Sveriges Radios intervju den 3 juli med liberalernas ledare Jan Björklund
Vad det fel att skrota allmänna värnplikten?
– Ja.
Sveriges Radios intervju den 3 juli med liberalernas ledare Jan Björklund
Vad det fel att skrota allmänna värnplikten?
– Ja.
Att en majoritet av de som har en åsikt är mot ett Nato-medlemskap bekräftar att det finns ett stöd för den linje som regeringen har, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SvD. Liberalernas Allan Widman menar att Socialdemokraternas “brist på ledarskap” i Natofrågan är en bidragande orsak till resultatet.
I september förra året var andelen som var för ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato och andelen som var mot i princip lika stora, med 41 procent för och 39 mot i SvD/Sifos mätning. Nu är sidan som är mot ett medlemskap i majoritet, vilket ligger närmare tidigare års resultat.
– Det här bekräftar att det finns ett stöd för den linje som regeringen har. Ett brett stöd bland svenska folket, säger Peter Hultqvist.
Resultatet får inga konsekvenser för regeringens linje i frågan.
– Det innebär att vi utifrån en militärt alliansfri position dels höjer vår militära förmåga genom den investering vi gör, dels fördjupar våra samarbeten med länder och organisationer, säger Peter Hultqvist. Läs artikel
Läsvärd och lång intervju med Finlands president Sauli Niinistö i DN. Finland eftersträvar en dialog med Ryssland, men har behållit mer av det militära försvaret, bland annat värnplikten. Niinistö var dock noga med att säga att det inte innebär förståelse för rysk aggression.
Sverige har däremot kraftigt rustat ned försvaret och har mycket dåliga relationer med Ryssland.
Finland tycks mer försöka leva efter president Theodore Rossevelts berömda uttalande ”Talk softly, but carry a big stick. Ungefär ”Tala mjukt, men ha en respektingivande militär”
Sverige tycks göra tvärt om: ”Talk loudly, but carry a stick of candy”. Tala högt, men allt du har är en ”godispinne” till försvar.
Så nog är det hög tid att Sverige stärker det militära försvaret. Läs ledarbloggen
Jochen Bittner, veckomagasinet Die Zeits politiska redaktör och disputerad jurist, följer noga den säkerhetspolitiska diskussionen i sitt hemland och i Nato-sfären. Han har i tidigare kommentarer ställt en del vassa frågor rörande den pågående Nato-upprustningen vid östflanken – dess berättigande och dess effekter. I den här artikeln, publicerad av New York Times, inför Nato-toppmötet i Warszawa tar han upp några av militäralliansens rent existentiella problem.
Does Nato Still Exist?
Treaties are made to turn a will into an obligation. But what happens when this will changes? British voters have just given one example — however ill-informed — by dismissing the idea that European Union treaties deliver value to their country. Discomforting as it may be, there’s reason to take a critical look at an even older accord that binds the nations of the West: the NATO treaty.
Signed 67 years ago, the treaty holds the promise that an attack on one of the organization’s member states will be regarded as an attack on all. This solidarity clause, Article 5, was written by politicians of another generation, one with harsher experiences in a much simpler world order. Of course, you can never know until it is tested, but it’s worth asking: Is the thought that keeps the North Atlantic Treaty Organization alive already dead? Läs artikel
Sverige och ÖB Micael Bydén får rysk kritik för att försöka skrämma upp folk med Ryssland.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) avvisar kritiken.
”Sluta upp med att använda svenska massmedier till att skapa spänning och att skrämma upp folk med prat om ett ryskt hot”. De orden kommer från ryska utrikesdepartementet och dess talesperson Maria Zacharova, som på en presskonferens riktade hård kritik mot Sverige och ÖB Micael Bydén, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
– Tyvärr ser vi gång på gång hur Sverige medvetet undviker kontakter med Ryssland och i stället ägnar sig åt propaganda, sa Zacharova, som också undrade varför till exempel ÖB inte ringer sina ryska kollegor och framför sina frågor direkt i stället. Läs artikel
On Friday and Saturday (8-9 July 2016), the leaders of the 28 NATO Allies and many partner nations will meet for a landmark Warsaw Summit. Together, they will take decisions to enhance the Alliance’s security by strengthening its deterrence and defence, and projecting stability beyond its borders.
Allies will agree to deploy four robust and multinational battalions to Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, on a rotational basis. A multinational framework brigade in Romania will provide a tailored presence in south-eastern Europe. NATO will also take further steps to improve cyber defences, civil preparedness and to defend against ballistic missile attack from outside the Euro-Atlantic area.
There have been 27 previous summits. The first one was in December 1957. The last one was in Wales in September 2014. This Summit is the first to be hosted in Poland and the first to be chaired by Secretary General Jens Stoltenberg. Fifty-eight official delegations will participate in the Summit. This includes all 28 NATO Allies, Montenegro – whose accession to NATO is currently in the ratification process, 26 partner countries and representatives from the United Nations, the European Union, the World Bank and the NATO Parliamentary Assembly. About 2,500 official delegates and 2,000 media representatives will attend. Läs artikel
Närmare två tredjedelar, eller 64 procent, av den tyska befolkningen instämmer i utrikesminister Frank-Walter Steinmeiers nyligen framförda varningar för ”vapenskrammel” från Natos sida, medan 16 procent ställde sig avvisande därtill, enligt en rapport i Frankfurter Allgemeine Zeitung som har tagit del av en opinionsundersökning . Samtidigt stödjer endast nio procent den tyska förbundsregeringens planer på att sända cirka 400 hundra soldater, inom ramen för en Nato-styrka, till Baltikum i syfte att avskräcka Ryssland – och detta trots att nästan hälften av de tillfrågade håller ett ryskt angrepp på de baltiska staterna för möjligt.
Fler svenskar säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato, skriver Svenska Dagbladet. Det visar den senaste opinionsundersökningen som Sifo har gjort. 49 procent säger nej, 33 procent säger ja och 18 procent är osäkra. Det betyder att opinionen har svängt sedan den förra undersökningen, som gjordes i september i fjol. Då sade 39 procent nej, 41 procent ja och 20 procent var osäkra.Sifos opinionschef Toivo Sjörén säger till SvD att han tror att bland annat Natomotståndet från ledande socialdemokrater kan ha påverkat opinionen.Natomotståndet är störst bland de rödgröna väljarna, särskilt V. Hos de borgerliga säger fler ja än nej till Nato i samtliga partier, utom Centerpartiet. Starkast är stödet hos KD. Bland SD:s väljare är fler för Nato än emot, trots att partiets hållning är ett nej. Läs artikel
För första gången sedan 1980-talet byggs nu en ny garnison i Sverige – och i oktober nästa år ska allt vara i beredskap på Tofta. ”Med det här markerar vi Sveriges suveränitet”, säger försvarsministern.
I april beslutade regeringen och tre av allianspartierna att en mindre upprustning av Gotland ska ske, då ön pekas ut som ett av flera strategiskt viktiga områden i det säkerhetspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020. Därför förstärks nu försvaret med en stridsgrupp med pansarskytte- och ett stridsvagnskompani med totalt 300 personer – varav 185 fast anställda. Läs artikel
Relationen mellan Sverige och Ryssland har blivit sämre och Sverige har gått åt ett annat håll gällande sin Rysslandslinje än grannländerna Finland och Norge. Det bedömer Finlands före detta ambassadör i Moskva, René Nyberg…
– Sverige har i själva verket ingen dialog med Ryssland. Svenskarnas besök i Ryssland har avslutats, säger Nyberg.
Den stramare Rysslandslinjen har motiverats med bland annat krisen i Ukraina, annekteringen av Krim och den försvagade säkerhetssituationen på Östersjön.
Nyberg tror att Finlands mer aktiva linje mot Rysslands håll kan förklaras med skillnader i ideologi och identitet, samt den gemensamma landsgränsen.
– Skillnaden (Sveriges) till Finland och Norge är helt otrolig för Finland och Norge har alltid haft kopplingar och vi har en lång gemensam gräns. Tanken om att vi inte skulle diskutera med ryssarna är helt omöjlig för oss, säger Nyberg. Läs artikel
We have decided together with Russia to hold a meeting of the NATO-Russia Council at Ambassadorial level.
The meeting will take place on 13 July at the NATO headquarters in Brussels, shortly after the NATO Summit in Warsaw.
The NATO-Russia Council has an important role to play as a forum for dialogue and information exchange, to reduce tensions and to increase predictability. Our practical cooperation with Russia remains suspended, but we are keeping channels for political dialogue open.
Our discussions will focus on the crisis in and around Ukraine and the need to fully implement the Minsk Agreements. We will also look at military activities, with a particular focus on transparency and risk reduction, as well as the security situation in Afghanistan. Läs pressmeddelandet
Vi lägger ut den här debattartikeln där undertecknarna förvarar värnpliktsystemet. Argumenten gäller fullt ut idag och frågan är högaktuell. Den av regeringen tillsatta utredningen om försvarets personalförsörjning har inte fått uppdraget att utreda ett återupprättande av den allmänna värnplikten. Se även kommentar om utredningen på den här sajten.
SvD-artikeln:
Den 16 juni 2009 fattade Sveriges Riksdag beslut om avveckling av värnplikten. Beslutet innebär att värnplikten – för att citera försvarsminister Tolgfors – ”skall fasas ut i tre steg”. Pliktsystemet upphör 1 juli i år, och från och med den 1 januari 2011 avses nuvarande utbildningsform helt ersättas med frivillig militärtjänst med kontraktsanställning av därtill lämpliga och hågade (marknadsmässigt avlönade) personer.
Riksdagsbeslutet togs med voteringssiffrorna 153 mot 150, alltså med endast tre rösters övervikt. Ett beslut av detta slag av för vårt försvar genomgripande karaktär bör för att säkerställa långsiktighet tas med bred parlamentarisk majoritet.
Den etappvisa avvecklingen av värnplikten kan visa sig bli ett av det mest okloka beslut som det svenska försvaret – och därmed Sverige som helhet – drabbats av i modern tid.Läs artikel