Per-Inge Lidéns (MP) debattinlägg, ”Låt oss stötta – nu och på sikt” (VF 21/2), om de stora hjälpbehoven i krigets Syrien känner jag sympati för. Det är naturligtvis vår moraliska skyldighet att försöka bistå de hundratusenden som lider alla helvetets kval i Idlib-provinsen under vidrigast tänkbara förhållanden.

Men Lidén säger ingenting om hur den nuvarande situationen har uppstått, endast att kriget är ”helt bedrövligt” och att ”regimen i Damaskus” fäller bomber. Det är riktigt. Ett fullskaligt krig pågår i Idlib, och då ligger det nära till hands att bekämpa fiendesidan med bomber och de medel som erbjuds.

Det gör Damaskus-regimen med all rätt, nämligen med den rätt som benämns internationell rätt eller folkrätt och som var en grundbult i Sveriges utrikespolitik under exempelvis Olof Palmes tid. Syrien är en av FN:s medlemsnationer och ingen utomstående part har legitim rätt att kränka dess territorium. Ändå är det precis detta som skett under större delen av de nio år som stridshandlingarna pågått. Läs artikel

Lokalförsvarsövningar som leds av Arméns truppförband ordnas under tiden 24.2–6.3.2020 i Södra Karelen, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta och Nyland. I övningarna deltar sammanlagt cirka 3 650 representanter för Försvarsmakten och olika myndigheter. […]

Under övningarna övar Försvarsmaktens lokala trupper, olika myndigheter och samarbetsparter lokalförsvarsuppgifter. Genom övningarna utvecklas lokalförsvarets beredskap och prestationsförmåga samt myndigheternas förmåga att samarbeta i situationer som utvecklats snabbt inom hela Finlands område. Övningarna möjliggör utveckling av de lokala truppernas beredskap, stridsförmåga, ledarskap och utrustning. I framtiden kommer lokalförsvaret att ha en allt större roll och ett mångsidigare uppgiftsfält. De lokala bataljonerna som bildats av reservister och avlönad personal har en central uppgift när det gäller att trygga funktioner som är viktiga för samhället.

De lokala trupperna är krigstida trupper som används för lokala strids- och stöduppgifter. De lokala truppernas styrka är att de känner väl till det egna verksamhetsområdet och att deras utrustning och utbildning är skräddarsydd för uppgiften. De utbildas och utrustas enligt sin uppgift. Uppgifter som ankommer på de lokala trupperna är inrättande av trupper, övervakning av områden, skyddande av objekt, olika stridsuppgifter såsom bekämpning av specialtrupper, samarbete med övriga myndigheter och kommunledningen samt stödjande av övriga trupper. Läs artikel

[…]  But there is little doubt that the situations in both Libya and Syria are substantially worse than they were before the United States and its NATO allies began to meddle. Overthrowing Libyan dictator Muammar Qaddafi produced pervasive chaos that has now culminated in a bloody armed struggle between two rival autocratic governments. The author of a new UN report states that the impact of the country’s 9-year internecine conflicts on civilians “is incalculable,” Washington’s effort to oust Assad not only appears to have failed, but it helped lead to the rise of ISIS. More recently, nasty contests for influence between Turkey and Russia have erupted in Syria and Libya, raising the prospect of a dangerous clash between those two major powers, especially in Syria.

In both arenas, the civil wars have displaced vast numbers of civilians, and the resulting refugee flows have caused severe disruptions and societal tensions in neighboring countries—including Washington’s European allies. Those episodes demonstrate why policies must be judged by their consequences, not their intentions. The observation that the road to Hell is paved with good intentions is especially true with respect to foreign military interventions. It is well past time for the architects of such debacles to accept responsibility for their awful handiwork. Läs artikel

[…] I ett brev till Hultqvist framhåller kommunalråden i Boden, Arvidsjaur, Älvsbyn, Luleå och Jokkmokk att regering och riksdag bör beakta den säkerhetspolitiska och militära utvecklingen i Arktis mer än hittills. De påpekar att Ryssland ökar sin militära verksamhet med övningar och förband som sätts upp i Sveriges närhet.

Därför framhåller de att försvaret av norra Sverige behöver förmågan att kunna verka i en subarktisk miljö vintertid och att Hultqvist bör ta initiativ till en Stridsskola i Norr.

Hultqvist uttrycker sig försiktigt positivt om det norrbottniska initiativet.

”Jag är tacksam för förslagen från Boden och de andra försvarskommunerna i Norrbotten och noterar dem. Boden med Norrbottens regemente och Artilleriregementet är och kommer att fortsätta att vara ett viktigt nav i Sveriges försvar”, säger han till NSD 31 januari.

Förhoppningsviskan förslaget om Stridsskola i Norr nu diskuteras på allvar i överläggningarna med övriga riksdagspartier inför arbetet med regeringens kommande försvarsproposition.

Rimligen borde fler se vikten av en sådan investering. Arktis är en superstrategiskt intressant region. Området rymmer 30 procent av världens oexploaterade gasresurser och 13 procent av jordens outnyttjade oljetillgångar. Läs ledaren

När Väst är upptaget av Brexit och “America first” hamnar Arktis i bakvattnet. Ryssland däremot, prioriterar annorlunda. Som svensk känns Moskva oangenämt nära, nu när EU försvagas och USA sluter sig. […]

För att förstå Sveriges utmaning i den arktiska kapprustningen som pågår måste vi prata om geopolitik. En studie av FOI visar att den ryska militära och nukleära närvaron i Nordkalotten fortsätter att öka som en konsekvens av Rysslands ambition att kontrollera Nordostpassagen, den transoceana sjövägen. Den ryska närvaron utgörs framförallt av dess Nordflotta på Kolahalvön, bestående av ett ökande antal kärnvapenubåtar som utgör en stormaktsstatus i Arktis. Nato-landet Norge svarar med koncentrerat försvar i norr, men för Sverige blir Nordkalotten allt trängre. […]

Vad vilja Sverige då? Det räcker att kasta ett getöga på den daterade Arktisstrategin från 2011. Medan Ryssland flaggar på Nordpolen, flaggar Sverige för arktisk miljöpolitik. Ann Linde nämnde i sitt tal under Folk&Försvar 2020 att Ryssland samarbetar på ett konstruktivt sätt i arktiska samarbetsorgan, men så länge Sverige isolerar Arktisfrågan till att handla om klimathotet förstår jag ryssarnas samarbetsvilja. Läs artikel

Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Vi ser at den sterkeste tar seg til rette i økende grad, og bruk av militære virkemidler har blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. Det må ikke skapes et tomrom fordi det fort vil fylles av andre. Det er vi ikke tjent med. […]

Imidlertid ser vi nå at den senere tids utvikling gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere. Volumet på personell og materiell er lavt. Denne utfordringen er adressert i mitt fagmilitære råd.

Forsvarsevne. Nå arbeider regjeringen med ny langtidsplan for Forsvaret før denne skal til Stortinget for behandling. Vi i Forsvaret må vise i handling at vi evner å få størst mulig forsvarsevne for de pengene vi har fått tildelt. Läs artikel

[…] We could not prove anything until WikiLeaks made public the film from the Apache. Viewing it still has the power to shock: the pilots are cock-a-hoop as they hunt their prey, including people in a vehicle who stop to help the wounded, saying, “Oh yeah, look at those dead bastards,” and, “Ha, ha, I hit them.” Anybody interested in why the US failed in Iraq should have a look.

The WikiLeaks revelations in 2010 and in 2016 are the present-day equivalent of the release by Daniel Ellsberg in 1971 of the Pentagon Papers, unmasking the true history of the US engagement in the Vietnam War. They are, in fact, of even greater significance because they are more wide-ranging and provide an entry point into the world as the US government really sees it.  […]

The disclosures were probably the greatest journalistic scoop in history, and newspapers such as The New York Times recognised this by the vast space they gave to the revelations. Corroboration of their importance has been grimly confirmed by the rage of the US security establishment and its overseas allies, and the furious determination with which they have pursued Assange, the co-founder of WikiLeaks.

Daniel Ellsberg is rightly treated as a hero who revealed the truth about Vietnam, but Assange, whose actions were very similar to Ellsberg’s, is held in Belmarsh high-security prison. He faces a hearing in London this week to decide whether he will be extradited from the UK to the US on spying charges. If extradited, he stands a good chance of being sentenced to 175 years in the US prison system under the Espionage Act of 1917. Läs artikel

Under en vecka med start på lördag ska våldet i Afghanistan trappas ned.

Om det går bra planerar USA och talibanrörelsen att skriva under ett avtal nästa vecka, meddelar USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

Överenskommelsen om en veckas nedtrappning av våldet gäller från midnatt afghansk tid, meddelar en talesperson för Afghanistans nationella säkerhetsråd och företrädare för talibanrörelsen. Klockslaget motsvarar klockan 20.30 på fredagskvällen i Sverige.

Förhandlingar mellan talibanrörelsen och USA har pågått sedan 2018 och överenskommelsen ses som ett historiskt steg efter mer än 18 års konflikt i landet, och kan vara en startpunkt för ett avtal som kan leda till krigets slut. Läs artikel

Försvarsmakten stoppar tills vidare återanställningar av tidigare officerare och civil personal. Orsaken är att kostnaderna har blivit för höga och Försvaret behöver spara pengar.

Trots ökade anslag blev Försvarsmaktens kostnader dyrare än väntat under 2019. Därför stoppar man nu rekrytering av vissa personalkategorier för att spara pengar – bland annat till försvarsmaktsövningen Aurora 20, rapporterar P4 Blekinge.

Tidigare har Försvarsmakten återanställt officerare som har sadlat om till civila arbeten. Läs artikel

En huvudsaklig anledning till att samtliga Försvarsberedningens förslag inte har kunnat omhändertas i Försvarsmaktens underlag är enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket att Försvarsberedningen har utgått från ett större ekonomiskt reformutrymme än Försvarsmakten. Differensen mellan det planeringsbara utrymmet i Försvarsberedningens kalkyl i förhållande till Försvarsmaktens underlag är, enligt Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket, ca 60 miljarder kronor mellan 2021-2030.

För perioden 2021-2025 är differensen enligt myndigheterna ca 50 miljarder kronor. Differensen beror, enligt myndigheterna, framförallt på följande två faktorer. 1) Försvarsberedningen och Försvarsmakten har utgått från att kunna nyttja de tillskott som riksdagen beslutade om i december 2018 för olika ändamål, dvs. Försvarsberedningen och Försvarsmakten har intecknat samma ekonomiska utrymme för olika syften. Denna differens bedöms av myndigheterna uppgå till ca 36 miljarder kronor (se vidare under rubriken Så kallad dubbelinteckning av ekonomiska medel). 2) Olika antaganden om priskompensation av samtliga tillskott m.m. (Med tillskott avses det som framgår av Finansutskottets rambeslut 2019 respektive det som framgår av budgetpropositionen för 2020). Försvarsberedningens beräkningar hanterades i fast prisläge 2019 och når nivån 84 miljarder kronor år 2025. Försvarsmakten utgick i sitt underlag från ekonomin i budgetpropositionen för 2020, i vilken bl.a. beräknade och aviserade anslagsförändringar angavs i löpande priser.

Den sammanlagda differensen mellan Försvarsberedningens anslagsnivåer och de som framgår av budgetpropositionen för 2020 bedöms av myndigheterna uppgå till ca 24 miljarder kronor. Dessa två faktorer innebär sammantaget, enligt myndigheterna, att verksamhet och investeringar som föreslagits av Försvarsberedningen motsvarande ett värde av ca 60 miljarder kronor har behövt senareläggas, reduceras i ambition eller helt utgå i Försvarsmaktens underlag. Försvarsmakten uppger att ungefär hälften av Försvarsberedningens förslag genomförs fram till 2025. Till 2030 genomförs ungefär tre fjärdedelar av förslagen.

Slutligen prioriteras fortsatt volymtillväxt i operativ balans mellan och inom försvarsgrenar och funktioner. Inom de områden där nya verkansförband föreslås av Försvarsberedningen, vilket framförallt är inom armén, blir skillnaderna mellan Försvarsberedningens förslag och Försvarsmaktens underlag därför mest synliga, särskilt under perioden 2021-2025. Läs promemoria