Igår rapporterades att ordningen är på väg tillbaka. Under 2018 kommer 4 000 unga män och kvinnor genomföra värnplikt. Årets kull bygger på 6 000 som kallades till mönstring. Inför 2019 avser man skapa ett större underlag och kallar 11 000, alltså nästan dubbelt så många till mönstring. Det är mycket bra. Än går det lätt att selektera de som förstår och vill. Antalet värnpliktiga blir dock samma för de två första åren, helt enligt plan.

Men till nästnästa år, 2020, stiger siffran även vad gäller värnpliktiga till 5 000 och vi passerar då Danmarks storlek – eller inte, ifall de danska beslutsfattarna hinner komma överens i diskussionen att fördubbla antalet värnpliktiga som då skulle hamna kring 8 400 per år!
Jämför vi oss med våra andra nordiska grannar har vi en bit kvar redan idag. I Norge talar man stadigt om det årliga behovet av 8 000 medan Finland utbildar ca 27 000.

Vi är på rätt väg och det tar tid att återuppbygga värnplikten, som olyckligt (för att uttrycka sig milt) sattes vilande i runt åtta år. Sverige, med sin stora yta, kust och luftrum, har förr haft betydande siffror och med lite tur fortsätter det här att växa. Behovet finns som bekant.

Norges, och möjligen Danmarks, nivåer om ca 8 000 soldater varje år är vårt första mål som vi beräknar nå 2022. Vårt första mål säger vi, men det finns ingen släppt fortsättning efter 2022, bara förhoppningar. De är dock inte helt grundlösa om det bara kan vinna gillande och skäliga anslag hos kommande riksdag och regering(-ar). Tittar vi bakåt i relativt modern tid hade Sverige år 2005, 9 225 värnpliktiga. Backar vi ytterligare till 2000 fanns 16 978 och 1995 var siffran inte mindre än 36 903. Läs artikel

Det är inte bara den blågula fanan som förgyllt Sveriges gator och torg denna nationaldag. Runt om i landet har den största beredskapskontrollen av Hemvärnet sedan 1975 pågått. Många soldater har löst uppgifter genom bevakning av samhällsviktiga funktioner i sina respektive områden. Syftet var att kontrollera Hemvärnets larmkedja och ytterst höja Sveriges operativa förmåga.[…]

Hemvärnets beredskapskontroll har under dagen varit i full gång. Från norr till söder samlades personal som utan förvarning kallats in till samtliga av Sveriges 40 hemvärnsbataljoner. Vid Luftvärnsregementet i Halmstad var Kent Rydberg en av de första att inställa sig i sin befattning vid 45:e hemvärnsbataljon i Halland. […]

Rikshemvärnschefen, generalmajor Roland Ekenberg är hittills nöjd med det han sett av övningen.

— Jag känner en stor trygghet och respekt för de människor som frivilligt väljer att genomföra den här övningen, säger rikshemvärnschefen. Läs pressmeddelande

Följden av att USA drog sig ur Iranavtalet är inte bara själva avtalet, säger president Sauli Niinistö. – Det är förtroendet, om man alls kan lita på sådana institutioner som finns till för förtroendets skull, säger presidenten som bedömer relationerna med USA som ”gått bakåt eller är i en svacka för första gången”.

Hela Hemvärnet, 22 000 personer, kommer att kontaktas och ombes inställa sig för tjänstgöring mellan 5 och 6 juni. Övningen är den första av sitt slag på över 40 år och även om frivillighet råder är överbefälhavaren Micael Bydén optimistisk och hoppas att många hemvärnssoldater visar lojalitet och deltar i övningen.

För första gången sedan 1975 genomför Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll av hela Hemvärnet. All personal runt om i Sverige som ingår i någon av de 40 hemvärnsbataljonerna och som har möjlighet ska under kvällen den 5 juni och under nationaldagen inställa sig för tjänstgöring. Larmet är beordrat av Försvarsmakten och att delta i övningen är frivilligt.

— Vi har uppdraget att stärka försvaret av Sverige och öka vår operativa förmåga. Det här är ett sätt att göra det på. Denna övning är stor på flera sätt. Vi testar larmkedjan för nästan halva vår insatsorganisation, det har vi inte gjort sedan 1975, säger överbefälhavaren Micael Bydén. Läs pressmeddelande

Forsker Michael Mayer ved Institutt for forsvarsstudier mener den nye etterretningsradaren under bygging i Vardø kan være en del av omstridt rakettskjold mot atomraketter. Vestlige lands arbeid med et rakettskjold i Europa har vært et av de vanskeligste tema i forholdet til Russland det siste tiåret. […]

Tidligere flaggkommandør Jacob Børresen mener utbyggingen av et rakettforsvar mot interkontinentale atomraketter fører til større fare for atomkrig. Russland frykter USA skal kunne gå til atomangrep mot Russland uten selv å bli rammet tilbake, mener Børresen.

– Russland har satset på å kunne ramme USA med raketter. Hvis de opplever at USA lykkes i å hindre dem i kunne gjøre det, så har man jo nøytralisert dette som russerne mener er et nødvendig bidrag til russisk sikkerhet. Det bidrar ikke til stabilitet, sier Børresen. Läs artikel

NATO states have agreed to build a command post in the German city of Ulm as a response to Russia’s policy in eastern Europe, according to German news agency DPA. Another center is set to be established in the US.[…]

The move comes as a response to Russia’s military assertiveness in Crimea and eastern Ukraine. The crisis which started in 2014 already saw Germany and the US deploy troops to NATO’s eastern flank, including Poland and the Baltic states. Läs artikel

I går var det försvarsmaktens s k flaggdag i Finland, tillika Marskalk Mannerheims födelsedag, och dessutom firandet av hundra år sedan Finlands försvarsmakt grundades.

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg gav stor mottagning för det finska samhällslivets alla toppar och förtjänta i anrika ständerhuset. Alla var där. Och när president Sauli Niinistö gjorde entré började orkestern omedelbart, som sig bör, spela Björneborgarnas Marsch. En gammal vän sade att försvarsmaktens insatser för Finland förvisso var någonting att fira. Hade de inte gjort vad de gjort hade jag nog fått tillbringa mitt liv i Sibirien, noterade han utan minsta antydan till dramatik i formuleringen. […]

President Niinistö har tagit ett tydligt kommando över utrikespolitiken inte minst genom de s k Gullranda-samtal som han ordnar varje försommar för att summera världen och dra upp de stora linjerna i utrikespolitiken.[…]

Säkert kommer man på G7-mötet också att ha anledning att diskutera hur den iranska fortsatt skall hanteras. Israels premiärminister Netanyahu åker just nu runt i Europa med budskap som åtminstone delvis saknar så gott som varje verklighetsförankring i sin fientlighet mot Iran.

Och i Teheran är det tydligt att de mer militanta krafterna uppfattar signalerna från omvärlden och börjar att agera därefter. Vi var i en långsamt positiv cirkel, men nu är vi tydligt på väg in i en ond cirkel i regionen.

Från europeisk utgångspunkt påtagligt bekymmersamt, men från viss amerikansk och viss israelisk kanske någonting man i själva verket strävar efter. Läs bloggen

[…] Försvarsmakten är i dag i god form. Grunden för vårt försvar är den finländska modellen som är skapad för våra förhållanden och behov. Dess hörnstenar är värnplikten, ett trovärdigt försvar som täcker hela landet och militär alliansfrihet. I bakgrunden finns medborgarnas starka försvarsvilja. För förebyggande av militära hot och vid behov för avvärjning av angrepp behöver vi både spetsförmågor som grundar sig på modern teknologi och en omfattande reserv.

Den allmänna värnpliktens centrala betydelse för Finlands militära försvar kan inte nog betonas. Värnplikten, som grundar sig på en försvarsskyldighet som berör alla medborgare, har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla både den fredstida och den krigstida försvarsförmågan. Vi kan med hjälp av den producera och upprätthålla de krigstida trupper som behövs för försvaret av hela Finland. Folkets stöd för värnplikten har ökat under de senaste åren. Fyra femtedelar av folket stöder det nuvarande försvarssystemet, som bygger på värnplikt för män och som kompletteras av kvinnor som gjort frivillig militärtjänst. Läs talet

En motståndare genomför luftlandsättning av trupp i Bodenområdet och har förstört broar i syfte att hindra våra styrkors rörlighet, men Norrbottensbataljonen är redo att möta hotet. Bataljonen genomför en krigsförbandsövning med broläggning, anfallsstrid i kompani och sök med hund, moment som skapar förutsättningar att möta en stor hotbild.[…]

I landet finns idag tre pionjärplutoner och den fjärde är under uppbyggnad. Pionjärsoldaternas främsta uppgift är att försvåra motståndarens framkomlighet genom minering eller sprängning av transportsträckor eller för motståndaren strategiskt viktiga platser. Stöter den egna bataljonen på hinder är det pionjärplutonens uppgift att röja undan hindret. Exempel på det kan vara att spränga bort minor, eller som här, bygga en tillfällig broförbindelse för övergång vid vattendrag eller annan svåröverkomlig plats. Läs pressmeddelande