What the Evolution of NATO’s Missions Means for the Future, nationalinterest.org

Ted Galen Carpenter, senior fellow in security studies at the Cato Institute

Washington is pushing the Alliance to adopt an increasingly offensive focus, and the allies could be making a major, self-destructive blunder to follow its lead. […]

Unfortunately, post-Cold War NATO’s image as a collection of democracies pursuing defensive objectives corresponds less and less to reality. Robert W. Merry, former editor of Congressional Quarterly, the National Interest , and the American Conservative , aptly observes that instead of appreciating how the end of the Cold War and the demise of the Soviet Union was a boon to the security of the West, U.S. and NATO leaders “turned NATO into a territorial aggressor of its own.” He concludes that NATO today is “a danger, not a guarantor of peace.”

Avoidance of offensive actions and objectives disappeared early in the post–Cold War era. The interventions in Bosnia and Kosovo emphatically transformed NATO from a defensive alliance designed to deter or repel an attack on its members into an organization with an offensive orientation. Läs artikel

 

Hultqvist vill fördjupa brittiskt samarbete, sverigesradio.se

Om Storbritannien lämnar EU behöver Sverige fördjupa det direkta försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna, enligt borgerliga politiker. Försvarsminister Peter Hultqvist håller med.

– De har en avsevärd militär förmåga och det är en väldigt viktig nation som vi värderingsmässigt också ligger väldigt nära. Jag ser det som fullständigt naturligt och logiskt att det samarbetet fortsätter, och att det utvecklas och fördjupas, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I morse berättade Ekot att företrädare för Moderaterna och Liberalerna vill förstärka samarbetet med Storbritannien om landet lämnar EU.  En möjlighet är att utvidga solidaritetsförklaringen där Sverige lovar att hjälpa till om en katastrof eller ett angrep drabbar våra grannländer i Norden, eller andra EU-medlemmar till även omfatta ett Storbritannien utanför EU.

– Det ligger också i svenskt intresse att vi knyter dem närmare oss nu när en brexit hotar, säger Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman. Läs artikel

NATO, Russia fail to agree over missile breach, U.S. to quit treaty, reuters.com

NATO and Russia failed on Friday to resolve a dispute over a new Russian missile that Western allies say is a threat to Europe, bringing closer Washington’s withdrawal from a landmark arms control treaty.

At a meeting of the NATO-Russia Council in Brussels, envoys from NATO’s 29 members renewed their call on Moscow’s deputy foreign minister to destroy a nuclear-capable cruise missile system before a Feb. 2 deadline. Without a breakthrough, the United States is set to start the six-month process of pulling out of the 1987 Intermediate-range Nuclear Forces Treaty (INF), having notified it would do so in early December and accusing Moscow of breaching it.

Russia denies violating the terms of the treaty, which eliminated the medium-range missile arsenals of the world’s two biggest nuclear powers. […]

Russian Deputy Foreign Minister Sergei Ryabkov told the closed-door meeting that it was the United States that was breaching the treaty, alliance diplomats said. Ryabkov, who spoke in both Russian and English, cited the U.S.-built NATO missile defense system in Romania as a treaty breach. NATO says the shield is designed to shoot down rockets from Iran, not from Russia.

Separately, the Russian foreign ministry also accused the United States of reviving a Cold War-era plan to deploy a missile defense system in space. Läs artikel

President Sauli Niinistö om Finlands syn på kärnvapenförbud, presidentti.fi

Ambassador Seminar on 22 August 2017

[…] It is easy to understand the objectives of those who pushed for international negotiations on a treaty to ban nuclear weapons. The goal is a good one, but it is unclear whether this will pave the way to real nuclear disarmament. Nuclear-weapon states did not participate in the negotiations and they do not support the outcome. Finland, like most other EU states, did not participate in the negotiations. We are concerned that the process may actually do more to hinder than promote nuclear non-proliferation. In order to make progress in reducing nuclear weapons, we need the commitment and participation of nuclear-weapon states. The upcoming UN General Assembly is the next opportunity to find a path that would support both nuclear disarmament and nuclear non-proliferation. Finland will be an active participant in that discussion. Läs talet

Veckans citat

”This doesn’t mean that Assad has come through the war completely unscathed, able to impose his will without restraint. But in the absence of viable alternatives, and despite the brutal crimes he has committed with the direct support of Russia and Iran, he will necessarily have a role to play in Syria’s immediate future. Clearly, the more time and resources are invested in the wrong policy, such as regime change, the harder it becomes to abandon that policy. But there is no other choice. The West must pierce its illusions and sit down to negotiate more seriously – and at all levels – about Syria.”

Javier Solana, 24 januari i Project Syndicate

Gripenplan sattes in mot tre ryska militärplan som kränkte Sverige, dn.se

Sverige sände upp Gripen-plan i lördags när tre ryska militära plan kränkte svenskt luftrum söder om Blekinge. Det var ett ryskt signalspaningsplan som eskorterades av två stridsflygplan som kom in på svenskt område söder om Karlshamn. […]

Normalt flyger ryska signalspaningsplan ensamma i södra Östersjön. Den här gången eskorterades spaningsplanet av två stridsflygplan av typen Sukhoi 27 Flanker. Det är avancerade jaktflygplan med två motorer och kraftig beväpning.

Jämfört med SU-27 är de svenska Gripenplanen i underläge. De ryska jaktplanen är beväpnade med avancerade jaktrobotar som kan sättas in på avstånd. De svenska Gripenplanen är under incidentuppdrag i fred endast beväpnade med sin inbyggda automatkanon. Även Natos incidentberedskap i Östersjöområdet har alltid jaktrobotar under vingarna.  Läs artikel

Kan miste grepet i nord, klassekampen.no

Et svekket forsvar i nord vil etterlate et vakuum. Det vil «uten tvil bli fylt av andre», sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.

Dersom Norge svekker Sjøforsvaret i Nordområdene, vil ikke de store havområdene forbli tomme. Det var forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssens budskap i talen han holdt til Oslo Militære Samfund mandag denne uka.

«Vakuumet vi etterlater, vil uten tvil bli fylt av andre», sa han.

I dette intervjuet med Klassekampen utdyper Forsvarssjefen hva han tror vil skje dersom Norge skjærer ned Marinen i nord, slik regjeringen har planlagt:

– Vi kan jo håpe at det er allierte land som fyller tomrommet, som for eksempel USA eller Storbritannia, men det kan også være andre nasjoner. Det er klart at Russland har interesser i området og kunne tenke seg å fylle et vakuum som vi etterlater oss, sier han. […]

Det er en stabilitet som kan svekkes av at Norges allierte i Nato tar over for det norske forsvaret.

– Vårt nærvær og russisk nærvær er legitimt og akseptert av hverandre der oppe. Da unngår vi å skape økt spenning eller konfrontasjoner, sier han. Läs atikel

Advarer mot økt konfliktpotensiale i nord, aldrimer.no

Forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen vil gjerne unngå at Norge må heve restriksjonene mot allierte luftoperasjoner øst for 24. lengdegrad i nord. Men han slår samtidig fast at et svekket norsk forsvar i nordområdene vil etterlate et vakuum som uten tvil blir fylt av andre. Enten NATO eller Russland.

I sin årlige tale i Oslo Militære Samfund (OMS) mandag denne uken, advarte admiralen mot at et svakt norsk forsvar vil kunne bidra til å skape et vakuum i nordområdene.

– Vi kan jo håpe at det er allierte som fyller tomrommet, som for eksempel USA eller Storbritannia, men det kan også være andre nasjoner. Det er klart at Russland har interesser i området og kunne tenke seg å fylle et vakuum som vi etterlater, sier Bruun-Hanssen i et intervju med Klassekampen.

[…]  Vil unngå endring Øst for Hammerfest, ved den 24. lengdegrad, er det i dag en hovedregel at det bare er norske overvåkingsfly som flyr. Og øst for Tana har Norge satt ned et absolutt forbud mot militære fly fra andre NATO-land. – Er det slik at allierte kan komme til å overta overvåkingen også øst for 24. lengdegrad? – Det er jo det jeg håper at ikke skal skje, men at vi har kapasitet nasjonalt til å ivareta dette slik vi har gjort de siste årene, svarer forsvars­sjefen på Klassekampens spørsmål. Läs artikel

Mer selvstendighet har en pris, dagbladet.no

I tiår etter tiår var forsvaret et bakrom i politikken. Det var et område for de innvidde og betrodde, og den offentlige debatten var som regel beskjeden, ofte uønsket. Nå trenger forsvars- og sikkerhetspolitikken seg oppover på dagsorden. Det er særlig to grunner til det: Den sikkerhetspolitiske situasjonen er langt mer utrygg og kompleks enn før, og kostnadene til et moderne forsvar stiger sterkt. Politikerne blir tvunget til vanskelige valg og prioriteringer. […]

Dette innebærer at Norge må foreta et grunnleggende veivalg. Hvis vi skal ha et forsvar med størst mulig nasjonal kontroll og kapasitet, må vi akseptere at prislappen kommer til å øke merkbart. Alternativet er å overlate enda mer av beredskapen til allierte, først og fremst USA. Hvis USA vil. President Trump har skapt så mye tvil om alliansens framtid at det ikke er noen selvfølge. Alliansefrihet er ikke noe realpolitisk alternativ for Norge i en stadig mer urolig verden. Samtidig må vi ta større ansvar for vår egen sikkerhet og selvstendighet. Det betyr at utgiftene til forsvaret må økes til et høyere nivå. Läs artikel

Vår försvarsförmåga garanteras genom värnplikt, puolustusvoimat.fi

Den finländska värnplikten producerar prestationsdugliga trupper och en omfattande reserv. Tack vare dem skapar
vi en trovärdig och förebyggande tröskel mot ett eventuellt bruk av maktmedel och kan vid behov försvara hela Finland.
Enligt grundlagen är varje finländare skyldig att försvara landet. Männen är värnpliktiga från ingången av det år när de fyller 18 år till utgången av det år när de fyller 60 år. Man kan fullgöra värnplikten i vapentjänst eller på grund av personlig övertygelse i vapenfri tjänst eller civiltjänst. Kvinnor i åldern 18–29 år kan göra frivillig militärtjänst.
I Finland har vi en hög utbildningsnivå. De finländska ungdomarna följer med sin tid och lär sig snabbt. Militärteknologin och utbildningsmetoderna utvecklas ständigt. De värnpliktigas utbildning förnyas för att svara mot framtidens krav genom programmet Utbildning 2020. […]

Ca 900 000 finländare hör till reserven. Försvarsmaktens krigstida styrka på 280 000 soldater kompletteras vid behov med andra reservister. Reservisternas kunskaper upprätthålls genom repetitionsövningar samt frivilliga övningar och utbildningar. Reservisterna är, beroende på vilken beväringsutbildning de har fått, skyldiga att delta i repetitionsövningarna i 80, 150 eller 200 dagars tid. Läs artikel

Nato och kärnvapen – FN och kärnvapenförbud, abfstockholm.se

Möt världens viktigaste visselblåsare, Daniel Ellsberg. 1 februari kl 13:00 på ABF-huset i Stockholm

Fri entré men föranmälan görs här!

När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre krigsanalytikern och världens viktigaste visselblåsare väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Fyra årtionden senare går Daniel Ellsberg åter till storms mot Pentagons hemliga krigsplaner. Han varnar för en global nukleär förintelse som en konsekvens av de nio kärnvapenstaternas vägran att efterfölja NPT-avtalets påbud om nukleär nedrustning med sikte på en kärnvapenfri värld.

Den 30 Januari tilldelas han Olof Palmepriset för ”sin djupa humanism och sitt storartade mod”.

Medverkande:
Daniel Ellsberg, amerikansk före detta krigsanalytiker och visselblåsare som lyckades vända opinionen i USA mot Vietnamkriget.

Samtalsledare:
Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond. Läs om mötet