Amerikanske marinesoldater forbereder innrykk i indre Troms. US Marines beskriver Norge som «slagmarken i en potensiell framtidig konflikt» med Russland.

US Marines vil sende flere soldater til Norge. Amerikanerne omtaler Norge som en stadig viktigere del av sine planer, og ønsker å få på plass marinesoldater i indre Troms i løpet av 2018. Nyheten ble først meldt av Nordlys, som torsdag skrev at en styrke bestående av over 400 mann kan bli fast stasjonert på Setermoen i Troms. Klassekampen har fått disse opplysningene bekreftet av flere kilder i Forsvaret. Der beskrives planene som «en dårlig skjult statshemmelighet». Läs artikel

Flaggkommandør (p) og forsvarsekspert Jacob Børresen understreker at den store amerikanske interessen for Norge trolig er et utslag av USAs egne ønsker i nordområdene.

– Tre statsråder, flere firestjernes generaler, kongressdelegasjoner… Er ikke det ganske uvanlig?

– Uvanlig og uvanlig. Det har alltid vært slik at i NATOs historie at USAs tilstedeværelse i i Norge og Norges  nærområde har vært betinget av amerikanske verdier og prioriteringer. Nå, når Russland igjen igjen er blitt en trussel, og det igjen er fokus på det nasjonale forsvaret, da kommer amerikanerne tilbake. Mitt prinsipielle syn er at det ikke primært er av hensyn til forsvaret av Norge, men av hensyn til amerikanske interesser og prioriteringer, sier Børresen til Aldrimer.no…

Torbjørn Bongo, forbundsleder i Norges Offisersforbund (NOF), synes det er påfallende at USA har sendt så mange toppolitikere og forsvarstopper til Norge. Han mener det er åpenbart at Norge og nordområdene er blitt viktigere. Så mange? Jeg hadde ikke tenkt på det på den måten. Men når du sier det, er det egentlig ikke så overraskende. Det føyer seg inn i det vi ser også i NATO-sammenheng. Det er «back to basics» og et økt fokus på nordområdene, sier Torbjørn Bongo.

Forbundslederen i Norges offisersforbund (NOF), tror ikke det er noen tilfeldighet at så mange USA-topper kommer til Norge i løpet av kort tid. Han peker på flere saker, som Andøya-nedleggingen, manglende norsk leveranse av maritim etterretning, amerikanske P-8-fly samme sted, og U.S. Marines på Værnes. Alle kan bidra til å trekke amerikansk personell hit. Samtidig har den russiske aktiviteten økt betydelig. Norge og nordområdene er blitt viktigere, uten at man nødvendigvis kan peke på en enkelt sak, mener Bongo.

– Dette bekrefter også et bilde der både Russland og nordområdene er blitt viktigere for amerikanerne. Trusselen har økt. Det synes jeg er en erkjennelse vi skal reflektere over, sier Bongo til Aldrimer.no. Läs artikel

Över 5 000 personer deltar i Flygvapnets övning Ruska 17 som inleds i dag. Sveriges flygvapen deltar också i övningen och det är första gången som svenska plan övar på att försvara Finland.

According to Kristin Ven Bruusgaard, concerns in the West that Russia is lowering its threshold for the use of nuclear weapons are misplaced. Nuclear weapons remain Russia’s most important deterrence asset. However, Ven Bruusgaard also points out that Russia’s conventional and non-military capability advances, and a more restrictive nuclear strategy, demonstrate that Russia is actually less likely to use nuclear weapons early in a conflict today than even 10 or 15 years ago.

As Russia’s Zapad 2017 strategic exercise finishes, Russia-watchers and nuclear hawks will be looking for evidence of Russia’s alleged “lowered nuclear threshold”. This lowered threshold has become a key concern in recent years for Western policymakers watching Russia’s active military signaling. The official way of expressing this concern is to say that nuclear-armed regional adversaries should not think they “can escalate their way out of failed conventional aggression.” That is, a regional adversary (such as Russia) will not get away with conventional aggression against U.S. allies (such as the Baltic countries) by threatening to use or using nuclear weapons. Läs artikel

År 2010 följde jag under några månader en grupp svenska soldater i Afghanistan, ett unikt projekt eftersom jag inte hade några hämmande restriktioner utan kunde följa soldaterna ut på uppdrag, in i strider. Detta resulterade i boken ”Krigare”, den första ingående skildringen av vad svenska soldater egentligen gjorde på plats.

Men om den föreslagna lagändringen om utlandsspioneri som även omfattar journalister skulle klubbas igenom, lär det vara slut på sådana projekt. Det står klart efter att ha läst utredningens betänkande (SOU 2017:70) om förändringen av spionerilagen, som det varit märkligt tyst om. Man vill alltså kriminalisera att känsliga uppgifter som Sveriges internationella samarbeten om fred och säkerhet sprids. Gott så, nuvarande lagstiftning räcker inte till och när till och med en generaldirektör ger bort försvarshemligheter kan det sannerligen behövas en uppstramning när det gäller säkerheten…

Vad innebär det i praktiken? Att en reporter som följer svensk trupp i strid inte kan rapportera om en annan nation av misstag dödar civilbefolkning? Att det blir straffbart att avslöja detaljer om Sveriges samarbete med Nato eller valfritt land? Att det blir omöjligt att publicera hemliga uppgifter om korruption inom FN? Att en ansvarig utgivare kan åtalas om ett land drar sig ur förhandlingar på grund av att känsliga uppgifter publicerats? Läs artikel

Årets fredspris er et spark til de land som ikke vil undertegne FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, blant dem Norge, mener ekspertene. Norge er et av flere NATO-land som ikke vil slutte opp om FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, slik drøyt 50 land har gjort siden juli.

– Nobelkomiteen viser at den er dundrende uenig med Norge og andre land som ikke har undertegnet, sier PRIO-direktør Henrik Urdal til NTB.

– Denne prisen er selvsagt en pris som vil legge press på de stater som har valgt å stå utenfor FN-traktaten, sier han.

Seniorforsker Sverre Lodgaard ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) UPI mener atommaktene holder fast ved sitt arsenal fordi de tror at det har en militær og politisk nytteverdi. Läs artikel

Regeringens linje är att steg för steg stärka det nationella försvaret genom breda överenskommelser. Aurora blir ett viktigt underlag i detta långsiktiga arbete, skriver Peter Hultqvist (S).

Den första försvarsmaktsövningen och den största nationella övningen på mer än 20 år – Aurora – är nu avslutad. Till skillnad från andra försvarsgrensvisa övningar så övades nu den samlade förmågan i svensk försvarsmakt genom deltagande från alla delar av Försvarsmakten. Redan nu kan vi konstatera att Aurora uppfattats som en tydlig svensk säkerhetspolitisk signal om att Sverige bidrar till stabiliteten i vår del av Europa, att övningen haft en tydlig effekt på svensk militär förmåga och att Sverige menar allvar med att förbereda för att ge och ta emot hjälp av andra länder i en krissituation. Dessutom innebar Aurora en mycket tydlig markering om att Sverige nu fokuserar på ökad förmåga i det nationella försvaret. Denna positionsförflyttning av försvarspolitiken är nu med önskvärd tydlighet manifesterad…

Under övningen har vi också kunnat notera att budskap spridits om att detta var en ”krigsövning”, hade ”eskalerande effekt” och var arrangerad av Nato. Detta är desinformation om övningen. Övningens scenario, som handlade om försvar av Sveriges suveränitet, stämmer överens med den självförsvarsrätt som är förankrad i FN-stadgan. Detta kan knappast anses som ”eskalerande”. Inbjudningarna till övningen kom från Sverige och Nato deltog inte ens i övningen. Däremot samverkade vi med länder vi normalt övar med och är partners till. Tyvärr fanns det även medier som använde sig av delar av denna retorik vilket är beklagligt. Läs artikel