Under september genomförs Aurora 17, en nationell övning med mer än 19 000 män och kvinnor från alla delar av Försvarsmakten. Målet är att öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Därför deltar också ett flertal andra myndigheter, men även utländska militära förband, i övningen. Förmågan att ta emot och lämna stöd till de utländska förbanden, så kallat värdlandsstöd, är en viktig del i övningen.

– Regeringens inriktning för Sverige är tydlig – vi bygger säkerhet tillsammans med andra, förklarar generalmajor Bengt Andersson som är övningsledare för Aurora 17. Försvarsmakten har därför en viktig uppgift att öva och samarbeta med andra länder och organisationer, och att öka förutsättningarna för att ge och ta emot militärt stöd.

Aurora 17 är dock en nationell övning med svensk ledning. För att träna den svenska försvarsförmågan mot en större och kvalificerad motståndare, vilket övningsscenariot bygger på, kommer förband från andra länder att delta i övningen.
– Aurora 17 innebär också ett steg på vägen för att öka Sveriges förutsättningar att ta emot utländskt militärt stöd om det skulle behövas, och regeringen så beslutar, i en verklig kris- eller krigssituation, säger Bengt Andersson…

Försvarsmakten, tillsammans med andra myndigheter och organisationer, ska utveckla förmågan till värdlandsstöd. Det handlar ytterst om att de utländska förbanden ska kunna verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Värdlandsstödet omfattar både militärt och civilt stöd och ställer krav på samhällets samlade resurser – nära samverkan mellan Försvarsmakten, ett fyrtiotal olika myndigheter och aktörer och de utländska förbanden är en grundförutsättning…

Försvarmakten kan inte själv bestämma om ett land ska bjudas in för att delta i övningar i Sverige. För att ett utländskt förband ska kunna öva på svensk mark krävs först ett regeringsbeslut. Varje deltagande utländskt förband har också ett värdförband knutet till sig, det vill säga ett svenskt förband som följer det besökande förbandet under hela övningen. Under Aurora 17 kommer både de svenska och utländska förbanden att öva på militära övningsområden, men även på civil mark. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ger Försvarsmakten bakläxa på budgetunderlaget för 2018, enligt en handling som sekretessprövats på SvD:s begäran. Försvaret ombeds här ”specificera” hur underskottet på 6,5 miljarder ”beräknats” och ”hur det är fördelat per år”…

Enligt ÖB försvinner 6,5 miljarder i minskad köpkraft på grund av kostnadsökningar och valutaeffekter i stora icke valutasäkrade materielprojekt, som den nya E-versionen av stridsflygplanet Jas Gripen och superubåten A26.

– Det gäller egentligen alla kontrakt med dollar- eller eurokomponenter, säger en källa till SvD.

Vid sidan av det redovisas ytterligare miljardunderskott och brister i försvarsförmågan i en hemlig bilaga till regeringen. Konsekvensen blir att försvaret måste ”ta bort, reducera eller förskjuta tidigare planerade åtgärder” när det inte längre finns ”några marginaler”…

Av den öppna delen framgår att Hultqvist vill ha klargöranden på minst sex punkter.

I samtliga fall rör det sig om att redovisa ”vilket belopp som gäller för budgetåret 2018” och hur kostnadsfördelningen 2019 och 2020 och uppdelningen på olika anslag ser ut. Mer konkret ombeds försvaret ”specificera hur beloppet 6,5 miljarder kronor beräknats och hur det är fördelat per år och anslag”. Läs artikel

Vid sitt första officiella besök på försvarsalliansen Natos högkvarter i Bryssel fördömde USA:s utrikesminister Rex Tillerson vad han kallade ”Rysslands aggression” i Ukraina. Det är ett ordval om det ryska agerandet som president Donald Trump aldrig har använt.

Om det uttalandet gladde flera av USA:s europeiska allierade i Nato var Tillerson mer kärv i ett annat avseende; han varnade för att alla medlemsländer i Nato snabbt måste visa upp planer för att nå det sedan tidigare överenskomna målet att spendera två procent av BNP på försvarsutgifter senast år 2024…

Medan Trump tidigare dömde ut Nato som ”otidsenligt”, uttryckte sig Tillerson mycket positivt om försvarsalliansen:

– Vi vill ha en diskussion om Natos ställning här i Europa, särskilt i östra Europa som ett svar på Rysslands aggression i Ukraina och på andra ställen, sade Tillerson.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg slog för sin del fast att relationerna mellan de europeiska Natoländerna och USA är ”bergfasta”. Läs artikel

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att han diskuterat Natos övningsverksamhet med Turkiets utrikesminister Mavlüt Cavusoglu.

Nato fattar för närvarande inga beslut om nya militärövningar med partnerländer, Finland inkluderat. Orsaken är en tvist mellan Turkiet och Österrike, som lett till att Turkiet stoppat alla nya beslut.

Soini säger att Turkiet är villigt att jobba på en lösning som skulle låta partnerländerna med undantag för Österrike att delta i övningarna. Han vill ändå inte ta ställning till huruvida arrangemanget skulle passa Nato, som av tradition behandlat partnerländerna likvärdigt.

Soini, som deltog i arbetslunchen vid Natos utrikesministersmöte på fredagen, säger att frågan är viktig och hoppas på en snar lösning på problemet.

– Det här är en fråga som måste lösas. Tack och lov har vi flera format för deltagandet.

Som det nu ser ut kommer Finland i år bara få delta i övningarna som spikades före slutet av fjolåret då grälet blossade upp. Läs artikel

Världens främsta experter inom medling och fredsbyggande samlas i Helsingfors den 5–6 april.­ Den internationella konferensen ordnas av utrikesministeriet och syftet är att stärka möjligheten till fred i dagens instabila värld.

Antalet konflikter ökar och samtidigt har konflikterna blivit allt mer komplexa. Arbetet för att förebygga och lösa konflikter är svårare än någonsin och förutsätter samarbete och samordning av dem som utför det.

”Den här konferensen kunde inte vara mer aktuell. Förutsättningarna för fredsbyggande blir allt sämre. Många ser vapen som svar på konflikter, men vapen gör bara världen otryggare. Istället för vapen behövs dialog”, säger en av konferensens arrangörer, grundaren av Crisis Management Initiative (CMI) och nobelpristagaren, president Martti Ahtisaari…

Till huvudtalarna under konferensen hör förutom president Ahtisaari också FN:s tidigare Syriensändebud Lakhdar Brahimi, Förenta staternas tidigare ambassadör till FN och till Syrien Zalmay Khalilzad, Namibias före detta president Hifikepunye Lucas Pohamba, Centralafrikanska republikens före detta president Catherine Samba-Panza och utrikesministerns särskilda representant för fredsmedling, riksdagsledamoten Pekka Haavisto. Läs pressmeddelande

Sveriges militära incidentberedskap riskerar att bli sämre om tre år när två avancerade spanings- och ledningsplan faller för åldersstrecket. Planens ovissa framtid speglar försvarspolitikens problem där ekonomi, sekretess, hotbilder och försvarsindustri påverkar besluten…

En hittills nästan okänd del av denna beredskap finns på flygvapnets bas Malmen utanför Linköping. Den är hemmabas för Sveriges två radarspanings- och stridsledningsplan. De har varit så omgärdade av sekretess att de inte har ett välkänt namn, utan kallas för ”Asken” (se fakta).

– De här flygplanen är en väldigt viktig resurs för att ha kontroll över vårt luftrum. Både för att täcka upp för markbundna sensorer som i ett skarpt läge eventuellt blir utslagna, men också för att kunna se längre. Systemet har mycket god prestanda…

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) som själv flugit med ”Asken” känner till problemen.

– Vi har säkerställt drift och vidmakthållande av systemet fram till 2020. Någon form av åtgärd måste till och det är det vi utreder, säger han. Läs artikel

När den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson anländer till Natos högkvarter i Bryssel på fredag är det fem dagar före utsatt tid. Övriga länder kan bara rätta in sig i ledet när USA visar vem som bestämmer i försvarsalliansen…

För svensk del blir detta enda möjligheten att delta i ett högnivåmöte i Nato under överskådlig tid. Försvarsminister Peter Hultqvist fick ingen inbjudan tidigare i år. Statsminister Stefvan Löfven kommer inte att delta när stats- och regeringscheferna träffas i maj…

Nu har amerikanska UD redan låtit förstå att Tillersons budskap kommer att bli kärvt, och i linje med vad försvarsministern James Mattis och vicepresidenten Mike Pence sagt vid sina besök vid Nato tidigare i år.

För närvarande står USA ensamt för ungefär 70 procent av Nato:s finansiering och det ses som ”en oproportionerlig andel”.

Övriga Natoländer anmodas nu att lägga upp pengar på bordet med tydliga ”tidtabeller och budgetåtaganden”, och det kravet är heller inget USA tänker ”be om ursäkt för”. Läs krönikan

…Aldrimer.no poengterer i intervjuet at noe av den vanligste kritikken fra partier som Senterpartiet og Venstre går på at store deler av Forsvaret mangler volum og utholdenhet. Det fryktes at satsingen på dyre, høyteknologiske våpensystemer skal koste for mye. Da kan det bli en ubalanse: et forsvar der det ikke er plass til volum og lette og billige enheter. Innvendingen kommer ikke bare fra politikere: Forsvarseksperter har gjentatte ganger poengtert det samme: I mange tilfeller er ikke F-35 eller fregattene gode valg for å løse utfordringer. Behovet for enklere utstyrte styrker på bakken eller til sjøs, kan også være viktig. Läs artikel

Försvarsdebatten är sedan en tid tillbaka relativt intensiv. Det talas om ekonomi, om NATO, om antalet stridsflygplan, om försvaret av Gotland, nya ubåtar osv osv. Vad som sällan eller näst intill aldrig nämns är flottans bestånd av bestyckade stridsfartyg, den anorektiskt låga numerären, den strukna planen för nyanskaffning, och det föråldrade vapen och sensorbeståndet. Här står vi inför ett monumentalt problem som ingen förutom de närmast sörjande tycks begripa…

President Sauli Niinistö hade en hektisk tidtabell i Archangelsk på torsdagen: först en utdragen paneldebatt, sedan ett kort möte med president Vladimir Putin. De bilaterala samtalen var så korta att de två statsöverhuvudena inte ens hann ta upp evighetsfrågan om krisen i Ukraina.

…Trumps politik, parat med personangrepp och rena lögner, har skapat ökad osäkerhet i världen och hotar att starta en ny kapprustning.

Oron inom Natolägret är påtaglig och förståelig. De allierade krävs på mera pengar, som mestadels går till den amerikanska vapenindustrin.

Bland svenska Nato-anhängare verkar panik ha uppstått. I stället för eftertanke och besinning hävdar de att just på grund av att Trump blivit överbefälhavare i kärnvapenalliansen måste Sverige gå med i Nato. Då kan man utöva inflytande inifrån. Vilken planet lever de på?

Gemensam säkerhet får man inte genom att gå med i Nato, då skapar man i stället en säkerhetspolitisk glaskupa, en illusion om västlig säkerhet, med Ungern, Polen och Turkiet som medlemmar.

Försvar ska vi ha, och nu tillförs nya resurser, värnplikten återinförs och samarbetet med Finland fördjupas. Men nutidens hot består också av klimatförändringar, organiserad brottslighet, flyktingströmmar, främlingsfientlighet, pandemier, cyberattacker, massförstörelsevapen i händer på opålitliga makthavare och terrorister, extrem fattigdom och skriande sociala orättvisor. Läs artikel