Kommentar:

Sverige och Tyskland inleder nu ett militärt samarbete med gemensamma övningar i Bodens garnison.

Försvarsminister Peter Hultqvist träffade den 8 november 2016 sin tyska kollega Ursula von der Leyen i Berlin och kom överens om samarbetet. I samband med mötet sa försvarsminister Hultqvist – Det är en viktig del i regeringens politik att fördjupa samarbetet med länder i Sveriges närområde. Tyskland är givetvis en betydande partner både genom sin centrala roll i det europeiska samarbetet och sin Östersjökust.

I artikeln nedan talar svenska arméchefen Karl Engelbrektson också om att Sverige och Tyskland är “vänner”. Stater har inga vänner bara intressen. Det borde också arméchefen i det alliansfria Sverige förstå.  Den tyske améchefen Jörg Volmesäger att Sverige och Tyskland är “vapenbröder” utifrån att båda länderna deltagit i Natos krig i Afghanistan . Sveriges améchef  tycker det ”är en naturlig utveckling”  vilket visar  på en oroande syn på det svenska deltagandet i den katastrofala militära interventionern

Ett antal tyska soldater gästar just nu Bodens garnision för gemensamma övningar med sina svenska motsvarigheter.

Bland annat ska de tyska soldaterna öva sig på dykning under is och att föra krig i arktiska förhållanden.

– Den stora utmaningen är att jobba tillsammans med ett kollektivt försvar. Vi kan lära av varandra och det är förklaringen till att jag är här i dag. Vi är väldigt glada över att Sverige låter oss träna tillsammans med svenska soldater i Boden, säger Jörg Vollmer, arméchef i Tyskland som just nu besöker Bodens garnison.

Så Sverige och Tyskland är vapenbröder i dag?

– Ja, det har vi varit länge och nu fördjupar vi det samarbetet, säger han. Läs artikel

Roger Richtoff (sd):

Med den här värnpliktsutredningen – nu kommer jag till min fråga, herr talman – finns det anledning att tro att man kommer att ligga på ungefär 4 000 värnpliktiga. De är avsedda att fylla upp ett krigsförband. Det kan kanske vara 4 500, jag vet inte. På sikt skulle det kanske gå upp till 8 000. Men i Sverigedemokraternas politik vill vi öka antalet krigsförband. Det krä ver ett mycket större antal värnpliktiga. Det ligger i vår målbild att ha ett mycket större antal värnpliktiga. Vad ska vi ha dem till? Jo, bland annat vill vi ha dem till att kunna avkasta för att behålla ett bra hemvärn, herr talman. Hemvärnets personal måste ju komma någonstans ifrån, och den kommer från värnpliktiga. Man behöver ta hänsyn till detta vid de kommande besluten, så att man inte låser fast sig vid i första hand värnpliktiga från brigader. Nu har man dragit in även Moderaterna, som också, om än motsträvigt, har förstått att det behövs värnpliktsutbildning. Det kommer ett sådant beslut. Min fråga till Daniel Bäckström är: Hur ser du på att ta höjd för – som det så populärt heter – att ta in så pass många värnpliktiga att man kan bemanna även tjänster i det civila försvaret, i brandkårer och så vidare, och klara avkastningen till hemvärnet?

Mattias Ottosson, s:

Det beslut som vi nu har tagit innebär ju att vi för första gången försöker vända kurvan för svenskt försvar. Jag tror att jag tillhör den sista kullen som ryckte in och gjorde värnplikten i början av 1990-talet, när vi fortfarande satsade fullt ut. Sedan dess har det skett en nedmontering. Jag behöver inte kritisera mina föregångare för det, även om jag kanske inte tycker att man skulle ha gjort som man gjorde då. Så visst, det sker någonting nu som ett stort antal partier står bakom.

Läs hela debatten

Man hävdar i den internationella diskussionen inte bara att USA det senaste dryga decenniet förlorat mark till Kina, att Ryssland trots de senaste årens upprustning, är så mycket svagare än under Sovjetregimen samt att nya maktcentra växer fram. Men alltsedan Donald Trump överraskande valdes till USA:s 45:e president har analysen av hans tänkbara utrikespolitik fokuserat på hans relationer till Moskva respektive Beijing. Debatten handlar således, föga förvånande, fortfarande om förhållandet mellan stormakterna, vilket också Putins och Xis agerande under senare år åter betonat. Tendenserna till maktfragmentering är en realitet men går inte så fort och har nu åter kommit i skymundan.

Donald Trumps uttalanden om storpolitiken under valkampanjen och sedan han valts har tenderat att vara mycket kontroversiella. De har tolkats som att Trump vill skaka om i systemet. Det bör dock anmärkas att en person som uppenbarligen snarare än att föra ett resonemang levererar grammatiskt ofta ofullgångna utropstecken via Twitter inte är lätt att tolka. Läs artikel

…Visserligen har årtiondens underlåtenhet gett oss ett ekonomiskt bättre liv, men vi kan inte undkomma notan om vi vill vara någorlunda säkra på att vara herrar i eget hus.

Det blir inte lättare av att vi är betydligt mer sårbarara än tidigare när det gäller energi, kommunikationer och livsmedel. Att störa/avbryta dessa försörjningssystem och åstadkomma något av en samhällelig funktionskollaps utgör i dag inga större svårigheter.

Så tyvärr – om vi inte är säkra på att amerikanarna vill riskera resurser och sina ungdomars liv för oss, eller tror oss ha tjugotalet år på oss – måste vi nog börja agera för en omgestaltning av militära och civila system. Och då på en annan nivå än 2 procent, tills dess vi någorlunda återfått den relativa förmåga regeringarna Persson och Reinfeldt kastat ut. Läs artikel

…Margot Wallström och den svenska regeringen har upprepade gånger sagt att ett mål med det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd är att uppnå en bättre stämning i rådet. Hur kan Sverige bidra till detta om svenska politiker vill ha så lite umgänge som möjligt med Ryssland, en av rådets permanenta medlemmar?

Det är dags att kloka diplomater, inte militärpolitiker, ska sätta tonen i sammanlevnaden med Ryssland. Egentligen bör den principiella lösningen inte vara så svår. Väst får erkänna att Krim, som varit en del av Ryssland sedan 1700-talet och som hyser den ryska svartahavsflottan, hör till Ryssland, och Ryssland får förbinda sig att inte trakassera östra Ukraina och inte heller de baltiska staterna.Läs artikel

Nu framförs fler krav på ett tillbakadragande av rapporten om den ryska påverkansoperationen mot Sverige som pekar ut Aftonbladet Kultur som förmedlare av rysk propaganda. ”Det behövs en haveriutredning”, säger Jesper Enbom, lektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet.

Kritiken hårdnar nu mot den omdebatterade forskningsartikeln i Journal of Strategic Studies, som Journalisten berättat om i flera artiklar. Artikelförfattaren Martin Kragh besvarade på måndagen en del av kritiken i en intervju med Journalisten, men hans försvar leder nu till förnyad kritik.

Ulrika Hedman, doktorand på JMG i Göteborg ifrågasätter om Journal of Strategic Studies alls kan betraktas som seriös. På sin hemsida har hon gått igenom artikeln, och Martin Kraghs avfärdande av kritiken. Läs artikel

Finland och Kanada utför i enlighet med Wiendokumentet 2011 en inspektion för ökad tillit och säkerhet i Ryssland 17 – 20 januari 2017.

Området som är föremål för inspektionen ligger väster om Moskva och där finns uppskattningsvis fem truppförband samt utbildningscentret Mulino jämte övningsområden.

Inspektionen leds av Finland. Inspektionsgruppen består av tre finländare och en från Kanada och gruppen leds av överste Martti J. Kari.

Målsättningen med inspektionen är att konstatera att iakttagelserna på området som är föremål för granskning stämmer överens med de uppgifter Ryssland överlämnat till OSSE-länderna. En speciell målsättning är att kunna konstatera att Ryssland på ifrågavarande område inte bedriver sådan militär aktivitet som enligt Wiendokumentet bör ha rapporterats om på förhand. Läs pressmeddelande

Forsker Svein Melby mener norske myndigheter bør begynne å se på en «plan B». Dersom Trump-administrasjonen svekker NATO, eller setter den ut av spill som en effektiv allianse – da bør Norge ha en strategi, sier han…

I går gjentok Trump deler av sitt budskap, men det er første gang han sier dette etter at han vant valget. Forsker Svein Melby ved Institutt for forsvarsstudier mener vi står overfor en «fundamental endring».

– Dette er et brudd med en lang tradisjon. Jeg tror Trump er skeptisk til kollektive ordninger sammen med Europa, og til dels i Asia. Han er grunnleggende skeptisk til å vektlegge NATO, slik man tradisjonelt har gjort i USA, Sier Melby til Aldrimer.no…

– Bør Norge begynne å tenke på en «plan B», altså i en situasjon uten NATO som garantist?

– Ja, jeg tror det er lurt. Alle tidligere amerikanske administrasjoner har sverget til at USA skal inneha en lederrolle. Men Trump kan stå for noe annet. Intervjuet han ga i går, er en påminnelse om det, konkluderer Melby.Läs artikel

Vi kan inte förutsätta att omvärlden ska försörja svenska folket med mat. Det är dags att föra in vår mat i den säkerhetspolitiska debatten, skriver Kristina Yngwe…

Något helhetsansvar för hela livsmedelsförsörjningen har dock ingen myndighet idag. Därför måste ansvarsfördelningen tydliggöras. Det är också angeläget att frågan om livsmedelsförsörjning blir en viktig parameter i civilförsvarsplaneringen.

När vi nu står inför en ny säkerhetspolitisk verklighet måste vi måste dra nya slutsatser. Vi kan inte förutsätta att omvärlden ska försörja svenska folket med mat. Det är dags att föra in vår mat i den säkerhetspolitiska debatten. Läs artikel