Försvarsministern pratade värnplikt med soldater, skaraborgslanstidning.se

örsvarsminister Peter Hultqvist besökte på måndagen Skövde och Försvarsmakten. I en intervju berättar han om ambitionen att utveckla värnplikten, erfarenheter från sommarens skogsbränder, slutet för hans tidigare pressekreterare och om hur regeringsmakten ska försvaras.

Försvarsminister Peter Hultqvist besökte på måndagen Skövde garnison och var även ute i terrängen och träffade personal både från P4 och Trängregementet.

– Vad jag ser som oerhört viktigt i framtiden är att utveckla värnplikten. Vi har som ambition att gå från 4 000 till 8 000 värnpliktiga, sa Peter Hultqvist.

Detta var något han förde resonemang kring förutsättningarna för med personalen.

– Exakt hur det kommer att te sig för Skövde är svårt att säga idag, men det här är en av våra utbildningsorter. Jag har idag träffat värnpliktiga som övat strid i terräng och det jag upplever av dem är att de säger att utbildningen är meningsfull och att de tycker att det är intressant, sa Peter Hultqvist.

En viktig funktion värnplikten har är enligt Peter Hultqvist att väcka intresset för den militära banan hos personer som annars kanske inte skulle vandra denna väg.

– Beslutet att aktivera värnplikten var helt nödvändigt. Vi kunde inte få fulla förband tidigare, sa han. Läs artikel

Privatiseringen av Forsvaret, nordnorskdebatt.no

Oddvar Nygård

[…] Regjeringen Solberg driver nemlig en svært aktiv politikk for å privatisere nye deler av Forsvaret. Men overføringen av verkstedtjenester til Forsvarets logistikkorganisasjon (FLO), som så skal sette verkstedarbeidet ut på anbud, er ikke det første store privatiseringsprosjektet denne regjeringen har iverksatt.[…]

Men Forsvaret befinner seg altså ikke i samme kategori som et rengjøringsfirma som vasker doene i Nordlys eller et cateringselskap som leverer lunch i kantina til Forsvarsdepartementet. Når privatiseringsiveren går fullstendig til hodet på de som styrer landet, og regjeringen går løs på å delprivatisere nasjonens kraftigste voldsapparat, er det grunn til å rope et varsko. Denne politikken reiser en lang rekke prinsipielle spørsmål. […]

Én ting er at sivilsamfunnet gir sin «fredelige» støtte til Forsvaret. Noe helt annet er at sivile, kommersielle virksomheter får tilgang til strengt gradert informasjon om Forsvarets mest sensitive planer. Et annet moment er det faktum at sivile ikke har noen rettigheter som godkjenner at de kan understøtte utførelse av vold. Forsvaret vårt og politiet er som kjent de eneste virksomhetene i Norge som har monopol på legal voldsbruk. Et tredje poeng er at sivile ikke hører inn under noen kommandolinje i Forsvaret. De kan – for å sette det på spissen – ved et utbrudd av krigshandlinger velge å reise hjem til familien, i stedet for å drifte den logistikken som Forsvaret nå gjør seg helt avhengig av. Läs artikel

Allmän värnplikt och territorialförsvar – vad säger partierna inför valet?

Utgivarna

Vi från sajten alliansfriheten.se har skickat frågor till riksdagspartierna om försvaret inför valet.

Idag har Sverige ett yrkesförsvar kompletterat med vissa pliktuttagna (cirka 4000), alltså en värnplikt som långt ifrån är allmän. Försvaret är ett så kallat tröskelförsvar som bygger på avancerade vapensystem som JAS, ubåten A26, korvetter och nu senast medelräckviddigt luftförsvar (Patriot). Markstyrkorna utgörs endast av två brigader.

Läs mer

”Icke stridande i Afghanistan är en myt”, svd.se

Lars-Gunnar Liljestrand medutgivare av alliansfriheten.se

Kriget i Afghanistan intensifieras. Nyligen visades detta genom talibanernas erövring av den betydande staden Ghazni som först efter hårda strider och massiv amerikansk insats kunde återtas av regeringsstyrkorna.

Sverige deltar fortsatt med militär styrka i Afghanistan. Senast tog riksdagen beslut före jul 2017 om upp till 50 militärer. I regeringens proposition till riksdagen skrev man att insatsen skulle ”främst bestå av rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna och stabsofficerare till de staber som leder RSM. Syftet med bidraget är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd i syfte att konsolidera säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet”. Läs artikel

Mellan Atlanten och Ural

Anders Björnsson

Karl Marx och Friedrich Engels hette två av Europas främsta Rysslandshatare. Med sina pennor bekämpade de den rådande despotin i det ryska riket, självhärskardömet, det efterblivna samhällsskicket och tsarismens expansiva utrikespolitik. Västliga politiker som lord Palmerston, brittisk premiär- och utrikesminister i omgångar, anklagade de för att gå Rysslands ärenden. De gillade Karl XII, ståndaktig soldatkonung.

Läs mer

Forskare: Macrons interventionsstyrka en ”papperstiger”, hbl.fi

Tills vidare finns det ingen interventionsstyrka och därtill är det oklart vad den ska göra. En av tankarna bakom styrkan är ändå att skapa en europeisk styrka för att väga upp beroendet av amerikanska krafter.

– Tills vidare är Macrons projekt en papperstiger, skriver Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet, i ett inlägg på bloggen The Ulkopolitist.

I torsdags meddelade president Sauli Niinistöatt Finland kommer att delta i det av Frankrikes president Emmanuel Macron föreslagna europeiska interventionsinitiativet (interventionsstyrkan). Meddelandet kom efter Niinistös och Macrons gemensamma förhandlingar under Macrons besök i Finland.

I och med att styrkan tills vidare inte existerar är det många som undrar hur den ska se ut och vad den ska göra. Pesu försöker besvara några av frågorna i sitt inlägg.

– Interventionsinitiativets huvudsakliga mål är att skapa en gemensam europeisk strategisk kultur. Macrons initiativ är alltså ett sorts militärt Erasmus-program som syftar till att sammanjämka deltagarnas verksamhetsmodeller och hotbilder, skriver han. Läs artikel

French-Finnish Statement on European Defence, valtioneuvosto.fi

Faced with increasing and multifaceted threats, Europeans have sped up the work towards a stronger and more secure Europe. In recent years, they have demonstrated in concrete terms that European defence is built not only through a shared analysis of risks and strategic challenges but also through de facto European solidarity. When, following the attacks of 13 November 2015, France invoked, for the first time in the history of the European Union, the mutual assistance clause provided for in Article 42(7) of the TEU, Finland stood resolutely by its side, as part of a joint effort in the fight against terrorism. […]

France and Finland now call for more to be done, so that Europeans have by the next decade a stronger autonomous capacity to intervene militarily together to defend their security and defence interests, supported by a strong and innovative European defence industry and by appropriate common budgetary instruments.
In order to promote Europeans’ operational commitments where their security is at stake, France and Finland are calling for the emergence of a genuine common European strategic culture based on defence cooperation with agreed mutual dependence. All bilateral or multilateral cooperation must make it possible to deal head-on with the terrorist threat, hybrid threats and power policies. The European Intervention Initiative, launched on France’s initiative, aims to foster the emergence of a common European strategic culture and to strengthen Europeans’ ability to respond together to crises affecting their security in addition to existing frameworks, including EU or NATO operations. Läs deklarationen

IAEA: Iran följer avtalet, aftonbladet.se

Iran håller sin del av det globala kärnenergiavtalet, skriver FN:s atomenergiorgan IAEA i en rapport som publicerades under torsdagen.

Enligt IAEA fortsätter Iran att hålla sig inom de gränser som sattes upp med världens stormakter 2015. Organisationen har tidigare uppgett att Iran inte samarbetar fullt ut kring vissa inspektioner, men säger att de nu fått tillgång till alla de platser de ville besöka.

USA:s president Donald Trump drog sig ensidigt ur avtalet i maj, och framtiden för avtalet är osäkert. Läs artikel

Større og hyppigere militærøvelser i Nato og Russland øker spenningen, nrk.no

I 1968 var Norge en hårsbredd unna krig. Fortsatt i dag brukes militærøvelser som skremselspropaganda mellom øst og vest. Nå rustes landene for nye storøvelser i høst. […]

Jeg så de sovjetiske soldatene stå om bord i landgangsfartøyene med våpen, og de gikk i full fart helt inn mot grenselinja. Og akkurat da de nådde grenselinja, brøt de av og kjørte utover. Med det samme de brøt av, begynte de å skyte, både fra landgangsfartøyene og en krysser som også var med. Det var delvis sporild. Det var tåke den dagen, så himmelen ble helt rosa.[…]

I september skal Russland gjennomføre sin største militærøvelse på bortimot førti år i sine østlige militærdistrikter under navnet Vostok – Øst. Hovedhensikten er å øve på forflytning av store styrker med tungt utstyr over enorme avstander. En måned senere starter Nato sin største øvelse på ti år, Trident Juncture i Midt-Norge. Läs artikel

NATO er svekket – og det skyldes ikke Trump, dagbladet.no

Jacob Børresen

[…] Svekkelsen skyldes for det første at NATOs medlemsland ikke lenger er bundet sammen i et skjebnefellesskap i skyggen av trusselen fra Sovjetunionen. Alliansen har fått mange nye medlemmer med varierende interesser, verdier og trusselvurderinger. Å få på plass et vedtak i NATO-rådet om å iverksette artikkel 5, sitter lenger inne enn før.

For det andre skyldes svekkelsen at de aller fleste av NATOs europeiske medlemsland har bygget ned sine forsvar i minst like stor grad som Norge. Läs artikel

Macron är redo att ingripa om Finland anfalls, hbl.fi

Frankrikes president Emmanuel Macron är redo att genomföra en intervention om Finland utsätts för hot. Det beskedet gav Frankrikes president Emmanuel Macron, då han tillfrågades om saken under presskonferensen med Sauli Niinistö. Macron vill ytterligare stärka EU:s försvarsklausul. ”Det är vi skyldiga Europa och européerna behöver det”, sade Macron.

Frankrikes president Emmanuel Macrons officiella Helsingforsvisit blev av allt att döma en angenäm upplevelse för värden, Finlands president Sauli Niinistö. Efter utdragna bilaterala överläggningar på presidentens slott om försvarsfrågor, hybridärenden, terrorism och invandring, trädde de två presidenterna fram inför den samlade pressen i spegelsalen vars förebild är fransk, nämligen det berömda spegelgalleriet i Versailles. Läs artikel

Regeringen halverar ÖB:s krav på mer pengar 2019, svd.se

Försvarsmakten får ökade anslag med 1,5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2019, om S-MP-regeringen sitter kvar efter valet, erfar SvD. Det är en halvering av ÖB:s krav på tre miljarder nästa år.[…]

Nyligen utlovade försvarsminister Peter Hultqvist en försvarsbudget på 60 miljarder kronor i slutet av nästa mandatperiod, 2022. I praktiken innebär det begränsade förstärkningar utöver den vanliga uppräkningen av anslagen för kostnadsökningar.

– Ser man till den planerade nivån för försvarsbudgeten på 53 miljarder år 2020 och lägger på 1,5 miljarder i höjda anslag 2019 plus löne- och prisuppräkningar fram till 2022, då får man ungefär 60 miljarder. Det ska vägas mot ÖB:s krav på 18 miljarder, säger en källa till SvD.

Som läget är nu står Försvarsmakten alltså inför en mycket svår ekonomisk situation. Läs artikel