Vad är egentligen försvarets uppgift? nyhetsbyran.org

Christopher Jarnvall

En gång i tiden hade vi ett starkt territorialförsvar. Vi hade en stark armé, en stor flotta och ett omfattande flygvapen. Vi – alla vapenföra män och från mitten av 1980-talet även frivilliga kvinnor – hade en uppgift: Vi skulle försvara alla delar av vårt land och de människor som bodde där. […]

Vi vet alla i grund och botten: Poängen med försvaret är framför allt att försvara Sverige. Inte att försvara alla preferenser människor i Sverige kan tänkas ha. Men däremot att försvara deras rätt att ha dem.

Därför bör man i första hand visa vad försvaret skall göra, inte lyfta fram olika typer av människor som kan tänkas platsa i försvaret. Det blir helt enkelt fel infallsvinkel. Fel fokus. Numera, speciellt då värnplikten återinförs, får vi förutsätta att alla typer av människor accepteras, har en roll i försvaret och har samma mål för ögonen. Så var det tidigare. Så bör det vara idag.

Försvarsmakten gör klokt i att byta PR-byrå och reklammakare. Läs artikel

 

”Remissvar visar att Sverige nu accepterar kärnvapen”, dn.se

Rolf Ekéus, Lars Ingelstam och Thomas Jonter.

Försvarsmakten har kunnat ingå i kärnvapennära samarbeten utan att någon politiskt ansvarig har satt sig emot. Det framgår av Försvarsmaktens remissvar på utredningen om ett förbud mot kärnvapen. Vad är alliansfriheten värd när de har tillåtits bygga in sig i ett nära beroende av Natos kärnvapenbeväpning? […]

I enkätundersökningar hösten 2017 och 2018 uttalade cirka 85 procent av svenska folket (och en majoritet i alla partier) sympati för ett internationellt förbud mot kärnvapen. Det har inte funnits skäl att tvivla på den politiska viljan att hålla fast vid kärnvapenfrihet, ta avstånd från stormakternas avskräckningsdoktriner och på alla sätt främja nedrustning.[…]

I FM-remissen talas klartext. Om Sverige ratificerar eller bara undertecknar TPNW skulle följande inträffa: ”Svenskt deltagande i pågående operationer, i planerade övningar och utbildningar, samt i vidmakthållande och utveckling av materiel, i forsknings- och teknik­utbyte, samt tillgång till samarbetsformat kommer sannolikt att starkt försämras och riskerar i vissa fall att omöjliggöras” (sidan 2).

Om man fortfarande tror att detta mest handlar om en ”negativ hållning” eller något slags bestraffning för ”stigmatiseringen” av Nato, undanröjer resten av texten alla tvivel. ”När kärnvapenstater är med i multinationella operationer och försvarsövningar, så finns det alltid en implicit nukleär dimension” (sid 9). ”Försvarsmakten konstaterar att nukleära frågor är en integrerad del av verksamheter och förmågor på många nivåer hos stormakterna och i Nato….Möjligheterna för Sverige att fortsätta sin medverkan i samarbeten som har parallell nukleär verksamhet kommer enligt Försvarsmaktens bedömning att påverkas negativt om Sverige tillträder konventionen” (sid 11).  […]

Frågan landar därför tungt hos försvarsministern och givetvis rege­ringen. Sverige ska inte tillhöra någon militärallians. Detta förhindrar inte konsultationer och kontakter med Nato och våra nordiska grannar. Men vad är alliansfrihet värd när Försvarsmakten har tillåtits bygga in sig i ett nära beroende av Nato som är direkt kopplat till Natos kärnvapenbeväpning och den avskräckningsdoktrin som är alliansens själva fundament? Läs artikel

 

Handelskrig och ekonomiska sanktioner

Mats Björkenfeldt

På denna sajt har över åren diskuterats hur stormakter använder ekonomiska sanktioner som repressalieverktyg. Syftet är ofta att försöka få till en förändring av en regim i en annan stat.

Foreign Affaires (29/4) (Snapshot) påstår David S. Cohen, före detta chef i CIA, med flera, i artikeln ”Sanctions Can’t Spark Regime Change. The Trouble With Trump’s Approach to Venezuela and Iran” att sanktioner kan vara verkningsfulla om den angripna staten har möjlighet att ändra ett beteende, men det gäller inte om syftet är ”regime change”.

Läs mer

Utrikesministern till Arktiska rådets ministermöte i Rovaniemi, regeringen.se

Utrikesminister Margot Wallström kommer den 6–7 maj att delta i Arktiska rådets ministermöte i Rovaniemi, Finland. Förutom Sverige deltar utrikesministrar från Kanada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland och USA på mötet. Margot Wallström kommer med de andra deltagande länderna bland annat att diskutera klimat, hållbar regional utveckling och internationellt samarbete i Arktis. I samband med mötet kommer Island att ta över det tvååriga ordförandeskapet i rådet från Finland.

Som medlem i rådet driver Sverige på för ett mer aktivt klimatarbete inom Arktiska rådet. Regeringen verkar även för att bevara Arktis som en fredlig samarbetsregion och för en hållbar utveckling. Läs pressmeddelande

Wants Germany to get rid of NATO? europeanbusinessreview.eu

N. Peter Kramer

Is NATO dying? Walter Russel Mead, leading columnist of the Wall Street Journal, says yes. His opinion is based on the decision of the German government to keep defence spending as low as 1.25% of gross domestic product (GDP) for the next five years.

This decision is not at all driven by fiscal urgency. Germany is expected to have a balanced budget after many years with an annual surplus. It is a clear political choice. Germany prefers to continue its cooperation with Russia on the controversial Nord Stream 2 gas pipeline.

NATO and the US are not any longer important to Germany as they used to be. Irritation about President Trump influences German foreign politics. […]

The conclusions of the WSJ columnist are quite cynical. ‘Although political support for NATO is in recession, its bureaucratic structures remain robust. There are battalions of generals, flocks of ambassadors, and armies of paper shufflers who intend to defend their jobs as long as they get paid.

Unintentionally, perhaps, NATO has found a new function: a grand experiment to see how long a bureaucratic structure of cooperation can prolong the existence of an alliance when its key members no longer believe in it’. It looks like the near future of some EU institutions.

With the words ‘in Moscow and Beijing, conclusions are being drawn’, ended Mead his column in the WSJ. Läs artikel

NATO – 70 år med kald og varm krig, nordnorskdebatt.no

Jarle Bakke, fil dr

[…] Willoch er ikke den første høyrepolitiker som hevder at Norge er best tjent med lavspenning i nord og et godt naboskap til Russland, og at NATO-medlemskapet begrenser vår utenriks- og forsvarspolitiske selvstendighet.  Carl J. Hambro inntok allerede i 1949  ei kritisk holdning :  […] Vi har fått en ledelse  av vår utenrikspolitikk som ligger utenfor landets grenser… vi må møte opp med en mistenksom aktpågivenhet overfor våre allierte… Sitatet (Hambroparolen)  er henta fra Den Utvidete Utenriks- og Konstitusjonskomite året etter at Norge hadde slutta seg til NATO.[1] Hambros skepsis var knyttet til risikoen for at Norge kunne bli systemfanga og følgelig krigsaktør sammen med stormaktene. […]

At Norge ønsker et godt naboforhold til Russland samtidig som Nato-medlemskapet medføre en stadig tettere binding til USAs krigsstrategi, aktualiserer  Hambros advarsel om å bli systemfanget og derfor må:  […]møte opp med en mistenksom aktpågivenhet overfor våre allierte.

Lavspenningspolitikk i Russlands nærområder erstattes nå med en stadig tettere samarbeid med USA. Stormaktrivaliseringen har gjort Norge til et frontavsnitt i nord rettet mot Russland. Inntil 1999 praktiserte Norge en selvbestemt minimumsaktivitet tett opp mot Sovjet/Russland som konfliktdempende tiltak. Mens baseerklæringen innebar ingen fremmede styrker på norsk jord i fredstid, inviteres nå amerikanske land-, luft- og marinestyrker  permanent på norsk territorialt område. (Ståle Ulriksen, Sjøkrigsskolen, Aftenposten 15. april)

Amerikanske styrker skal heretter være stasjonert/tilgjengelig i Norge i strid med baseerklæringen om at det ikke skal åpnes allierte baser i Norge i fredstid. Amerikanske atomvåpenbærende hangarskip med B-52 bombefly, ubåter og hærstyrker skal være tilgjengelig i Norges nærområder mot Russland. Det betyr at norske myndigheter som følge av stormaktrivaliseringen ikke lengere er i stand til å håndtere en sikkerhetspolitisk krise i nærområdene med egne  ressurser. Landet er nå i ferd med å bli  et amerikansk frontavsnitt mot Russland. Risikoen for varm krig er overhengende om noe går galt.

Norge og Russland har siden den første grenseavtalen ble undertegnet for snart 700 år siden, levd i fredelig sameksistens. Godt naboskap har herska, bare avbrutt av Tysklands erobringskrig 1942-1945. At et godt naboskap er mulig til tross for vårt ahistoriske  fiendebilde av Russland som ekspansiv og farlig, illustreres ved   sovjettroppenes tilbaketrekking etter frigjøringen av Øst-Finnmark i 1944-1945, etterkrigstidens samarbeidsavtaler knyttet til Svalbard, fiskeri, olje og grenselinjedelingen av Barentshavet. Og til sist, det betydelige, grenseoverskridende samarbeidet innenfor, handel og industri mellom Norge og Russland i Barentsregionen (Kirkenes ), viser at dialog og samkvem  framfor kapprustning og trusler  er en fredsbyggende  vei å gå i forhold til vår nabo i øst.

Om 8 år kan Norge og Russland feire sjuhundreårsjubileum for bilateral, fredelig sameksistens. Fredelig sameksistens i så lang tid mellom to europeiske land er sjelden kost. I stedet for å svine-binde Norge til USA og NATOs selvoppfyllende  fiendebilde, kunne Bakke Jensen og regjeringa heller, med støtte i C. J. Hambro og Kåre Willoch, ta initiativ til ei felles markering  av  «PAX Barents» som brobyggende  tiltak i vår tid. Å væpne seg med økt amerikansk nærvær og krigsmateriell på norsk jord slik  regjeringens forslag til neste langtidsplan for forsvaret skisserer, er slett fredsarbeid. Läs artikel

Saab tar hem ny miljonorder, corren.se

Saab ska leverera luftvärnssystemet RBS 70 NG till Tjeckien. Ordern är värd 365 miljoner kronor.

Den tjeckiska försvarsmakten använder redan robot 70, men nu väljer Nato-landet att uppgradera till den senaste versionen. Leveranser kommer att ske under 2020 och 2021.

– Vi är glada över att få förse Tjeckiens försvarsmakt med Saabs senaste luftvärnssystem med kort räckvidd, RBS 70 NG. Att ett NATO-land väljer att investera i RBS 70 NG-systemet är det bästa betyg systemet kan få och ett bevis på att Saab är en ledande leverantör inom luftvärnslösningar, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics, i en kommentar.

Förutom själva systemet omfattar ordern integrering med det tjeckiska luftvärnet, provutrustning och utbildning. Läs artikel

”Europa kan inte lita på att USA skyddar oss mot Putin”, svd.se

Europa kan inte lita på att USA skyddar oss militärt mot Ryssland. Det menar Tysklands förre vicekansler Sigmar Gabriel. I en exklusiv intervju med SvD föreslår Gabriel att Tyskland investerar över 200 miljarder årligen i att försvara Polen och Baltikum mot Putin.

– Vi måste inse att världen håller på att förändras. […]

Vi kunde ägna oss åt oss själva, resten löste USA och i viss mån fransmännen. Så är det inte längre, säger Gabriel, som protesterar högljutt när jag säger ”Sedan kom Donald Trump”.

– Nej, nej, det här har inget med Trump att göra. USA har velat komma bort från att ha ansvaret för Europa länge. Kom ihåg att det var president Obama som kallade USA för en ”Stilla havs-nation”, säger han, men går ändå med på att Trump ställt saker på sin spets.

För att världen förändrats de senaste åren går inte att komma ifrån. Den amerikanske presidenten har vid flera tillfällen ifrågasatt Natos Artikel 5, som slår fast att en attack på en medlem är en attack på samtliga. Trump har dessutom hotat att dra sig ur den transatlantiska försvarsalliansen om inte Natoländerna ökar sina försvarsutgifter till 2 procent av BNP som de kommit överens om – ett mål som Tyskland är långt ifrån att uppfylla. I fjol låg de tyska försvarsutgifterna strax över 1,2 procent.

– Två procent av vår bruttonationalprodukt är 80 miljarder euro årligen (över 800 miljarder kronor). Frankrike som är en kärnkraftsnation lägger 40 miljarder euro på försvaret. Det är inte svårt att se hur våra grannländer skulle reagera om Tyskland plötsligt blev en militär jätte mitt i Europa, säger Sigmar Gabriel och citerar den gamla devisen om att Nato bildades för att ”hålla ryssen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Läs artikel

EU says will respond to controversial US move on Cuba, dw.com

The EU says a move by the US to fully implement the Helms-Burton Act on Cuba violates international law. European companies could be affected by lawsuits resulting from Washington’s decision.

The European Union said on Thursday it would take ”measures” in response to a decision by Washington to allow lawsuits in US courts against companies using premises confiscated by the communist government of Cuba .

The EU considers the US move to be ”contrary to international law” and ”will draw on all appropriate measures to address the effects of the Helms-Burton Act, including in relation to its WTO rights,” according to a statement from the EU’s top diplomat, Federica Mogherini.

The administration of US President Donald Trump announced in April that it would activate a provision of the 1996 Helms-Burton Act that has been waived by every president since the law was passed, due to objections from US allies doing business in Cuba. Läs artikel

Formet av Kosovo, forsvaretsforum.no

Kosovo var første gangman sendte ut en stor avdeling som var trent og utstyrt for kampoperasjoner. På mange måter markerer Kosovo et skille mellom mobiliseringsforsvaret og det moderne innsatsforsvaret, sier Robert Mood. […]

«Man kan ikke forstå Afghanistan uten å forstå Kosovo. Det var starten på det vi kaller internasjonale operasjoner», sier tidligere forsvarssjef Sigurd Frisvold i boka «Fredsnasjonen Norge». Robert Mood mener det det vokste fram en tydelig profesjonalitet i forbindelse med oppdraget.

– Vi hadde grenaderer med erfaringen fra Libanon, Somalia og Balkan. Flere av de som var troppssjefer i den første kontingenten, er nå sjefssersjanter og kulturbærere i Hæren.

Mange av de norske soldatene reiste ned med en forestilling om at kosovoalbanere var ofre og serbere overgripere. Realiteten på bakken var ofte helt snudd på hodet. Det bare bare noen få serbiske enklaver igjen. Disse ble ofte utsatt for angrep med granater og molotovcocktailer.

– Hevntrangen var enorm. Jeg tror at målet var å fordrive alle serbere fra Kosovo, sier Mood. Läs arttikel

Regeringsuppdrag för säkrare 5G-nät, regeringen.se

Idag, den 2 maj, har regeringen beslutat att ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag ett uppdrag till PTS att göra en riskanalys för it-säkerhet i svenska 5G-nät i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät. Detta är ett led i regeringens ambition att komma till rätta med eventuella säkerhetsproblem vid utbyggnad av digital infrastruktur som t.ex. 5G-nätet. Läs pressmeddelande

Svensk medlarinsats ödesåret 1944: finsk dagbok berättar, kkrva.se

Mats Bergquist, ambassadör, docent och ledamot av KKrVA.

[…] En svensk insats som däremot måste, i synnerhet om man bedömer processen nu 75 år senare, sägas till sist ha blivit framgångsrik är regeringens och särskilt kabinettssekreteraren i UD Erik Bohemans strävanden att hjälpa till med att få ut Finland ur det s k fortsättningskriget 1941–1944. Vår egen regerings verksamhet var officiellt inte medlarens, utan  f ö r  medlarens. Sveriges roll formellt var alltså brevbärarens, men den blev mera än så. Detta speglas i de dagböcker från åren 1943-1946 av den finske ministern (ambassadören) i Stockholm, Georg Gripenberg, som i dagarna getts ut av Samfundet för utgivande av handlingar om Skandinaviens historia. Utgåvan har möjliggjorts genom en donation av den framlidne Finlandskännaren Krister Wahlbäck och redigerats av f arkivarien Kaukko Romponen, professor Per Thullberg och arkivarien Dagmar Thullberg. Dagböckerna, som ställvis är mycket utförliga, är en viktig källa till Finlands och Sveriges historia under de dramatiska åren 1943-1946, inte minst ödesåret 1944, och framför allt om de fredstrevare som till sist i september 1944 ledde till att Finland slöt vapenstillestånd med Sovjet och bröt med Tyskland. Läs artikel