Under Aurora 17 behövdes långa transporter till övningsområdena i Mellansverige av förband från Norrbotten i norr och Skåne i söder. I krig kan man inte räkna med intakt infrastruktur och att man inte utsätts för bekämpning.

Det torde inte heller finnas tid för så här långa transporter. Brigaderna måste redan i fredstid ha sina ingående förbandskomponenter inom respektive närområde, antingen det gäller pansarförband, ingenjör- och trängförband eller understödsförband som artilleri, luftvärn med mera. Krigshistorien visar att mekaniserade förband sällan klarat sina anfallsuppgifter utan god tillgång på artilleri med lång skottvidd. Detta gäller säkert även i dag. Artilleriets betydelse glöms lätt bort under långa fredsperioder…

För uthållig strid torde en svensk brigad av idag behöva minst 2-3 artilleribataljoner som understöd utöver egna granatkastare. Och de bör alltså finnas tillgängliga nära brigaden före ett krigsutbrott. Det är hög tid att återupprätta artilleriregementen i mellersta och södra Sverige (Småland/Skåne), en nog så viktig uppgift för försvarsberedningen.

Aurora 17 visade att Hemvärnet (40 bataljoner finns fördelade över hela landet) är en mycket värdefull skyddsresurs för vårt land. Modern utrustning och god utbildning har gjort att man numera kan klara krävande stridsuppgifter. Läs artikel

Fredspristagaren ICAN uppmanar den svenska regeringen att snabbt skriva på kärnvapenförbudet i FN. Men då skadas Sveriges anseende i Washington och det blir inga fler ministermöten. Den varningen kommer från James Townsend, tidigare statssekreterare i Pentagon…

Han betonar att en underskrift skulle motverka Sveriges egna intressen.

– Det skulle vara en svart dag om Sverige skrev på. Ert rykte och er trovärdighet i andra länders ögon kommer att skadas och det vore ett bakslag i vår syn på Sverige som pragmatiskt och förnuftigt när det gäller säkerhet och försvar, säger han…

Han förklarar att konkurrensen mellan olika länder är hård i Washington.

– I den hackordningen skulle Sverige inte längre vara främst och stå skuldra vid skuldra med våra allierade, utan hamna långt bak i kön – som det var tidigare, varnar James Townsend. Läs artikel

Generalløytnant Robert Mood sier at han står for det han sa i 2008:

«Samler vi hele Hæren er vi i stand til å kontrollere området mellom Sinsen og Røa».

Da var han generalinspektør for Hæren. Han sa også:

«Alternativt kan vi forsvare ett ilandføringsanlegg for olje og gass på en effektiv måte – forutsatt at vi har luftvern, hvilket vi ikke har. Uten en betydelig investering i fremtidens hær, vil vi stadfeste vår posisjon som patruljehær med mer symbolsk betydning enn avgjørende kapasitet».

– Det jeg sa, er like rett i dag, sier Mood ni år senere…

Generalmajor Odin Johannessen deler ikke Moods syn. I et intervju med forsvaretsforum.no forrige uke sa sjefen for Hæren det ikke er en realistisk måte å tenke forsvar på.

– Hvor mye vi er i stand til å forsvare, er avhengig av hvor stor trusselen vi utsettes for er, hvem vi utsettes for og hvordan motstanderen opererer, sa Johannessen.

– Med brigadestrukturen som Landmaktutredningen foreslår, vil vi være i stand til, sammen med resten av Forsvaret, å forsvare viktige deler av norsk territorium. Vi vil forsvare langt mer enn en bydel i Oslo, men vi kan ikke forsvare hele Norge. Det er en målsetting vi gikk bort fra for lenge siden. Det ville vært vanskelig nesten uansett hvor mange brigader vi hadde hatt. Läs artikel

Allan Widman sitter i riksdagen för Liberalerna. Han var gäst och föredragshållare vid dagens veckomöte hos Landskrona-Citadell Rotaryklubb. Ämnet var ”Sveriges försvarsförmåga”…

Liberalerna förespråkar kraftigt höjda försvarsanslag. Målet är att 2026 nå 2 % av BNP. Idag uppgår anslaget till 1 %.
– Vi är det landet i Europa som satsar minst på försvaret! Jag bortser då från Island som inte har något eget försvar. Försvarsmakten i Sverige kan inte ens laga mat till sig själva. Vi måste öka utbildningsinsatserna och vi måste utöka plikttjänstgöringen. Minst 5000 -7000 värnpliktiga behöver utbildas årligen framöver. Gotland, som är strategiskt viktigt, har sedan några år ett stridsvagnskompani, men det behövs ytterligare ett mekaniserat kompani på ön.

En annan fråga som berördes gällde Nato. Redan nu har Sverige ett partnerskap och vi har i stor utsträckning anpassat oss till Nato.

Allan Widman har gjort sig känd som förespråkare för fullständigt svenskt medlemskap i Nato.
– Sveriges försvarsförmåga räcker inte till med nuvarande satsningar! Men det är inte självklart att Sverige skulle få bli medlem i Nato. USA säger att Sverige kan bli medlem om det är i USA:s intresse. Vidare måste alla andra Nato-länder också godkänna medlemskapet. Läs artikel

Amerikanske marinesoldater forbereder innrykk i indre Troms. US Marines beskriver Norge som «slagmarken i en potensiell framtidig konflikt» med Russland.

US Marines vil sende flere soldater til Norge. Amerikanerne omtaler Norge som en stadig viktigere del av sine planer, og ønsker å få på plass marinesoldater i indre Troms i løpet av 2018. Nyheten ble først meldt av Nordlys, som torsdag skrev at en styrke bestående av over 400 mann kan bli fast stasjonert på Setermoen i Troms. Klassekampen har fått disse opplysningene bekreftet av flere kilder i Forsvaret. Der beskrives planene som «en dårlig skjult statshemmelighet». Läs artikel

Flaggkommandør (p) og forsvarsekspert Jacob Børresen understreker at den store amerikanske interessen for Norge trolig er et utslag av USAs egne ønsker i nordområdene.

– Tre statsråder, flere firestjernes generaler, kongressdelegasjoner… Er ikke det ganske uvanlig?

– Uvanlig og uvanlig. Det har alltid vært slik at i NATOs historie at USAs tilstedeværelse i i Norge og Norges  nærområde har vært betinget av amerikanske verdier og prioriteringer. Nå, når Russland igjen igjen er blitt en trussel, og det igjen er fokus på det nasjonale forsvaret, da kommer amerikanerne tilbake. Mitt prinsipielle syn er at det ikke primært er av hensyn til forsvaret av Norge, men av hensyn til amerikanske interesser og prioriteringer, sier Børresen til Aldrimer.no…

Torbjørn Bongo, forbundsleder i Norges Offisersforbund (NOF), synes det er påfallende at USA har sendt så mange toppolitikere og forsvarstopper til Norge. Han mener det er åpenbart at Norge og nordområdene er blitt viktigere. Så mange? Jeg hadde ikke tenkt på det på den måten. Men når du sier det, er det egentlig ikke så overraskende. Det føyer seg inn i det vi ser også i NATO-sammenheng. Det er «back to basics» og et økt fokus på nordområdene, sier Torbjørn Bongo.

Forbundslederen i Norges offisersforbund (NOF), tror ikke det er noen tilfeldighet at så mange USA-topper kommer til Norge i løpet av kort tid. Han peker på flere saker, som Andøya-nedleggingen, manglende norsk leveranse av maritim etterretning, amerikanske P-8-fly samme sted, og U.S. Marines på Værnes. Alle kan bidra til å trekke amerikansk personell hit. Samtidig har den russiske aktiviteten økt betydelig. Norge og nordområdene er blitt viktigere, uten at man nødvendigvis kan peke på en enkelt sak, mener Bongo.

– Dette bekrefter også et bilde der både Russland og nordområdene er blitt viktigere for amerikanerne. Trusselen har økt. Det synes jeg er en erkjennelse vi skal reflektere over, sier Bongo til Aldrimer.no. Läs artikel

Över 5 000 personer deltar i Flygvapnets övning Ruska 17 som inleds i dag. Sveriges flygvapen deltar också i övningen och det är första gången som svenska plan övar på att försvara Finland.

According to Kristin Ven Bruusgaard, concerns in the West that Russia is lowering its threshold for the use of nuclear weapons are misplaced. Nuclear weapons remain Russia’s most important deterrence asset. However, Ven Bruusgaard also points out that Russia’s conventional and non-military capability advances, and a more restrictive nuclear strategy, demonstrate that Russia is actually less likely to use nuclear weapons early in a conflict today than even 10 or 15 years ago.

As Russia’s Zapad 2017 strategic exercise finishes, Russia-watchers and nuclear hawks will be looking for evidence of Russia’s alleged “lowered nuclear threshold”. This lowered threshold has become a key concern in recent years for Western policymakers watching Russia’s active military signaling. The official way of expressing this concern is to say that nuclear-armed regional adversaries should not think they “can escalate their way out of failed conventional aggression.” That is, a regional adversary (such as Russia) will not get away with conventional aggression against U.S. allies (such as the Baltic countries) by threatening to use or using nuclear weapons. Läs artikel