The North Atlantic Treaty Organization (NATO) has recognized Ukraine as an Enhanced Opportunities Partner, Ukrainian Foreign Minister Dmytro Kuleba said on Facebook on Friday.

Kuleba expressed gratitude to the alliance for the decision, adding that through cooperation, Ukraine and NATO will make each other stronger.

Ukraine is now one of six partners in Enhanced Opportunities Program along with Australia, Finland, Georgia, Jordan and Sweden. Each partner has an individual relationship with NATO based on areas of mutual interest.

”This status is part of NATO’s Partnership Interoperability Initiative, which aims to maintain and deepen cooperation between Allies and partners that have made significant contributions to NATO-led operations and missions,” NATO’s press service stated on Friday. […]

In June 2017, the Ukrainian Parliament adopted legislation reinstating membership in NATO as a strategic foreign and security policy objective. On Feb. 7, 2019, Ukraine’s parliament backed amendments to the Constitution confirming Ukraine’s path toward NATO. Läs artikel

Pengar och personella resurser behövs för att rusta upp efter coronakrisen. Här kan försvarsområdet bidra. Eller bättre uttryckt: Prioritera försvarspengar till folkförsvaret och träffa rätt – sjukvård, räddningstjänst i vid bemärkelse, frivilligorganisationer med mera – kort sagt inom grundläggande funktioner som är viktiga för hela landets trygghet och säkerhet, i nära förening med en verklig allmän värnplikt. […]

Den insiktsfulle begriper att eftersom både USA och Ryssland har intresse av vårt markterritorium tar kraften i deras intressen ut varandra. Vårt självständiga folkförsvar, som ska byggas för uthållighet över hela ytan, verkar då krigsavhållande på USA och Ryssland som med sin nära positionering till Sverige till och från visar antagonistiska attityder mot varandra. Läs artikel

USA:s president Donald Trump är missnöjd med Internationella brottsmålsdomstolen ICC och dess utredning av amerikanska truppers möjliga krigsbrott i Afghanistan.

Nu hotar Vita huset att införa sanktioner mot ICC och dess utredare. Det handlar om ekonomiska sanktioner och resebegränsningar. Det är inte första gången USA hotar Internationella brottsmålsdomstolen med åtgärder och sanktioner. Trump har nu utfärdat en exekutiv order som ger amerikanska utrikesministeriet rätt att frysa ICC:s utredares tillgångar i USA. Samma order ger också ministeriet möjlighet att vägra godkänna inresevisum till dem som samarbetar med utredarna.

USA är inte del av ICC och anser att dess funktion är symbolisk och politisk. Internationella brottmålsdomstolen utreder krigsbrott och brott mot mänskligheten i fall där staten inte kan eller vill gå vidare med ärendet. Läs artikel

Läs utdrag ur ICCs stadga från boken Lagen mot krig. Sid 196

USA kommer att ta hem militär personal från Irak under kommande månader.

”De två länderna uppger att mot bakgrund av betydande framsteg med att eliminera IS-hotet kommer USA under de kommande månaderna fortsätta att minska styrkorna i Irak”, heter det i ett gemensamt uttalande, däremot nämns inte hur många personer det handlar om.

”USA upprepade att de varken söker eller begär permanent bas eller permanent militär närvaro i Irak.”

Irak lovade i sin tur att skydda baser som inrymmer amerikanska militärer efter flera raketattacker mot amerikanska mål i Irak, angrepp som pro-iranska paramilitära grupper har ansetts ligga bakom. Läs artikel

Over ten aircraft of the Baltic Fleet’s naval aviation, including Su-30SM fighters and Su-24 bombers, delivered strikes against a notional enemy’s amphibious assault ships at Baltic Sea naval ranges amid NATO’s ongoing Baltops 2020 exercise in the region, the Fleet’s press office reported on Thursday.

”The crews of Su-24 frontline bombers and Su-30SM fighters of the Baltic Fleet’s naval aviation practiced notionally delivering strikes with airborne weapons against surface targets at naval training ranges in the Baltic Sea during planned drills,” the press office said in a statement. […]

Nyligen har USA genomfört ett antal samövningar med europeiska allierade och partners där strategiska bombplan av typen B-1B flugit kors och tvärs över den europeiska himmelen. Det hela har väckt en del uppmärksamhet, och övningarna har beskrivits i allmänna termer som strategisk kommunikation. Få har gått längre i detalj och funderat över vad det är som USA och deras allierade vill kommunicera på det här delvis nya sättet.

Det är oklart om Finland fick en inbjudan att delta, men tidigare när Finland har erbjudits att öva med strategiskt bombflyg i finskt luftrum har svaret varit ett vänligt men bestämt ”nej”. Detta samtidigt som övningar med amerikanskt lufttanknings- och jaktflyg har genomförts regelbundet under flera års tid. Forskaren Matti Pesu vid finska Utrikespolitiska institutet konstaterade att den svenska tröskelhöjande effekten i högre utsträckning bygger på externa komponenter, samtidigt som Sverige har en aktivare ”strategisk kultur”. Detta syns t.ex. på hur Hultqvist konkret lyfter fram de säkerhetspolitiska signaler som samövningar skapar, ett ämne som ofta undviks av finska politiker och militärer. Med det sagt, B-1B i samövning med Sverige påverkar mycket konkret det finska säkerhetsläget, något som i praktiken helt utelämnades från rapporteringen kring flygningarna den 20 maj. […]

Det ger också tidpunkten intressanta undertoner, för medan det inte officiellt har kommenterats att Ilmataktiikka 20 på något sätt haft anknytning till den svensk-amerikanska övningen, så gjorde de facto både det finska, svenska, och amerikanska flygvapnet vad de skulle göra ifall USA och Sverige bestämde sig för att militärt stödja Finland i kampen mot en rysk angripare: USA sände in sitt bombflyg, Sverige ansvarade för skyddet av bombplanen i svenskt luftrum, och i Finland pågick ett luftkrig där försvararen såg till att inga flyg tog sig förbi för att störa de strategiska bombplanen i deras uppdrag. Det kan mycket väl ha varit en slump, men det kan också ha varit en signal som var menad för en specifik mottagare istället för de breda massorna. I så fall lär signalen ha gått fram. Läs artikel

The murder last week of one of the main commanders of Al-Qaeda in Africa was celebrated by France as an important victory in its war against terrorism in the Sahel. But seven years after its first intervention in Mali to quell an Islamist insurgency, Paris is mired in a seemingly endless campaign.

Despite 5,100 French soldiers in the region and 14,000 peacekeepers in Mali, the violence that started in the north of the country has spread, killing thousands of people and displacing millions in Mali, Burkina Faso and Niger. Frustrated with persistent violence, protesters flooded the streets of Mali’s capital Bamako in January calling on the French army to leave its former colonies. […]

In recent months, the Malian government has said it is open to negotiations with extremist groups, something France and other Western allies have long opposed.

French officials have preached an approach that includes governance and development alongside military intervention, noting that his troops operate at the invitation of regional governments. But France has been criticized in some quarters for failing to understand the local dynamics in a region it once ruled. Läs artikel

[…] Nu kommer regeringen att arbeta vidare med ett en försvarspolitisk proposition till riksdagen. Det kommer att ske inom det budgetsamarbete vi har med Centerpartiet och Liberalerna, men jag stänger inte dörren för någon. De överenskommelse som tecknades med Centerpartiet och Liberalerna om den ekonomiska utvecklingen åren 2021–2025 kommer att utgöra en grund.

Att regeringens överläggningar med försvarsberedningen av mig ”lagts på is” är inte detsamma som att möjligheterna till dialog upphört.

Alla som har deltagit i överläggningarna om det militära försvaret har lagt ned cirka 100 timmar i sammanträdestid på detta under ett antal veckor. En lång rad utredningsarbeten har som en konsekvens av detta genomförts av inte minst hårt arbetande tjänstemän i Försvarsdepartementet. Försvarsmakten har också engagerats. […]

Självfallet finns ingen anledning att förneka de stora behov som finns efter decennier av neddragningar. Men det finns heller ingen anledning att fördunkla det faktum att vi sedan 2015 bygger en starkare militär förmåga och att det nu kommer att fortsätta. Läs  artikel