President Niinistö: Minskavtalet bör verkställas så fort som möjligt, tpk.fi

av

”Finland stöder Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Därför dömer vi den illegala annekteringen av Krim med Ryssland”, sade republikens president Sauli Niinistö efter sitt möte med Ukrainas president Petro Porosjenko i Helsingfors tisdagen den 24 januari 2017…

President Niinistö framhöll vid en presskonferens efter överläggningarna att verkställandet av Minskavtalet bör påskyndas.

”Minskavtalet är livsviktigt. Det bör verkställas så fort som möjligt, så att alla kan leva ett normalt liv i Ukraina och i Europa över lag. Vardera parten har förpliktelser att uppfylla. Finland stöder verkställandet av avtalet och är beredd att göra sitt yttersta för att målen i Minskavtalet ska uppnås”, konstaterade president Niinistö.

Vid presskonferensen diskuterades den idé som Förenta staternas president Donald Trump fört fram om att underlätta sanktionerna mot Ryssland om Ryssland förbinder sig till kriget mot terrorismen. Båda presidenterna var eniga om att inte ändra sanktionerna. Sanktionerna ska inte slopas förrän de villkor som ställts för dem uppfylls.Läs pressmeddelande

Vilket försvar och pengar till vad?

av

Vi är för ytterligare resurser till ett nationellt tröskel- och territorialförsvar baserat på allmän värnplikt. Ett sådant försvar behövs. Det är nödvändigt för att underbygga en konsekvent och trovärdig alliansfri linje som så effektivt som möjligt vidmakthåller och framgent säkrar Sveriges fredliga relationer till andra stater.

Ingen stat hotar Sverige. Vårt land har inga nämnvärda ouppklarade kontroverser med andra länder. Förhållandena är alltså i grund och botten utmärkta för att långsiktigt bevara Sveriges fred, något som alltid måste vara det övergripande strategiska målet för vår säkerhetspolitik. Detta mål ska understödjas av landets försvarspolitik.

Vårt säkerhetsläge kan emellertid förändras. Detta är fullt möjligt i dessa turbulenta tider. Säkerhetsläget kan dessutom försämras genom skov i den politik vi själva väljer att föra.

Läs mer

Försvara Sverige bättre, generalmajor Bengt Lönnbom, Kkrva 2007

av

Vi återpublicerar här  generalmajor Bengt Lönnboms artikel om skriften Försvara Sverige bättre.

I 3. häftet 2007 av KKrVAHT framför ledamöterna Haglund och Tode var för sig engagerade invändningar mot
skriften Försvara Sverige bättre.1 Den debatt de tar upp är välkommen. Den tillför en del vidareutvecklingar av den aktuella
skriftens budskap men har framförallt klara invändningar mot flera delar av detsamma.
Dessa invändningar är givetvis genuina ur debattörernas synvinkel. De verkar dock till del bero på att debattörerna har
andra förutsättningar än skriften t ex vad rör hänsyn till kärnvapen eller nuvarande ekonomiska, kunskapsmässiga och organisatoriska
utgångsläge i Försvarsmakten.
En och annan formulering tyder också på att de har läst in annat i skriften än vad som står där. Alternativt är upplägg och formuleringar
i den oklara. För att undanröja eller reparera denna senare eventualitet avstår jag från en direkt polemik – även om en sådan känns rätt frestande – med
ledamöterna Haglund och Tode och går i stället närmare in på huvudpunkterna i skriftförfattarnas tankegång.

Artikeln finns att läsa här:kkrvaht_4_2007_6

Den store krigsteoretikern – några lästips, Mats Björkenfeldt

av

Carl von Clausewitz (1780–1831) har gjort sig odödlig genom sentensen: ”Kriget är blott en fortsättning på politiken med andra medel.” Han inledde sin militära karriär som tolvåring, i en armé starkt präglad av traditionen från Fredrik den store. Han fick uppleva två decennier av krig med det revolutionära och senare kejserliga Frankrike. På grund av den preussiske kungens undfallenhet mot Napoleon gick han i rysk tjänst. 1818 utnämndes han till chef för allmänna krigsskolan i Berlin.

Clausewitz skrev i en kommentar till det arbete som efter hans död skulle ges ut av hans änka under titeln Vom Kriege (Om kriget): ”Min ambition var att skriva en bok som inte var bortglömd efter två–tre år, och som den som intresserade sig för ämnet mer än en gång skulle ha anledning att ta i sin hand.” Och det kan konstateras att innehållet i boken fortfarande åberopas inte bara av historiker utan även av militärer med flera.

Läs mer

Snäv debatt om gasrör, Hans Bulow, ledare i Sydöstran

av

Det drar ihop sig till beslut om lagring av ryska gasrören i Karlshamn. På tisdag fattar kommunstyrelsen beslut. Det är det senaste beskedet. Kommer Karlshamn säga nej tack till lagringen?…

På fredagen publicerade tidningen Dagens Industri en debattartikel av tidigare s-ledaren i Blekinge och kommunalrådet i Karlskrona, Mats Johansson. Han skrev artikeln tillsammans med Bo Wranker, chef för Sydkustens marinkommando 1997-2000…

De har båda mångåriga erfarenheter av möten med ryska politiker och officerare i Kalingradregionen där Karlskronas vänort Baltijsk ligger. Kommunalrådet Patrik Hansson, (S), reser dit senare i år. Det är bra.

Johansson och Wranker blev på sin tid uppkallade till UD för att förklara varför de bedrev en egen utrikespolitik i ryska Kaliningradområdet. Sydöstran var med när det hände. Det var ett omfattande utbyte med ryssarna i den ryska enklaven åren kring millennieskiftet. Ryssarna värdesatte Sveriges alliansfria politik och ville via Sverige ha en dialog med Nato. Den rollen skulle Sverige fortfarande kunna spela.

Men så låter det inte i svensk säkerhetsdebatt. Starka krafter verkar för svenskt Nato-medlemskap. Militären styr i praktiken helt på egen hand över säkerhetspolitiken i Östersjöområdet. Läs artikel

 

Ap vil bruke to prosent på Forsvaret, aldrimer.no

av

Arbeiderpartiet programfester i 2017 at Forsvaret skal nå to prosent av bruttonasjonalprodukt (BNP). – Dette har Ap ment over en tid, og nå tar vi det inn i partiprogrammet også, sier nestleder Hadia Tajik. ..

Nå vil også Arbeiderpartiet programfeste toprosentmålet.

– Dette er et mål i NATO som vi støtter. Vi kan ikke nå det i neste periode, men det er et mål vi må strekke oss mot, sier nestleder i utenriks- og forsvarskomiteen, Anniken Huitfeldt (Ap), til VG.

Partiets nestleder Hadia Tajik, som også er leder av programkomiteen, sier dette ikke er noe som har kommet i kjølvannet av USA-president Donald Trumps mange utspill.

– Nei, dette har Ap ment over en tid, og nå tar vi det inn i partiprogrammet også, sier Tajik til VG…

I fjor vedtok både Frp og Høyres landsmøter at partiene skal jobbe for å nå toprosentmålet, selv om sistnevnte parti ikke tidfestet målet. Läs artikel

Fortsatt NATO-fokus på utvidelse østover, aldrimer.no

av

NATO har fortsatt fokus på mulig utvidelse østover og drøfter å ta opp flere land som nye medlemmer. Det har SACEUR, som er NATOs øverste militære leder, opplyst på et stabsmøte internt i NATO…

Kilder i NATO avviser overfor aldrimer.no at den amerikanske generalen gjennom sine uttalelser kan ha valgt å teste en mer uformell «prøveballong».

«Du sier ikke noe som helst i NATO, uansett hvilket nivå du befinner deg på, uten at du har solid ryggdekning og backing for å uttale det», sier en NATO-kilde…

Andre land som deler av NATOs militære ledelse ønsker seg som mulige nye medlemmer skal være Sverige og Finland. Moldova og Ukraina vurderes som langt mindre sannsynlige, selv om landene også blir nevnt i diskusjonene…

«Det foregår stilltiende prosesesser mot både Sverige og Finland. Selv om Sverige fortsatt sier nei, vil NATO aldri gi opp. Finland kommer neppe med i NATO. Men dersom Russland fortsetter slik som landet gjør for tiden, kan i alle fall Sverige ende opp med å bli skremt inn i NATO», mener en NATO-kilde.

Ingen av kildene aldrimer.no har snakket med ønsker å stå fram med navn fordi de ikke er autorisert til å uttale seg på vegne av forsvarsalliansen og fordi temaet knyttet til medlemsutvidelser i NATO er ytterst politisk sensitivt. Läs artikel

 

Samköpsavtal med Lettland, fmv.se

av

I förra veckan skrev FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson och Aivars Puriņš, Undersecretary of State for Logistics – Lettlands NAD, National Armaments Director, under ett samköpsavtal.
– Det är ett ramavtal som omfattar upphandlingar och utbyte av information, säger Göran Mårtensson…

En annan fördel med att göra gemensamma upphandlingar är ökad interoperabilitet mellan länderna.

– Att köpa samma system underlättar till exempel när man övar tillsammans eller är på mission.

Samköpsavtalet med Lettland är dock inget militärt samarbete, utan ett upphandlingssamarbete. Läs artikel

Interpellation 2016/17:248 Materiel- och förnödenhetsförsörjning av Allan Widman (L), riksdagen.se

av

Den 1 juli 2009 togs Försvarsmaktens Centrallager (FMCL) i bruk i Arboga. Den 45 000 kvadratmeter stora byggnaden är belägen ovan jord och inte fortifierad. Huvuddelen av krigsförbandens materiel förvaras i FMCL, som ersatt många av de militära förråd som förut var utspridda över stora delar av landet. I centrallagret är det datorstyrda robotar som plockar bland de 70 000 lastpallar som ryms i det som beskrivs som en av Sveriges största lagerbyggnader. Min fråga till förvarsminister Peter Hultqvist är: Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att öka det militära försvarets resiliens när det kommer till materiel- och förnödenhetsförsörjning? Interpellationen finns här

Anförande av utrikesminister Margot Wallström vid högnivådialog om synergier mellan fredsbyggande och de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030, regeringen.se

av

…I was greatly encouraged by the strong show of support at the open debate in the Security Council earlier this month on conflict prevention and peacebuilding.

Secretary-General Guterres outlined a number of concrete measures aimed at strengthening the capacity of the UN system to detect and respond early to signs of looming crises.

We must continue to discuss how to improve for example reporting in order to detect early signs of conflict. And we must consider how to strengthen our will and capacity to take action when we receive reports. And we must explore how to make better use of the tools that we have, such as mediation and the good offices of the UN. Läs talet

Officersutbildningen oroar försvarsministern, Sveriges Radio

av

Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten…

– Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken, säger Peter Hultqvist.

Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven.

De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare.

I höstas föreslog en utredning återinförd värnplikt bland annat för att säkra att tillräckligt många går officersutbildningen. Läs artikel

Omfattande it-attack mot Försvarsmakten, dn.se

av

Försvarsmakten har utsatts för en omfattande it-attack. Det har lett till att försvaret stängt ned sitt stora övningssystem på obestämd tid.

Försvarsmakten vill inte säga något om när attacken inträffade, när systemet stängdes ned eller om de vet vem som ligger bakom attacken.

It-attacken och stängningen av övningssystemet sker samtidigt som Försvarsmakten är i full färd att planera den kommande övningen Aurora 17. Övningen som sker i september omfattar alla Sveriges stridskrafter, över 19 000 personer och är den största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Norge, Tyskland och USA deltar i övningen…

Presschef Philip Simon vill inte kommentera hur stängningen av övningssystemet påverkar de planerade övningarna.

– Det är ett system för övningsplanering. Det har alltså inte med vår operativa förmåga att göra, men alla former av påverkan av våra system är allvarligt. Läs artikel