Angående den goda nationalismen, Anders Björnsson i Tidningen Kulturen

Det var en tid då nationalismen inte fanns. Den fanns inte därför att nationer ännu inte var utbildade. Nationsbegreppet infördes uppifrån. Vid de medeltida universiteten inrättades studentnationer. Kejsaren kallades romersk av tysk nation, eftersom den församling som valde honom bestod av sju tyska kurfurstar – fler var de ej till en början. I de tidigmoderna staterna var adelsnationen den politiskt bestämmande faktorn – sedan denna klass hade slutat bekriga sig själv genom blodiga fejder, ständigt återkommande. Läs artikel

Nej tack till Nato-smyganslutning, Stig Henriksson i Expressen

Sedan 20 år pågår ett allt intimare samarbete med det Nato som under tiden bedrivit tre, ur alla synvinklar, oerhört misslyckade krig i Afghanistan, Irak och Libyen.Steg för steg och utan vare sig debatt eller direkt inflytande från svenska folket håller vi på att överge en säkerhetspolitisk ”Grand Strategy” som tjänat oss väl i över 200 år.Detta trots att redan ett allt intimare samarbete med Nato höjer spänningsnivån i vårt närområde, hjälper Putinregimen med den yttre fiende en allt mer trängd auktoritär regim behöver, föser in oss under ett kärnvapenparaply, gör oss till vapenbröder med ett land som bombar sin egen befolkning och minskar ytterligare vår möjlighet att vara en röst i världen som pläderar för fred och avspänning.Och ett fullt medlemskap innebär allt detta. Men dessutom, då vi brukar följa våra förpliktelser, skulle ett medlemskap innebära nära en fördubbling av försvarsutgifterna; en ökning med hisnande 40 miljarder per år. Hur kunde vi hamna här? Läs artikel

Debatten i säkerhetsrådet den 20 november när rådet antog resolution 2249 (2015) om hot mot internationell fred och säkerhet orsakade av terroristhandlingar

Säkerhetsrådet antog den 20 november på förslag av Frankrike resolution 2249 (2015) om bland annat åtgärder mot IS. Resolutionen är medvetet något oklar. Texten återspeglar de motsättningar som råder mellan säkerhetsrådets dominerande stormakter. Trots starkt skilda intressen kompromissade man ihop sig om en text som ett till synes enigt säkerhetsråd kunde ställa sig bakom. Den officiella debatten i säkerhetsrådet kan studeras i protokollet från mötet den 20 november.

Läs protokollet här

Tal av Margot Wallström vid Helsingfors universitet: ”Terrorism och flyktingkris – europeisk solidaritet och europeiska svar”

Utdrag ur talet:

I tider av oro och stora utmaningar ska säkerhetspolitiken hanteras ansvarsfullt, långsiktigt och med brett parlamentariskt stöd. Därför var det en tydlig signal till omvärlden när fem svenska riksdagspartier – regering och opposition – i våras enades om den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Sverige håller kursen. Vi förblir tydliga. Vi är militärt alliansfria och ska inte söka medlemskap i Nato. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet att stå upp för Sveriges suveränitet och att verka för säkerhet i vårt närområde. Vi fullföljer samma linje som tidigare svenska regeringar, vilket jag senast framhöll i den svenska riksdagen häromveckan.

Läs merTal av Margot Wallström vid Helsingfors universitet: ”Terrorism och flyktingkris – europeisk solidaritet och europeiska svar”

Om behovet av geografi och historia, Anders Björnsson

Den kloka Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet och en ihärdig granskare av den förda utbildningspolitiken i Sverige, beskriver i en av sina återkommande kolumner i Svenska Dagbladet (21/11) hur både geografi- och historieämnena i den svenska skolan har vingklippts under de gångna decennierna. Detta är fatalt då minnet – eller glömskan – av det förflutna och orienteringen i det fysiska rummet är absolut ofrånkomliga parametrar i bedömningen av vår plats på jorden och våra uppgifter där.

Läs merOm behovet av geografi och historia, Anders Björnsson

Nu kallar Nato till extrainsatt krismöte, Expressen.se

Rysslands president Vladimir Putin säger att Turkiets nedskjutning av det ryska stridsflygplanet kan få betydande konsekvenser för relationerna mellan Ryssland och Turkiet. Nu kallar Nato till ett extrainsatt krismöte med anledning av händelsen, rapporterar flera medier. “Nato övervakar situationen noga”, uppger en tjänsteman vid Nato enligt AFP.

Turkiet hävdar att planet kränkt turkiskt luftrum medan Ryssland hävdar att planet befunnit sig över syriskt territorium och därmed inte gjort sig skyldigt till kränkning av turkiskt luftrum. “Vi undersöker omständigheterna kring kraschen av det ryska planet. Försvarsministeriet vill betona att planet var över syriskt territorium under hela flygningen”, skriver det ryska försvarsministeriet i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Press Association. Läs artikel

Fortsättning om självförsvar mot terrorism, Mats Björkenfeldt

I mitt inlägg ”Självförsvar mot terrorism?” på denna sajt citerades professor Olivier Corten, som i all korthet angav att en militär intervention kunde vara förenlig med folkrätten om det förelåg ”consent”, det vill säga ett medgivande från någon. Denna fråga bör här undersökas.

I sin The Law Against War.The Prohibition on the Use of Force in Contemporary International Law (Oxford: Hart 2010, s. 259 f.), påpekar Corten: “In the case of a military operation, no one contests that only the highest authorities of the State are able to issue such consent validly. It is only on this condition that it can be claimed that a use of force is not directed against the State’s independence and so does not violate article 2(4) [i FN-stadgan, min anm.].”

Läs merFortsättning om självförsvar mot terrorism, Mats Björkenfeldt

Självförsvar mot terrorism? Mats Björkenfeldt

Utgångspunkten när det kommer till frågan om våldsanvändning mot en annan stat är FN-stadgan. I artikel 2 punkt 4 sägs: ”Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.”

Om vi bortser från ett klart mandat från FN:s säkerhetsråd, förutsätter rätten till självförsvar enligt artikel 51 att en väpnat attack utförd av en stat mot en annan stat har inletts antingen direkt eller indirekt. Men nu finns det de som hävdar att en stats integritet kan kränkas om det på den statens territorium finns terrorister, det vill säga man inte tolkar utan ändrar ordalydelsen av vad som står i artikel 51. Ofta hänvisas till USAs krig mot Al Qaida i Afghanistan som något slags prejudikat. Efter 9/11 skulle artikel 2 punkt 4 och artikel 51 i FN-stadgan ha blivit obsoleta.

Läs merSjälvförsvar mot terrorism? Mats Björkenfeldt

Vill återinföra allmän värnplikt, försvarsminister Peter Hultqvist , svt.se

Kommentar: Försvarsminister Peter Hultqvist talar i artikeln nedan om behovet av “allmän värnplikt”. Då menar han dock inte allmän värnplikt i den vedertagna meningen av en pliktlag gällande alla. Istället är det ” en annan form än tidigare” och den skall bara omfatta vissa grupper av befolkningen. Allmän värnplikt som omfattar alla medborgare är ett krav som förs fram av många försvarsvänner och det finns utförligt behandlat i den nya boken “Försvaret främst”.

Artikeln med försvarsministern: Sveriges första repövning på 18 år pågår just nu i Arvidsjaur. 100 soldater som tidigare gjort sin värnplikt på jägarbataljonen har ryckt in till repetitionsövningen. Det är det försämrade säkerhetsläget som gjort att repövningar nu återinförs. Jägarbataljonen i Arvidsjaur är först ut och fick i dag besök av försvarsministern. I en intervju med SVT Norrbotten berättar han att regeringen nu vill återinföra allmän värnplikt men i en annan form än tidigare:

– Vi utreder just nu om vi kan hitta en kombination utav professionellt försvar och ett pliktförsvar på det sättet de har i Norge och Danmark, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Hur detta skulle kunna utformas utreds just nu:

– Det är klart att grundutbildningen kan vara i nio till tolv månader om man kommer till ett sådant system. Men hur det här exakt ska utformas och vad det kostar, hur många som ska kallas in och så vidare är sådant som utreds, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Skall kränkande ubåtar sänkas? Peter Hultqvist frågas ut i SVTs Agenda

Utskrift från SVT AGENDA 22 november 2015

Peter Hultqvist: Syftet är ju självfallet att tvinga upp ubåten, syftet är att nationalitetsbestämma, syftet är att visa att vi inte accepterar kränkningar på svenskt territorium utan att vi är beredda att använda de militära medel vi har för att försvara oss.

Fråga: Inte då att sänka ubåten?

Peter Hultqvist: Jag vill inte spekulera om vad som händer i det yttersta av skarpa lägen. Men det är ju den yttersta konsekvensen om man inte lyckas på annat sätt. Vi skall försvara svenskt territorium och det är liksom vår absoluta vilja och det står vi för.

Läs merSkall kränkande ubåtar sänkas? Peter Hultqvist frågas ut i SVTs Agenda

Finland, Sverige och Nato, ledare av Jan-Erik Larsson i Svenska Dagbladet

Janerik Larsson, en av Sveriges mest rutinerade och respekterade utlandskommentatorer, behandlar frågan om den säkerhetspolitiska dimensionen i relationen mellan Sverige och Finland. Det politiska Finland har fortfarande inte smält smäleken efter den svenska regeringens soloräd in i EU-familjen. Skräckscenariot är att det borgerliga Sverige ska upprepa det agerandet efter ett regeringsskifte och under nästa mandatperiod ansöka om svenskt Nato-medlemskap utan konsultationer med Finland. Det är ytterst osannolikt denna gång att Finland skulle komma efter. Folkopinionen i Finland säger bestämt ifrån.

Ledaren:
Det handlar om den diplomatiska korrespondensen månaderna före det svenska tillkännagivandet fredagen den 26 oktober 1990 om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i EU.Dokumentationen belyser den stora upprördheten i den finländska statsledningen över att Sverige spelat ett dubbelspel: först hemlighöll man sina avsikter, sedan svek man sina löften till Finland och till slut försökte man ensam slinka in som medlem i EU.Läs ledaren

Hoten större då – inget krig nu. Intervju med Valéry Giscard d’Estaing

I en intervju för tyska dagstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, med anledning av förre förbundskanslern Helmut Schmidts jordfästning i Hamburg den 23 november, säger Frankrikes förutvarande president Valéry Giscard d’Estaing, som stod i spetsen för sitt land under samma år som Schmidt ledde förbundsrepubliken, att terroristaktionerna från Rote Armee Fraktion på 1970-talet var en ”fruktansvärd prövning” för Schmidt och tyskarna. ”Vi upplevde ingenting liknande i Frankrike.”

Intervjuaren frågar: Kräver terrordåden på fransk mark idag en särskild solidaritet från Tysklands sida? Giscard d’Estaing svarar:”Ja, solidaritet behövs. Vi måste förstärka förbindelserna mellan våra säkerhetstjänster. Men frågan om terrorismen förblir ett internt problem. Det som har inträffat är inget krig! Det handlar om våldsamma och samordnade angrepp. Men ett krig förutsätter i grunden ett invasionsförsök och gränskränkningar.”

Läs merHoten större då – inget krig nu. Intervju med Valéry Giscard d’Estaing