Trump och Ryssland får Estland att mobilisera, nsd.se

av

Margus Tsahkna har bara varit försvarsminister i Estland sedan slutet av november. Frågor kring Trumps uttalanden är dock knappast nya för honom:Den estländska befolkningen är välutbildad och ser vad som händer utanför landets gränser. Vi är inte oroade men väldigt pragmatiska och vet att historien kan upprepa sig. Vad vi är intresserade av är en normal relation med Ryssland där internationella lagar efterföljs, säger Tsahkna.

Han fortsätter:

Men situationen är som tidigare. Det har alltid funnits ett hot från en rysk sida. Vi tittar noga på vad Ryssland gör på andra sidan gränsen. Det här betyder dock att vi måste öka vår försvarskapacitet.

Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent…

Ett par hundra meter från försvarsdepartementet finns Eesti Kaitseliits huvudkvarter. Organisationen är ett slags motsvarighet till det svenska hemvärnet och 2016 har varit ett intensivt år för både den och brigadgeneralen Meelis Kiili. ”Förra året fick vi cirka 1 000 nya medlemmar. Annekteringen av Krim kom inte som någon överraskning för oss. Vi har länge misstänkt att något sådant skulle ske och många människor vill nu manifestera genom att ansluta sig till oss, säger Meelis Kiili.” Läs artikel

Hack för hjälpen, Sweden, Torsten Kälvemark i Aftonbladet

av

I den stämning av kallt krig som svept in över landet handlar mycket om cyberkrig och hackande. Vi får andtrutna larmrapporter om att Sverige dagligen utsätts för tusentals attacker.

Är någon förvånad? Med miljarder datorer och smarta telefoner sammanbundna i ett globalt nätverk är det närmast självklart att många av dessa redskap används för att komma åt hemligheter. Brottssyndikat försöker lista ut lösenord. Statliga och privata företag jagar affärshemligheter. Militären vill snoka efter anfallsplaner. Regeringar vill ha insyn i andra länders utrikespolitik.

 Nu har mycket handlat om Rysslands intrång på amerikanska sajter. Men den rapport som de amerikanska underrättelsetjänsterna lagt fram sågas av många experter i oberoende medier. ”De bevis som lagts fram är ynkliga”, skriver liberala Frankfurter Allgemeine Zeitung i en kommentar. I den ansedda affärstidningen Forbes anser dataexperten Kalev Leetaru från Georgetown University att de belägg som rapporten lägger fram snarare talar mot än för de slutsatser som dragits…
I en aktuell artikel i The New York Review of Books har Hugh Eakin påmint om en del fakta kring det transatlantiska samarbetet som i och för sig presenterades redan 2013, baserade på dokument från Edward Snowdens avslöjande. Artikeln har fått rubriken ”The Swedish Kings of Cyberwar”, en formulering som bekräftar det faktum att Sverige knappast tillhör cyberkrigets oskyldiga offer, utan snarare agerar som en viktig medspelare i ett av USA dirigerat statligt nätverk av hackare…

Sverige är förvisso inte immunt mot utländsk politisk påverkan. Det förtjänar att på nytt påpekas att den största internationellt dirigerade desinformationskampanjen i modern tid gällde Iraks innehav av kärnvapen. Och då var det Dagen Nyheter som kritiklöst öppnade sina spalter för allehanda ”nyttiga idioter”.

Kritiskt tänkande är fortfarande det bästa vapnet när det gäller cyberkrig. Det gäller den enskilda medborgaren. Men det gäller i lika hög grad de medier och politiker som nu i en exempellös massrörelse tenderar att springa på samma bollar. Läs artikel

Försvaret krävs på svar om ryska rör, Sveriges Radio

av

Karlshamns kommun vill veta varför kommunen inte bör låta ryska rör lagras i hamnen. Är det ryska bolaget Gazprom problemet? Eller ”en ökad trafik i Östersjön”?

På måndag åker Karlshamns kommundirektör och vd:n för Karlshamns hamn till Stockholm för att träffa försvarsmakten. Kommunen vill ha ett tydligt svar på varför de inte bör lagra ryska rör i Karlshamns hamn.

– Jag hoppas att vi efter måndagens möte har en klar bild. Antingen säger vi ”nej, vi förstår. Rören kommer inte heller att lagras i några andra hamnar”, säger Per-Ola Mattsson (S), kommunalråd i Karlshamn.

– Eller så har vi löst frågan så att vi kan ta emot rören och vi säkrar upp det på olika sätt. Läs artikel

PM Nilsson: Låt Telia bygga den arktiska kabeln mellan EU och Asien, di.se

av

Sverige och särskilt Stockholm är ett sällsynt väl uppkopplat ställe. Vi har snabba förbindelser till hela världen och väsentliga delar av världens internettrafik passerar Sverige. Orsaken är att det gamla Televerket och det nya Telia lagt telekablar och fiberkablar kors och tvärs över Östersjön och är medinvesterare i viktiga Atlantkablar…

Finland planerar nu ett liknande projekt, Arctic Connect, eller Northeast Passage, som ska koppla samma Europa och Asien…

De finska planerna är att bygga en fiberkabel upp till Kirkenes i Norge, utmed Rysslands norra kust, genom Berings sund för att koppla samman Europa, Ryssland, Japan och Kina. Den blir en fortsättning på en fiberkabel i Östersjön som blev färdig 2016, C-Lion1, och som förbinder Tyskland med Finland…

Den tidigare statsministern Paavo Lipponen har fått till uppgift att göra en förstudie och sondera intresset. Den lämnades in strax före jul till den finska regeringen. I december träffades också den finske statsministern Juha Sipilä och Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev i Uleåborg för att diskutera den arktiska kabeln, och Nord Streams hyra av Hangö.

Inför rapporten har Lipponen besökt alla viktiga huvudstäder i väst, (utom Stockholm) samt Moskva, Tokyo och Peking. Han har också haft möten med de stora telekommunikationsföretagen. Alla uttrycker intresse, en viss tvekan inför att göra det med Ryssland, och att projektet måste vara öppet och drivas av kommersiella intressen.

Att han har undvikit Stockholm kan ha sina skäl. Sverige kan anse sig förlora sin relativa starka position på nätet. Sverige har också dåliga relationer med Ryssland och kan vara svår att ha som partner eftersom projektet kräver samarbete med Moskva. Läs artikel

Amerikanske marinesoldater til Værnes mandag, abcnyheter.no

av

300 soldater fra det amerikanske marinekorpset kommer til Værnes i Nord-Trøndelag mandag. Russland har reagert på utplasseringen.

Soldatene skal delta i rotasjonsbasert trening i første omgang i seks måneder. Dette er en prøveordning, heter det i en pressemelding fra Forsvaret.

– I løpet av 2017 vil ordningen bli evaluert med tanke på en eventuell forlengelse, skriver presseoffiser Rune Haarstad i en epost.

Den russiske ambassaden advarte i høst mot utstasjoneringen. Presseattaché Maksim Gurov sa dette «helt sikkert ikke bidrar til å forbedre sikkerheten i Nord-Europa», ifølge AFP.

– Prøveordningen gir ikke grunnlag for noen reaksjon fra Russland. Dette dreier seg om alliert øving og trening og er videreføring av en lang tradisjon for slik aktivitet i Norge, som russerne er godt kjent med, sier forsvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) til NTB…

Kritikere mener utplasseringen av amerikanske marinesoldater i Norge bryter med den politikken som har vært ført. Leder Hedda Langemyr i Norges Fredsråd er blant dem.

– Siden Norge ble medlem av NATO i 1949 har vi tatt mål av oss om å ha en politikk som balanserer mellom avskrekking på den ene siden og avspenning på den andre. En av de selvpålagte restriksjonene for ikke å tirre Russland unødig, var at vi ikke skulle ha amerikanske baser på norsk jord.Läs artikel

Niinistö svarar Trump: Sanktionerna mot Ryssland handlade om Ukraina, svenska.yle.fi

av

USA:s tillträdande president Donald Trump öppnar för att lyfta sanktioner mot Rysslandom landet hjälper till att bekämpa terrorism. Men president Sauli Niinistö framhåller att Minskavtalet gällande Ukraina måste följas.

I en intervju med Yles morgon-tv vill president Sauli Niinistö inte göra några förutsägelser på basis av Trumps uttalande. Han påpekade ändå att sanktionerna aldrig infördes på grund av terrorism, utan på grund av händelserna i Krim och Ukraina.

– Sanktionerna infördes i två skeden, efter Krim och efter östra Ukraina, säger Niinistö.

Ryssland borde också visa hjälpsamhet vad gäller stöd och implementering av Minskavtalet om Ukraina, för att man skulle kunna börja lyfta sanktionerna, enligt Niinistö.

Det här är också den allmänna uppfattningen i övriga Europa, tillägger Niinistö. Läs artikel

Nickedockorna i Sälen, Jan Scherman, Aftonbladet

av

Det är nu en sanning att säkerhetstjänster i väst alltid talar sanning. Och lika sant att de i öst ljuger.

Det går inte att dra någon annan slutsats av den senaste tidens smått unika mediala drev. Den tsunami av rapporter från USA:s olika säkerhetsorgan som nu ackompanjerats av svenska Försvarets radioanstalt, FRA, Utrikespolitiska institutet, diverse militära befattningshavare och en rad försvarspolitiker.

 Men det unika är inte de militära intressen som driver på för svenskt medlemskap i Nato och kraftfullt höjda försvarsanslag. Nej, uniciteten handlar om den mediala passiviteten och den slående avsaknaden av ett grundläggande elementärt kritiskt ifrågasättande av makt och myndigheter…

Samma sak gäller den så kallade analys som forskare från Utrikespolitiska institutet, UI, nu offentliggjort till massiv spridning i medier.

Den rapporten påminner i sin logik om McCarthyismens jakt på påstådda kommunister i USA på 1950-talet. Den som i något sammanhang framfört något avvikande gick just främmande makts ärenden. Insinuationer om vilka man umgicks med lades till beviskedjan om samröre med dåtida Sovjetunionen…

Nåväl, låt oss tillstå att hela grundfrågan är komplex och att det internationella säkerhetsläget försämrats. Men låt oss också konstatera att det just därför är så grundläggande viktigt att medier inte kompromissar med sitt grundläggande uppdrag att självständigt och ifrågasättande granska maktens påståenden. Läs artikel

Karlis Neretnieks, det svenska försvaret och Baltikum , Rolf Andersson

av

Karlis Neretnieks är pensionerad generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan. Han låter sig gärna intervjuas i pressen; eller så finns det kanske inte så många andra att välja på när det gäller att lyfta fram vissa för Neretnieks behjärtansvärda perspektiv inom säkerhetspolitikens område.

Neretnieks har en linje. Att utgångspunkten för hans säkerhetspolitiska tänkande är Baltikums försvar, går det inte gärna att ta miste på. Inget fel i det i och för sig. Han är inte i tjänst längre, och han kan säga vad han innerst inne anser vara riktigt och viktigt.

Försvaret av Baltikum kommer igen som ett mantra hos honom. Problemet är att han samtidigt vill göra det till en fråga för det svenska försvaret. Det är emellertid ingen sak för Sverige. Hur gärna Nieretnikis så än må önska!

Läs mer

Carl Bildt skriver brev till Trump, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Washington Post publicerade den 9 januari ett öppet brev till USA:s tillträdande president Donald Trump från sjutton europeiska beslutsfattare och offentliga debattörer.

I brevet uppmanar man Trump att stå fast vid sanktionerna mot Ryssland. I annat fall är risken att de som värnar om en euro-atlantisk orientering kan demoraliseras.

Brevets författare, från länder i Rysslands grannskap, varnar Trump för att se Putin som en trovärdig internationell partner och hänvisar istället till sina egna staters roll som USA:s allierade. Detta förtydligas med att man har ställt upp i USA:s krig:

”Vi var med er i Afghanistan. Vi tog risker tillsammans och offrade söner och döttrar tillsammans. Vi försvarar vår gemensamma transatlantiska säkerhet som en enad front.”

Vidare hävdas att man är med i en fördragsenlig allians med USA:

”Som era avtalsförbundna allierade vädjar vi till den amerikanska administrationen och kongressen att stå fast vid försvaret av våra gemensamma mål och intressen för fred, frihet och atlantisk styrka.”

Undertecknarna talar inte som privatpersoner utan genom sitt språkbruk utger de sig för att representera sina stater.

Läs mer

13 nordisk-ryska projekt får stöd av ministerrådet, norden.org

av

Totalt 13 projekt får stöd av Nordiska ministerrådet inom ramen för det nya samarbetsprogrammet mellan Norden och nordvästra Ryssland. Över 70 ansökningar kom in till det så kallade Open Call Programme, som lanserades hösten 2016.

De utvalda projekten omfattar samarbete inom en rad skilda områden, såsom miljö, medier, god förvaltningssed, mänskliga rättigheter, sociala frågor, stärkande av NGO:er samt samarbete mellan ursprungsfolk.

– Jag är mycket nöjd med att det har kommit så många goda projektansökningar till det här nya programmet. Den stora diversiteten på ansökningarna vittnar om ett starkt intresse för samarbete mellan Norden och nordvästra Ryssland på många områden, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten. Läs artikel

Ordfører-opprør mot HV-kutt, aldrimer.no

av

25 av 30 ordførere i Agder krever at Stortinget øyeblikkelig stopper kuttene i Heimevernet. I et opprop sier de at kuttene er uforsvarlige. De åpner også for at Stortinget kan ha blitt feilinformert.

Heimevernet, som for få år siden var satt opp med 90.000 soldater, er i dag halvert, til 45.000 mann. Men 2017-budsjettet og Forsvarets langtidsplan legger opp til ytterligere kutt, ned til 35.000. HV-08, Agder og Rogaland heimevernsdistrikt, må ta de største kuttene. Det har fått ordførerne til å bli sinte.

– Sånn som det ligger an nå, vil Agderfylkene være nærmest totalt ribbet for beredskap. Det er noe ordførerne er sterkt bekymret for. Vi kan ikke sitte stille og se på dette, sier ordfører i Iveland kommune, Gro-Anita Mykjåland (Sp), til Aldrimer.no…

Kravene i oppropet er følgende:

  1. Alle pågående nedskjæringsprosesser må settes på vent.
  2. Det må garanteres for at HV skal ha tilstedeværelse over hele landet.
  3. Heimevernets størrelse på 45.000 soldater må opprettholdes. Läs artikel