Veckans citat

Försvarsmakten anger i sitt riktgivande dokumentet Militärstrategisk doktrin 2016 följande:

”Tid är en av de mest centrala komponenterna i manöverkrigföring, oftast använt i meningen att agera snabbare och innanför motståndarens beslutscykel. Därigenom utmanövrera och förekomma fientliga operationer. Men tid måste förstås bredare, särskilt för den som är styrkeunderlägsen. Om motståndaren är under tidspress så kan våra operationer syfta till att fördröja motståndaren och vinna tid så att motståndarens målsättningar misslyckas. Att dra ut på krigföringen i tid tröttar ut den offensive som är pressad att nå resultat. På det sättet fungerar gerillakrigföring, den politiska kostnaden för att fortsätta operationer överstiger fördelarna för angriparen. Angriparens kulminationspunkt är därför ett väsentligt medel för svensk manöverkrigföring.”

Danmark trekker soldater ut av Irak, nettavisen.no

Tilbaketrekkingen er midlertidig, og skjer på grunn av den spente situasjonen, opplyser den danske regjeringssjefen.

Bare 30–40 danske soldater blir igjen på basen i Irak. Det danske bidraget er i dag totalt på 133 soldater, og det er dermed rundt 100 som nå i første omgang forflyttes til Kuwait.

Frederiksen føyer til at Danmark betrakter USA som sin viktigste allierte, og at regjeringen ønsker en deeskalering av situasjonen.

Hun sier også at hun venter at irakiske myndigheter fortsatt vil la de internasjonale styrkene bli i landet. Nasjonalforsamlingen i Bagdad har vedtatt en resolusjon som krever at USAs soldater forlater landet, men den er ikke bindende. Läs artikel

Hans Blix: ”Det är utomordentligt farligt, men ser några nyanser i det hela”, svt.se

Många undrar hur Iran kommer att svara på USA:s attack som dödade toppgeneralen Qassem Soleimani. Hans Blix är tidigare utrikesminister, tidigare generaldirektör för FN:s atomenergiorgan och tidigare chef för FN:s vapeninspektörer. På tisdagen gästade han Morgonstudion och svarade på hur orolig han är över det upptappade läget.
– Man kan säga att USA under Trump nästan har gått vidare som någon sorts ”demolerings-skvadron” emot den internationella ordningen, säger han. Läs arikel

Tystnad om en sjuk sak

Utgivarna

De svenska Nato-entusiasterna har inte haft mycket att glädja sig åt på sistone. Inom militäralliansen har det gnisslat mer än brukligt under snart ett par års tid. Det har därför varit taktiskt klokt att ligga lågt på hemmaplan. Den svenska regeringsmaskinen framhärdar förvisso i sina ansträngningar att vara Nato och den största medlemsstaten till lags. Men det måste ha bjudit betydande svårigheter i ett läge, när det inte är gott att veta, vad dessa storheter själva står för. Svensk regeringspolitik tvingas därför att hoppa från tuva till tuva, blunda för folkrättsbrott (som Sverige självt har del i), bedyra att oklarhet råder, när det exempelvis är solklart, att de svenska soldaterna i Irak omedelbart måste dras hem – de borde aldrig ha sänts dit. Varför det alliansfria Sveriges officiella företrädare inte kan tala klarspråk är obegripligt.

Läs mer

Kysten legges åpen! forsvarsforeningen.no

Ståle Ulriksen, Sjøkrigsskolen

[…] Dersom man forventer en invasjon over land fra øst gjennom Finnmark og videre mot sørvest langs E-6, gir det mening å forsterke Finnmark og konsentrere styrke i Troms.  Da er «døren til Norge» ganske smal, og det trengs en relativt liten hær for å stenge den. Om det derimot tenkes at kysten er døren til Norge, er den ­veldig bred, og en fiende kan velge hvor han vil lande.  

Jeg tror at vi trenger et maritimt kystforsvar som kan ha reell kontroll i kystsonen i fred og krise. Vi trenger en hær som ved å forflytte seg i kystsonen kan gå raskt fra spredning til konsentrasjon – og omvendt. Både Hæren og Sjøforsvaret må beherske kystsonen som slagfelt. De spesielle topografiske og oseanografiske forhold på kyst­en kan være en styrkemultiplikator for dem som mestrer å utnytte disse forholdene militært. Dette gjelder like mye for bakkestyrker som for sjøstridskrefter. 

Hva skal til? At Hæren får tilgang til noen av de enorme sivile ressursene i kyst- og offshoreflåten og at Sjøforsvaret får litt færre fregatter, men mange relativt billige båter som fungerer innaskjærs. Med en edruelig tilnærming blir dette ikke veldig dyrt. Men det krever også at forsvarsgrein­ene i mye større grad må snakke sammen.

Kontrollerer man kysten, kontrollerer man Norge. Läs artikel

Iran fires missiles at US targets in Iraq — live updates, dw.com

  • Iran’s Revolutionary Guards launched over a dozen ballistic missiles at at least two US targets in Iraq in retaliation for the killing of Quds Force leader Qassem Soleimani.
  • Iranian Foreign Minister Javad Zarif said Tehran ”concluded proportionate measures in self-defense” after the second wave of missiles.
  • US President Donald Trump said he will deliver a speech on Wednesday after an assessment of damages and casualties.

Iran has launched ballistic missiles targeting the US presence in Iraq, including Ain Assad airbase. US President Donald Trump has said he will deliver a speech later on Wednesday.

07:37 Iran’s Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei said that the the ”US is Iran’s enemy.”

He described the attack on the US targets as a ”slap in the face” to the US. Crowds who he addressed chanted ”Death to America!” and ”Death to Israel!”[…]

07:26 Following the example of the US Federal Aviation Authority, many commercial airlines have announced they are rerouting flights over the Middle East today, including Qantas and Malaysia Airlines.

07:20 ”The US media has quoted US officials and said there are no indications of US casualties,” said DW’s Washington DC correspondent Pablo Foley Elias. ”Let’s not speculate; let’s see what comes out of the investigations.”

Previously, Iran claimed that 80 ”American terrorists” had been killed in the missile strikes.

07:09Poland have reported no casualties among their military personnel in Iraq. Läs artikel

Oro för världsarvens framtid efter Donald Trumps hot, dn.se

Donald Trump har hotat attackera kulturella mål i Iran, där flera kulturarvskatter med tusenåriga historier finns bevarade. Att utplåna dem skulle vara ett krigsbrott och försvarsdepartementet Pentagon har tagit avstånd från presidentens hot.

Det var på lördagen, dagen efter att den iranske generalen Qassem Soleimani mördats i en amerikansk drönarattack, som Donald Trump först hotade att angripa kulturella mål i Iran. De skulle enligt presidenten finnas med bland 52 iranska platser som var hotade i fall att Iran hämnades mordet genom att attackera amerikaner eller amerikanska tillgångar. […]

Mark Klamberg, docent i folkrätt och lektor vid Stockholms universitet, betonar att den primära frågan handlar om huruvida USA över huvud taget har rätt att använda våld mot eller i Iran, något som är mycket tvivelaktigt. I andra skedet kommer man till frågan vad som är legitimt i händelse av en väpnad konflikt. Att angripa kulturarvsskyddade platser är det inte, enligt Klamberg. Läs artikel

How America Went From Cold War Victor To Being Led by a Con-Man Reality TV Show Host, responsiblestatecraft.org

Andrew Bacevich, President of the Quincy Institute, released his latest book this week, “The Age of Illusions: How America Squandered Its Cold War Victory.” Harper’s Magazine will host the official launch event to Tuesday evening in New York (see details here) and we sat down with Andrew to discuss the book’s raison d’être:

Andrew Bascevich:  It’s called “The Age of Illusions,” with the subtitle, “How America Squandered Its Cold Victory.” In a narrow sense, the book gives my answer to the how-we-got-Trump question. More broadly, it describes how the United States went from “We’re number one!” euphoria when the Berlin Wall fell to a deeply divided nation installing in the White House someone manifestly unqualified to serve as president – all in just a bit more than a quarter-century.  Something had obviously gone wrong and I try to identify that something. Läs intervjun

Professor: USA:s agerande strider mot folkrätten, sverigesradio.se

Den typ av riktat dödande, som USA använde i Irak för att undanröja en iransk general, har blivit vanligare och utförs också av andra länder än USA. Det strider mot folkrätten, hävdar folkrättsprofessor Inger Österdahl vid Uppsala universitet. Men folkrättsexperten Ove Bring anser att det är för tidigt att slå fast det.

– Det finns egentligen inget folkrättsligt stöd för det här riktade dödandet, eller något annat riktat dödande heller, säger Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.

Hon kommenterar den amerikanska drönarattacken, som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani och flera andra, som fanns i samma bilkonvoj. […]

Bring utesluter inte att det finns sådana handlingar, som rättfärdigar ett amerikanskt självförsvar. Men hittills har USA inte offentliggjort det och därför är det i det här läget, enligt Bring, omöjligt att säga att det handlar om folkrättsbrott.

– USA skulle kunna hävda att de agerade i självförsvar, men då behöver USA visa vad Iran gjort som uppfattats som krigshandlingar, konstaterar Bring. Läs artikel

Nästan tusen kilometer gasrör under Svarta havet binder nu samman Ryssland och Turkiet, svenska.yle.fi

Det har tagit två och ett halvt år för Gazprom att förverkliga gasrörsprojektet som kallas TurkStream. Bygget inleddes i maj 2017 och blev klart i november i fjol.

I dag invigs projektet högtidligen av presidenterna Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdoğan som samtidigt tar chansen att diskutera andra frågor. Kriget i Syrien, situationen i Libyen och det allt skarpare läget kring Irak finns på agendan.

Det första avtalet om att bygga gasröret längs Svarta havets botten mellan ryska Anapa och turkiska Kiyiköi ingick Ryssland och Turkiet i december 2014. Det säger sig självt att en av avsikterna med röret var att minska transporterna av rysk gas genom Ukraina. Ryssland hade ju samma år annekterat Krim och fått igång kriget i östra Ukraina. Röret är hela 930 kilometer långt och har lagts rekorddjupt, hela två kilometer under havsytan. Läs artikel

Vitryssland

Anders Björnsson

Den svenska regeringen har beslutat att i svenskspråkiga sammanhang kalla republiken Vitryssland för Belarus i fortsättningen. Det är ett dåligt beslut (som Svenska Akademien tio år tidigare förebådat På de flesta länder har vi officiella svenska namn. Man undrar vad poängen skulle vara att kalla Grekland för Hellas, Irland för Eire, Frankrike för France – Polen, Ungern, Albanien vågar vi faktiskt inte tänka på.

Det är, som historikern Kristian Gerner anmärkt, svårt att inte se detta regeringsbeslut som en antirysk handling. (Varför fortsätter vi annars att kalla Rossija för Ryssland?)

Läs mer