Fredsams brev till riksdagsledamöter från Göteborg

Brev till riksdagsledamöter i Göteborg från Fredsam i Göteborg.

Sverige står inför den största fredspolitiska förändringen på mer än 200 år.
Vi som skriver det här brevet representerar olika fredsorganisationer i Göteborg inom nätverket Fredsam. Vi har under mer än ett års tid ägnat mycket tid och arbete åt Sveriges relationer till Nato, vi har genomfört studiecirklar och arrangerat flera möten, både offentliga möten och interna. Under den sista månaden har vi läst och försökt förstå innebörden av ”Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd” (så kallade värdlandsavtalet). Inga fredsorganisationer, eller fredsforskare, har inbjudits att göra remissyttranden, ändå har flera av våra organisationer skickat in remissyttranden för att visa på de delar av avtalet som strider mot svensk neutralitet och alliansfrihet. Läs hela brevet

 

”Vi utvecklar och fördjupar våra militära samarbeten”, Margot Wallström och Peter Hultqvist på DN Debatt 7 november

Efter att under åtta år i regeringsställning ha fört en försvarspolitik med många brister så koncentrerar nu borgerligheten all kraft på ett kort: Natomedlemskap. I den kampanjen får man understöd av en lång rad opinionsbildare på den borgerliga kanten. Regeringens linje om Sverige som militärt alliansfritt land ligger dock fast. Den kommer, i enlighet med regeringsförklaringen, inte att rubbas. Det är särskilt viktigt att markera med tanke på den oro som råder i vår omvärld. Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa. Läs artikel

Nato-nej från Fredrikson, föreläsning på Bollnäs Senioruniversitet av Stig Fredriksson

Stig Fredrikson, Publicistklubbens tidigare ordförande och auktoritativ utrikeskommentator, avråder från svenskt Nato-medlemskap. Finland och Sverige bör fungera som alliansfri zon mellan Öst och Väst, menar han.

Över 200 personer deltog i föreläsningen på Kulturhuset då Bollnäs Seunioruniversitet, BSU, gästades 14 okt av Stig Fredrikson – välkänd utrikesreporter från SVT. Han berättade om sina personliga synpunkter på händelseutvecklingen i Ryssland och på Putin som ledare sedan Sovjetunionens fall 1989.Stig Fredrikson beskrev Putins bakgrund från uppväxten (född 1952) där tyskarnas 900 dagar långa belägring under andra världskriget hade satt djupa spår i nästa alla familjer i Leningrad. Pappan/krigsinvaliden, trångboddhet, det tuffa språket bland gatugängen i Leningrad, juristutbildningen och tjänstgöringen inom KGB, allt präglade hans personlighet. Gorbatjovs nya politik efter 1989 med glasnost och perestrojka togs inte emot väl av Putin, som då arbetade i Dresden åt KGB. Ryssland fick till slut en president som beskrivs som manipulativ, oberäknelig, oförutsägbar och en mästare på att ljuga och förvirra när det är lämpligt. Maktpositionen upprätthålls via korruption och ett nätverk av pålitliga myndighetspersoner och direktörer. Läs hela referatet

Sverige i Nato bidrar till upptrappning, Krister Wedin i SvD

Alliansfriheten.se är framförallt en nyhetssajt för vilken ambitionen är att spegla och granska den aktuella säkerhetspolitiska debatten, med ett försvar för Sveriges hävdvunna militära alliansfrihet som utgångspunkt. Vår strävan är även att fungera som en faktabank och argumentationskälla, och det kan leda till att vi även finner anledning att återge texter som inte är dagsfärska men som ändå bidrar till att ge debatten stadga och allsidighet. Det senare är fallet med den nedan publicerade artikeln.

 

Debatten om ett svenskt Natomedlemskap har ökat i skuggan av krisen i Ukraina. Frågan lyftes ett antal gånger under valrörelsen. De fyra allianspartiernas ledare skrev på DN Debatt om ett ”alltmer hotfullt Ryssland” som ”ökar behovet av ett starkt och enat Europa.” Den senaste SOM-undersökningen visar på ett ökat stöd för ett svenskt medlemskap bland befolkningen även om motståndet fortfarande är större.Samtidigt har senare opinionsmätningar i samband med krisen i Ukraina visat på att Natomotståndet ökar igen. På ledarsidan i SvD skriver Tove Lifvendahl att ”hotbilden är reell, komplex och tilltagande”. Men samtidigt hänvisar hon till ValU där försvaret kom sist bland 19 undersökta frågor som hade betydelse för folks partival. Även SOM-undersökningarna ger utrikespolitiken en låg plats på dagordningen. Lifvendahl ger ett underbetyg till partierna att inte ha förklarat frågan för väljarna. Läs artikel

The Security Council vs Weapon of Mass Destruction, föreläsning av Hans Blix 16 november

The Second Hilding Eek Memorial Lecture

Stockholm Center for International Law and Justice has the honour of welcoming you to a lecture by Hans Blix on the topic of:

The Security Council vs Weapon of Mass Destruction

Monday 16 november 17.00 (reception) 18.00 (lecture)

Venue: Reinholdsalen, Juristernas hus Stockholm University (Frescati)

Läs om seminariet

Regeringens propositioner om Afghanistan och Irak

Den 5 november beslöt regeringen förelägga riksdagen propositioner om att fortsätta med styrkor i Afghanistan och Irak. Folkrättsfrågorna kring insatserna har behandlats i en artikel på denna sajt.

I propositionen om Afghanistan skriver regeringen att “riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 50 personer till förfogande för deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan till utgången av december månad 2016. Utöver själva styrkebidraget ska det finnas möjlighet att tillföra en högst tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 200 personer om situationen så kräver.” Liksom i förra årets proposition hänvisar regeringen till inbjudan från Kabul till Nato som folkrättslig grund.

Även propositionen om fortsatt styrka i Irak innehåller samma skrivningar om inbjudan från Iraks regering som var med i propositionen i somras då regeringen första gången föreslog att en styrka skulle sättas in. Omfattningen av styrkan anges som: “Det svenska bidraget utgörs av en styrka om högst 35 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot Isils framryckning. Styrkan ska, om behov uppstår, kunna förstärkas tillfälligt av en styrka bestående av högst 85 personer.”

 

Ryssland och svensk säkerhetspolitik, Sven Hirdman på ABF den 10 november

Sven Hirdman pratar utifrån sin bok Ryssland och svensk säkerhetspolitik som framför
allt handlar om Ryssland och Sveriges förhållande till Ryssland men som också
behandlar andra frågor som Sven Hirdman varit engagerad i som regeringstjänsteman,
bland annat JAS-projektet och vapenexporten. I boken ger Sven Hirdman sin syn på
Rysslands utveckling under de senaste decennierna och diskuterar Sveriges förhållande till Ryssland.

Sven Hirdman efn.se
Sven Hirdman 

 

Sven Hirdman är en av våra mest erfarna diplomater och har bland annat varit svensk
ambassadör i Ryssland i inte mindre än 10 år (1994-2004). Han har sedan dess noga
följt utvecklingen i landet och är en flitig debattör i säkerhetspolitiska frågor.
Samtalsledare: Carl Tham
tisdag 10 november | kl 18.00 | ABF-huset, Sveavägen 41 | entré 60 kr  Ryssland och svensk sa_kerhetspolitik

Folkbladet: Nato bygger på kärnvapen, Klas Corbelius ansvarig för fred och nedrustning i Socialdemokrater för tro och solidaritet

Den 26/10 argumenterar Widar Andersson på Folkbladets ledarsida för medlemskap i NATO och skriver att förmodligen är alliansfriheten en nedärvd “trossats” från förr. Alliansfriheten är och har alltid varit raka motsatsen, nämligen praktiskt och förnuftigt agerande. Syftet är att ge Sverige så stor handlingsfrihet som möjlighet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik.Visst var samarbetet med NATO omfattande, vilket inte förvånar någon som kan sin historia. Sovjet sågs helt enkelt som det stora hotet. Då var det rimligt att se till väst för stöd vid ett eventuellt anfall. Det behövde också ske i hemlighet för att inte provocera Sovjet mer än nödvändigt. Läs debattartikeln

Två insatser utan folkrättsligt stöd, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen tog den 5 november beslut om att lägga propositioner till riksdagen för att förlänga de svenska styrkorna i Irak och Afghanistan. Ingen av dessa insatser vilar på folkrättslig grund.

I båda fallen saknas mandat från FN:s säkerhetsråd. Regeringen hänvisar istället till att man är där på inbjudan av regeringen i Bagdad respektive Kabul.

Då det första beslutet om svensk militär styrka till Irak togs i somras invände tre partier, M, C och KD, och pekade på bristen i det folkrättsliga underlaget: ”Vi anser inte att den angivna folkrättsliga grunden för insatsen är entydig.”

Läs mer

Svensk insats i Irak förlängs Pressträff med Margot Wallström (S) och Peter Hultqvist (S) -SVT.se

Regeringen vill förlänga den svenska insats som finns i Irak till december i nästa år och kommer lägga en proposition redan i morgon som riksdagen sedan måste ta ställning till. Det framkom på en presskonferens som utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) höll på onsdagen.Utvecklingen i Irak med IS är oroande, reformerna genomförs inte tillräckligt snabbt och situationen med över en miljon flyktingar i landet är påfrestande. Det menar både utrikesministern och försvarsministern som nyligen besökt landet.– Utvecklingen är oroande och utmaningarna är enorma. IS har pressats tillbaka något men det går sakta och det går inte att skönja någon framgång, sa Margot Wallström (S), utrikesminister. Läs artikel

Nato är bättre, ledare i Norrköpings Tidning

Förr handlade det om stora svenska FN-styrkor under relativt lugna förhållanden. Numera handlar internationella insatser snarare om små specialförband, ofta i extremt farliga miljöer. Den hemlighetsfulla kontingenten på 35 personer i kurdiska Irak är ett bra exempel.

Regeringen har beslutat att ge styrkan, som utbildar kurdiska peshmergakrigare, förnyat förtroende. Det är ett sakligt sett bra beslut, fast samtidigt anmärkningsvärt. För hur effektiv den svenska hjälpen än är, handlar det om en marginalinsats under ett stort krig – dessutom med betydande risker. I betydelse kan den knappast heller jämföras med den tidigare markant större insatsen i Afghanistan. Läs ledaren

Björn von Sydow utses att utreda forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet

Regeringen beslutade den 29 oktober att närmare utreda forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet. Till särskild utredare utses förre talmannen och försvarsministern Björn von Sydow. Björn von Sydow är riksdagsledamot och vice ordförande i konstitutionsutskottet. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2016. Pressmeddelande