Forskere sår tvil om USAs vilje til å forsvare Norge, msn.com/nb-no

Norge kan ikke lenger forvente at USAs vilje til å støtte Europa vil være like sterk de neste 15–25 årene som den har vært de siste tiårene.

Dette er en av konklusjonene i en ny rapport fra Forsvarets Forskningsinstitutt (FFI), som tar for seg dagens sikkerhetspolitiske situasjon og mulige utfordringer Norge og andre NATO-allierte i Europa vil stå overfor de kommende årene.

Ifølge rapporten er den største forsvars- og sikkerhetspolitiske oppgaven for Norge fremover å redusere usikkerheten rundt alliert støtte, uten å øke spenningen og faren for eskalering i Norges nærområder.

Samtidig som den globale stabiliteten settes på prøve, kan USA bli tvunget til å ta tøffere prioriteringer. Det kan få konsekvenser for Norge og andre Nato-land. […]

Som en følge av at Europa er inne i en negativ utvikling med tanke på befolkningsvekst og økonomiske fremtidsutsikter, kan dette igjen påvirke USAs motivasjon og interesse for å beskytte kontinentet i fremtiden.

«Hovedårsaken er at Europa, allerede fra 2020, vil være den eneste regionen i verden med både en synkende og en aldrende befolkning. Den forventede økonomiske vekstraten i Europa ligger derfor langt lavere enn i andre regioner, både på kort og lang sikt. Europeiske land vil derfor kunne fremstå som enda mindre attraktive allierte for USA i et globalt perspektiv,» påpeker forskerne. Läs artikel

Lokalförsvarsövningarna börjar på olika håll i Finland, varusmies.fi

Armén övar lokalförsvarsuppgifter i Sydösterbotten, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Lappland och Nyland under tiden 9–13.9.2019. Genom övningarna utvecklas lokalförsvarets beredskap och prestationsförmåga samt myndigheternas förmåga att samarbeta i snabbt föränderliga situationer i hela landet. I övningen deltar sammanlagt 4 100 representanter för försvarsmakten och olika myndigheter.

I övningarna deltar förutom den avlönade personalen och beväringarna i militärpoliskompanierna och beredskapsenheterna även lokala trupper , som består av reservister som känner till sitt eget område.

– För oss är övningarna en möjlighet att utveckla de lokala truppernas beredskap, stridsförmåga, ledarskap och utrustning, konstaterar arméns beredskapschef, överste Pasi Hirvonen. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal på ambassadörsmötet den 20 augusti 2019, presidentti.fi

[…] För fyra år sedan, när vi tog våra första steg i samarbetet med den föregående regeringen, citerade jag J.W. Snellman i mitt tal här på ambassadörsdagarna. Tankarna från 1863 förtjänar att upprepas åter en gång. ”Endast i ungdomens fantasier verka nationerna för mänskligheten genom att uppoffra sig för varandra”, skrev vår nationalfilosof. Och fortsatte: ”I verkligheten lever varje nation för sina intressen, och skall så leva.”[…]

Mitt i den eskalerande stormaktskampen och den förfallande  internationella ordningen är Snellmans statsklokhet å andra sidan aktuell på ett helt nytt sätt. ”En nation bör lita endast på sig själv” är den övertygelse han är känd för. Att erinra sig om denna tanke är på intet sätt trångsynt, exkluderande nationalism. Snarare tidlös realism. I sista hand är det bara vi själva som kan svara för vår säkerhet och välfärd, ingen annan. Alla arbetar dock inte för det gemensamma bästa. Läs talet

Top diplomats from Iran and Japan to meet Tuesday amid Gulf tensions, japantimes.co.jp

Iranian Foreign Minister Mohammad Javad Zarif plans to travel to Japan to meet with his counterpart Taro Kono on Tuesday amid heightened tensions in and around the Persian Gulf, Japanese government sources said Monday.

Zarif and Kono will hold their first talks since the United States last month called on allies including Japan to join a military coalition to safeguard commercial shipping in the Strait of Hormuz from Iranian threats. Tensions between Iran and the United States remain heightened after a string of attacks on oil tankers near the sea lane that Washington has blamed on Tehran.

While countries including Britain and Australia have announced their participation in the initiative, called the Maritime Security Initiative or Operation Sentinel, Japan has remained hesitant out of concern that doing so would hurt its friendly relations with Iran. Läs artikel

Ny militær konfrontasjon i Nord-Atlanteren, aldrimer.no

USA forflytter to av sine B-2 Spirit bombefly til Storbritannia etter at russiske atomubåter fyrte av to ballistiske missiler fra nordområdene lørdag. Samtidig flyr allierte overvåkings- og tankfly i skytteltrafikk til nordområdene og havområdene mellom Grønland, Island og Storbritannia. […]

Ifølge allierte og norske forsvarskilder har det vært intens militær aktivitet fra både russisk og NATOs side i rundt en uke, med start tidlig forrige uke. Det har vært en serie tokt med ulike patrulje- og rekognoseringsfly. I tillegg til intens patruljering fra P-8A Poseidon overvåkingsfly fra US Navy fra Keflavik-basen på Island, har også britiske og amerikanske RC-135V Rivet Joint rekognoseringsfly vært på tokt både i Barentshavet og Nord-Atlanteren. Läs artikel

 

Statsminister Antti Rinnes tal vid ambassadörsmötet den 19 augusti 2019, valtioneuvosto.fi

[…] Militärt sett är Finland ett neutralt medlemsland i EU, med en trovärdig kapacitet att försvara sitt territorium. Även under vårt EU-ordförandeskap vill vi delta i utvecklandet av EU:s försvarssamarbete. Frågorna om Nato-partnerskapet har intensifierats. Vi bygger upp ett fungerande bilateralt försvarssamarbete i Europa med Förenta staterna. Finland evaluerar kontinuerligt förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön.

Vid våra bedömningar av hur förändringarna påverkar vår positionering är vi självständiga. Militär neutralitet är inte ett ideologiskt val, utan ett pragmatiskt, och detsamma gäller även en eventuell förändrad position. Min regering fortsätter på Finlands långsiktiga linje inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt att våra signaler om kontinuiteten är tydliga. […]

Jag hoppas att Ryssland tar vara på möjligheten att skapa en dialog med den nya ledningen i Ukraina. Rysslands agerande i Ukraina har inverkat negativt på säkerhetsläget i hela Europa och lett till sanktioner. Läget i Ukraina är också en betydande delorsak till de spänningar som råder mellan Ryssland och Förenta staterna. I detta sammanhang är genomförandet av Minskavtalen centralt. Alla FN:s säkerhetsråds medlemmar bär ett särskilt ansvar för att iaktta internationell rätt.

Det är viktigt att Finland har goda relationer till Ryssland. För närvarande är relationerna så goda som de kan vara i ljuset av nuläget. På en praktisk nivå fungerar relationerna. Ryssland är en viktig granne för Finland. Finlands Rysslandspolitik bygger på EU:s Rysslandspolitik, och vi vill stå fast vid de principer inom EU som vi själva varit med om att skapa. Tack vare den dialog som vi har haft med Ryssland kan vi diskutera även svåra frågor.  Läs talet

Många ville se nya Gripen E: ”Första gången planet visas upp”, svt.se

I strålande sol hölls under söndagen Flygdagen på Blekinge Flygflottilj F17 i Kallinge. Flera tusentals besökare kom för att titta på bland annat nya JAS 39E Gripen, som för första gången visades upp för allmänheten.

Robin Nordlander är provflygare av JAS Gripen-plan på Saab i Linköping. Under Flygdagen i Kallinge skulle han flyga ett plan av den nyaste modellen, JAS 39E Gripen, som visades upp för besökarna på F17.

– Detta är första gången det lämnar Linköping och vi presenterar det för allmänheten, vilket är väldigt spännande, säger han.

Nya Gripen E har en rad nya egenskaper jämfört med de tidigare versionerna, något som Försvarsmakten efterfrågar, berättar Robin Nordlander. Bland annat längre räckvidd, uppdaterad flygelektronik (avionik), nya sensorer och fler balkplatser för att kunna bära mer av yttre last.

– Vi kan vara längre i luften, vi kan ta oss längre och sen är avioniken ny på så sätt att vi klarar av snabbare uppgraderingar på de taktiska systemen. I förlängningen blir det också billigare, säger han. Läs artikel

Russland utplasserer mellomdistanse kjernevåpen langs grensa til Norge, forsvaretsforum.no

Dette er grunnen til at Norge bør bry seg om INF-avtalens sammenbrudd.

Forrige uke testet USA mellomdistanseraketter for første gang siden nedrustningsavtalen som forbyr landbaserte mellomdistanseraketter, ble signert i 1987. Russland og Kinafordømte testen og sier USA provoserer.

I første episode av Forsvarets forum nye podkast «Krig & Sånn» (som du kan høre på nederst i saken), forteller forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen om hvordan av INF-avtalens sammenbrudd, påvirker Norge.

– Det (nedrustningsavtalen red. anm) betyr at våpnene i Sovjet etter den tid, var globale våpen. Våpen rettet mot USA, med en rekkevidde på 10.000 kilometer eller mer, forteller Bruun-Hanssen.

– Det som skjer i disse dager er at Russland har brutt denne avtalen om å ikke ha mellomdistanse kjernevåpen. De utplasserer, både langs med de baltiske land, men også langs grensene våre, nye typer kjernevåpen, som det er mellomdistanse på, forteller han videre.

På spørsmål om han frykter at disse vil bli avfyrt mot Norge i nærmeste fremtid, svarer han likevel nei.[…]

Bruun-Hanssen sier at de nye våpnene har Norge og andre europeiske byer som mål. I motsetning til tidligere, da våpnene hadde en lengre rekkevidde.

– Våpnene rekker jo ikke lenger enn til Norge, sier han i podkasten. Läs artikel

There Once Was a President Who Hated War, foreignpolicy.com

Stephen M. Walt, Robert and Renée Belfer professor of international relations at Harvard University.

[…] On Aug. 14, 1936—83 years ago—FDR gave a speech at Chautauqua in upstate New York, fulfilling a promise he had made at his inauguration in 1933. It is a remarkable speech, where FDR lays out his thoughts on the proper American approach to international affairs. He explains his “good neighbor” policy toward Latin America, along with his belief that although a more liberal international trade may not prevent war, “without a more liberal international trade, war is a natural sequence.” […]

For me, the most remarkable feature of this speech is Roosevelt’s blunt, vivid, and passionate denunciation of war, expressed with a candor that is almost entirely absent from political discourse today. After making it clear that “we are not isolationists, except insofar as we seek to isolate ourselves completely from war,” he acknowledges that “so long as war exists on Earth, there will be some danger that even the nation which most ardently desires peace may be drawn into war.” Läs artikel

Robottester en markering mot USA, nsd.se

Ballistiska robotar från ryska atomubåtar, nordkoreanska kortdistansrobotar mot Japanska sjön och tester av en ny robottyp i Iran.

Det senaste dygnets militära uppvisningar är en markering mot Washington – och ett tecken på att världen blivit mer instabil, enligt en expert.

Länderna visar att de inte gör som USA tycker i alla lägen, att de har egna maktmedel som USA måste ta i beaktande, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Rysslands testavfyrningar av ballistiska robotar från atomubåtar i Arktiska havet och Barents hav på lördagen är ett sätt för Moskva att visa sig jämbördig med Washington, enligt Hallenberg.

Den biträdande ryske FN-ambassadören Dmitrij Polijanskij sade i torsdags i FN:s säkerhetsråd att en amerikansk testavfyrning av en kryssningsrobot tidigare i veckan visar att ”Amerika är berett på en vapenkapplöpning”, skriver nyhetsbyrån AFP. Läs artikel

Troubled waters: Australia bets on Trump in Middle East deployment, theguardian.com

Australia’s announcement this week that it will join US-led freedom of navigation operations patrolling the Strait of Hormuz brings the number of American allies willing to contribute to America’s latest Middle East sortie to just three. […]

Ashley Townshend, the director of foreign policy and defence at Sydney University’s United States Studies Centre, said Australia’s decision to join the US operation was “understandable, unsurprising, but very disappointing”, one principally made to satisfy a political request from the Trump administration. He argued that while Australia has clear interests in freedom of navigation and in securing energy supply lines through the Strait of Hormuz, Australia “should urge the [Trump] administration to return to a sensible path of diplomacy, which is how this ordeal can and should end”.[…]

The former secretary of the defence department Paul Barratt told the Guardian Australian involvement in potential military action in the Gulf could be illegal, and argued it was “very foolish for us to get involved in this provocative behaviour”.“This is an application of military force. There ought to be a debate in the parliament, and we ought not to engage in any activity that would foreseeably involve the use of military force without that debate.”

Arguing, too, for a parliamentary debate, the Greens leader, Richard Di Natale, said it was a “grave mistake” for Australia to contribute to the US operation, a decision that “shows we’ve learned nothing from the tragedy, the catastrophe that was the invasion of Iraq”. Läs artikel

Demokratioffensiv – nej tack!

Anders Björnsson

I en debattartikel, publicerad på utrikesdepartementets hemsida och införd i en litauisk tidning med anledning av trettioårsjubileet av en händelse som kallas den baltiska vägen, påstår utrikesminister Margot Wallström att ”Sveriges regering [har] inlett en demokratioffensiv. Den innebär att vi ska öka stödet för demokrati världen över. Vi ska främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi ska stödja journalister, bekämpa korruption och främja jämställdhet och jämlikhet.”

Det sägs inte mera konkret vilka former denna ”demokratioffensiv” ska ta sig, och det klargörs inte heller i utrikesministerns artikel hur vårt lands nationella säkerhet – det som måste vara utrikespolitikens primära uppgift – kommer att tjäna på att vi går in för att ”öka stödet för demokrati världen över”. Det kan lika gärna vara precis tvärtom. Noga beaktat innebär Wallströms uttalande ett återfall – inte det första – i 1628 års politik, när den svenska statsmakten bestämde sig för att gå till offensiv för att säkra och sprida den sanna läran över den dåtida världen. Det beslutet förlängde ett redan långvarigt krig som pågick på den europeiska kontinenten.

Man kan faktiskt argumentera för att Sveriges rike och konung, ”Lejonet från Norden”, den gången representerade ett mera modernt och framstegsvänligt samhällssystem än man återfann på andra ställen i Europa. Den svenska allmogen var representerad i landets riksdag som sammankom tämligen ofta, livegenskap förekom ej, den svenska adeln var förhållandevis beskedlig till storlek och styrka, rudiment till en rättsstat var på plats, den svenska kronans intresse för koloniala äventyr var försumbart. Fursteabsolutism existerade ej. Stora reformer pågick på stadsväsendets, universitetsvärldens, den tidiga industrins områden. I det protestantiska Europa hälsades svenskarna som befriare.

Läs mer