökad frivillig rekrytering till ”riskfyllda utländska uppdrag” eller ett steg som ska öppna för att på sikt tvinga värnpliktiga att ta sådana uppdrag?
Förslagen är vidare begränsade till att de direkt ska hänföra sig till försvaret av Finland och ske inom Finlands närområde (Östersjön, Sverige och Norge). Skrivningen är restriktiv men något diffus och den öppnar för tolkningar i en Natokontext.
Den svenska värnpliktsutredningen har vi diskuterat på den här sajten (se under lästips). Den torde inte ha så mycket att hämta från det inskränkta finska projektet, såvida den avser att tillmötesgå ledande militärpolitikers förhoppningar, vilka tycks innebära att Sverige försvaras bäst utomlands och att den förvrängda svenska värnplikten ska anpassas därefter.
Vi avser att återkomma så snart den svenska värnpliktsutredningens förslag föreligger. Det har experimenterats nog med värnplikten här i landet. De politiskt ansvariga har åstadkommit en stympad hybrid utan förankring i tanken på ett folkförsvar. Att till det ge fria händer att sätta in värnpliktiga i utlandsinsatser vore synnerligen skadligt. Från ledande politiskt håll har man medgett att frågan är ”komplex” och värnpliktsrådet har gått emot projektet. Här kan en medborgerlig opinion påverka.
Läs mer:
De små stegens lömska politik – BEVARA ALLIANSFRIHETEN
Där värnpliktiga inte hör hemma – BEVARA ALLIANSFRIHETEN