– Vi ble aldri kloke på den massive nedbyggingen av Forsvaret i Finnmark, altaposten.no

av
Rolf Edmund Lund

Vi ble aldri kloke på den massive nedbyggingen av Forsvaret i Finnmark, aller minst ved Garnisonen i Porsanger (GP). Heldigvis har myndighetene kommet på bedre tanker og gjenoppbygger Hærens slagkraft i det eneste fylket som grenser til Russland.

I går var de første 150 stridssoldatene tilbake ved GP. Utvilsomt en milepæl for Porsanger, som naturlig nok er opptatt av både arbeidsplasser og ringvirkninger. Flere byggesteiner og investeringer er i vente, men vi må være nokså krystallklare på at  kavaleribataljonen i Porsanger og jegerkompaniet i Sør-Varanger er noe mer enn «sysselsettingstiltak», nemlig en naturlig og nødvendig styrking av norsk forsvar i en ustabil situasjon.

Det er også hele poenget: Forsvarspolitikk må ikke handle om kortsiktige løsninger basert på noen år med tøvær, men må dreie seg om langsiktig tenkning, der man blant annet forholder seg til at man er en del av en allianse. Det er forpliktelser man ikke bør lefle med, uten at det finnes seriøse planer om å endre den politiske kursen.   Ukraina-intervensjonen er et eksempel på hvor lite som skal til for å endre temperaturen i den forsvarspolitiske dialogen. Läs artikel

Huawei kan bli utestengt fra 5G-utbygging, aldrimer.no

av

Justisminister Tor Mikkel Wara (Frp) bekrefter at Norge vurderer tiltak som kan holde Huawei utenfor utbyggingen av neste generasjons mobilnett i Norge.

– Norge deler USA og Storbritannias bekymring og er bekymret for at private og statlige aktører i Norge er utsatt for spionasje, sier Wara til nyhetsbyrået Reuters. […]

Han sier Norge vurderer å slutte seg til andre vestlige land og nekte kinesiske Huawei å bygge infrastruktur for 5G-nettet, den neste generasjonen mobilnett. Både Telenor og Telia bruker utstyr fra Huawei i 4G-nettet og tester også 5G utstyr fra den kinesiske IT-giganten. Läs artikel

Vil beholde Russland i Europarådet, aldrimer.no

av

Belgias utenriks- og forsvarsminister Didier Reynders vil kjempe for å beholde Russland som medlem hvis han blir ny generalsekretær i Europarådet etter Thorbjørn Jagland.

– Jeg foretrekker en jobb som byr på skikkelige utfordringer, sier Didier Reynders til NTB.

Den belgiske utenriksministeren kunngjorde denne uka at han er kandidat til overta som generalsekretær i Europarådet når Thorbjørn Jagland går av i høst.

I alt tre kandidater har meldt seg. De to andre er Litauens tidligere statsminister Andrius Kubilius og Hellas’ tidligere utenriksminister Dora Bakoyannis. Sistnevnte stiller nå som kandidat for Kypros. Läs artikel

Den forstemmende enigheten, nupi.no

av
Minda Holm, forsker

Utenriksministeren og forsvarsministeren redegjør 8. januar for Stortinget om Libya-evalueringen. Konsekvensene av intervensjonen har vært dramatiske, landet er i en humanitær krise og den libyske staten har kollapset. Likevel tok det seks år før Stortinget anmodet regjeringen om å evaluere oppdraget. […]

Rapporten mener både grunnleggende konstitusjonelle regler og folkeretten ble overholdt. Flere jurister er uenige. I en militær aksjon som var preget av forstemmende enighet blant både norske politikere og journalister, ville norsk offentlighet vært tjent med at den faglige dissensen ble løftet fram, ikke dysset ned. Godal-utvalget om Afghanistan inkluderte på sin side fremtredende kritiske røster. […]

Flere har i høstens debatt påpekt at man gjorde så godt man kunne, og at etterpåklokskap er for enkelt. Men det er jo ikke slik at kunnskap om Libya ikke eksisterte i 2011. Libyaeksperter mente det var sannsynlig at staten ville falle sammen dersom Gaddafi ble fjernet fra makten. Det var åpenbart at både Norge og våre allierte hadde begrenset informasjon om hva som faktisk foregikk på bakken. Som rapporten påpeker, var man blant annet helt avhengig av ensidig medierapportering. For Norges del visste vi også at sentrale alliansepartnere hadde andre intensjoner enn våre egne. Läs artikel

Provosert over regjeringens stridsvognskryt, aldrimer.no

av

-Dette er ikke noe å skryte av. Dette burde være en selvfølge, sier leder av Kavaleriklubben, rittmester Øyvind Isachsen. Han er provosert over at forsvarsminister Frank Bakke-Jensen skryter av at regjeringen nå vil sørge for Hæren igjen får nok reservedeler til å kunne drifte sine Leopard 2A4-stridsvogner.[…]

— Det er ganske begredelig at vi er kommet dit at regjeringen først utsetter i mange år en nødvendig anskaffelse av nye stridsvogner, og deretter skryter av at de skaffer deler så de gamle stridsvognene faktisk fungerer. Det er ganske deprimerende at det er det som presenteres som den store nyheten i nyttårstalen til forsvarsministeren, at regjeringen skal skaffe deler slik at stridsvognene våre går. Her snakker vi om noe som alle andre NATO-land faktisk har reservedeler til, sier Isachsen og legger til. Läs artikel

Hur försvarar vi Sverige?

av
Anders Karlsson och Bertil Kantola

Vi publicerar här med författarnas tillstånd en artikel som först publicerats i NSD .

Äntligen visar statsmakten att man kanske vill försvara Sverige igen. Av media framgick innan jul 2018 att försvarsberedningen förespråkar en utbyggnad av den lilla svenska armén. Man säger att landets armé behöver bestå av tre samövade brigader istället för som i dag, en ofullständig sådan med oklara uppgifter. Det verkar nu stå klart att det inte räcker med satsningar på teknologi för att försvara landet. Omvärlden och våra egna medborgare måste få signalen att vårt försvar består av människor i tillräckligt antal och med tillräcklig utbildning för att göra ett angrepp mot landet för kostsamt för att det ska vara lockande för dem som vill oss illa.

Inför en återuppbyggnad av armén bör man göra ett antal vägval genom att besvara frågorna nedan. Ska arméns soldater användas för a/ försvar av det egna landet eller b/ för att föra stormakternas krig i utlandet? Om svaret är alternativ a bör man välja att personalförsörja armén genom värnplikt. Om svaret är alternativ b bör man välja en yrkesarmé. Värnpliktsförsvaret har fördelen att det kan kompletteras av en kontrakterad del där personalen tjänstgör ett antal år för att deltaga i utlandsinsatser och vara den stående insatsorganisationen i hemlandet. Yrkesförsvaret har visat sig svårt att personalförsörja och saknar dessutom styrkan i den folkförankring och delaktighet i uppgiften att försvara landet som värnplikten medför. Ska armén användas för a/ landets försvar eller för att b/ försörja det militärindustriella komplexet med projekt? Om svaret är a bör man satsa på ett försvar där styrkan bygger på människans och organisationens uthållighet och där motståndaren kan räkna med att aldrig kunna slå ut vårt motstånd.

Läs mer

70 years of Nato :The Alliance in Troubled Waters, spectator.clingendael.org

av
Dick Zandee, senior Research Fellow at the Clingendael Institute.

The resurgence of a strategic external threat has not resulted in a firmly united NATO. As the Trans-Atlantic Alliance is preparing itself for its 70th anniversary in April 2019, the NATO cornerstone is crumbling under the combined weight of Trump, the East-South divide and Turkey. […]

All in all, it seems that the NATO cornerstone is crumbling under the combined weight of Trump, the East-South divide and Turkey. Allied declarations and statements express the principles of solidarity and mutual support, but in reality the Alliance has become a family characterised by mistrust and serious tensions among its members. NATO has gone through several internal crises in its long history, from Suez (1956) via the French withdrawal from the command structure (1966) to the cruise missiles debate in the 1980s. Today, it is facing several internal problems at the same time, while Russia is closely watching the weakening of the Trans-Atlantic Alliance. Most likely, NATO will survive but the question is ’what NATO?’. More European defence cooperation can certainly help to strengthen the Alliance, assuming it is carried out not in competition but in cooperation with NATO. To be more blunt: without a stepped-up European contribution, the future of a credible and effective Alliance is at stake. Läs artikel

Det ryska problemet

av
Sven Hirdman

Mitt inlägg skall handla om Sveriges förhållande till Ryssland, men låt mig för att undvika missförstånd först säga detta:

Det finns mycket att kritisera i Ryssland: 

  • Det auktoritära styret, där president Putin och hans krets i praktiken bestämmer allt.
  • De hårt styrda valkampanjerna med restriktioner för de politiska partierna.
  • Det ofullständiga rättsväsendet, där åklagarna har stort inflytande över domstolarna och där statens så kallade intressen ofta går före individernas.
  • Det mycket starka inflytandet från säkerhetsorganen på alla nivåer.
  • Korruptionen i den offentliga sektorn.
  • Rysslands ofta grova påtryckningar på de andra OSS- grannländerna.

Det finns förklaringar till detta beteende, främst i det sovjetiska arvet, men det mildrar inte kritiken.

Läs mer

Björnroparnas skara

av
Anders Björnsson

Krigslystnaden inom delar av den militära och politiska eliten är påfallande och påfrestande. Den påminner om opinionen före första världskriget, då det svenska etablissemanget försökte få folkligt stöd för en uppslutning på Tysklands sida inför ett förestående krig mot Ryssland. Bland vanligt folk var sympatierna för Tyskland inte att underskatta; också inom den fredssinnade socialdemokratin fanns det tysksinnade som ville att Sverige skulle gå i krig på den sidan. Det politisk-parlamentariska motståndet mot alla slags krigsäventyr var emellertid tillräckligt bastant.

Läs mer

Nordstream 2 kan inte längre stoppas, nyatider.nu

av

USA, Polen och Ukraina ville stoppa den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2. Detta avvisas av den tyske EU-kommissionären Oettinger som menar att det nu är för sent eftersom arbetet redan pågår. Samtidigt avtalar Polen en egen gasledning, men för norsk gas.

Trots USA:s motstånd mot gasledningen Nordstream 2 så håller EU-kommissionären Günther Oettinger det för omöjligt att stoppa projektet, inte minst eftersom det redan byggs på ledningen sedan några månader. Det var slutsatsen han drog i en intervju i Der Spiegel strax efter jul. I Spiegelintervjun kommenterade den 65-årige EU-kommissionären och CDU-höjdaren både Brexit, Trumps olika hot och varningar till Tyskland och han gav också en prognos om konkurrentpartiet AfD som Oettinger tror kommer att krympa samman. Bland andra Donald Trump har tidigare varnat Tyskland för att göra sig beroende av rysk gas. Läs artikel

President Niinistö inleder året med statsbesök till Kina, svenska.yle.fi

av

President Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio reser till Kina i och med ett statsbesök den fjortonde till femtonde januari.

Niinistö ska träffa Kinas president Xi Jinping i Peking. På mötet ska presidenterna diskutera relationerna mellan Finland och Kina, stormaktsrelationerna o andra internationella frågor. President Niinistö och fru Haukio deltar dessutom i invigningen av Kinas och Finlands gemensamma temaår för vinteridrott som beslutades om under president Xi Jinpings senaste statsbesök till Finland år 2017.

Till resesällskapet hör även utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen, kultur- och idrottsminister Sampo Terho, Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, Lahtis stadsdirektör Pekka Timonen samt Risto Siilasmaa som leder kommittén för innovativ handel.

President Niinistö och fru Jenni Haukio senaste officiella besök i Kina var 2013. Läs artikel

Departementsrådet i säkerhetsrådet

av
Per Blomquist

Departementsrådet Jan Hyllander menar i Svenska Dagbladet (30/12) att ”en säkerhetspolitisk utgångspunkt är att Sverige inte är neutralt”. Nej, inte i SvD men i Sverige! Sverige är militärt alliansfritt! Är departementsrådet utvald för att propagera för svensk anslutning till USA/Nato?

Förmodligen i förvillande syfte heter det: ”Vår solidariska säkerhetspolitik innebär bland annat att vi ska kunna ge stöd till andra länder och ta emot stöd från andra länder i händelse av allvarlig kris eller vid krig. Stödet kan även vara militärt.” Detta är fel!

Den självvalda solidariteten talar varken om ”krig eller militärt stöd”, som hävdas. När solidaritetsförklaringen deklarerades år 2009, kunde den tolkas som ett försvar av vårt markterritorium. Ett försvar åt alla håll! Tydligare solidaritet och stöd kan ett litet land inte ge. Försvaret kan bli starkt krigsavhållande och verka för fred. Solidariskt för alla!

Läs mer