Självgoda svenskar som lämnar andra i sticket. Kommentar till Amanda Wollstad i Expressen

I en krönika i Expressen gör Amanda Wollstad en uttrycklig koppling mellan Sveriges uppträdande under andra världskriget, som vårt land lyckades undgå och risken i vårt närområde för ett framtida krig, som vi inte på villkors vis bör undgå.

Hon säger att Sverige under kriget lämnade sina grannar  ”i sticket senast soldater korsade de nordiska gränserna med våld”. Här är det framförallt Danmark och Norge hon synes ha i åtanke. Men man får då lov att tillfoga att dessa länder själva inte bjöd på något större motstånd när de invaderades av Tyskland. Vad skulle Sveriges krigsmakt ha gjort i det ockuperade Danmark (vars regering och myndigheter accepterade den tyska närvaron, den så kallade samarbetspolitiken) och Norge (vars lagliga, utlandsbaserade regering hade en viktig sambandscentral i Stockholm)?

Läs merSjälvgoda svenskar som lämnar andra i sticket. Kommentar till Amanda Wollstad i Expressen

Natobaser och kärnvapen i Sverige? Seminarium i Sundsvall 20 mars

SUNDSVALL 20 mars 2016 kl 13.00 Natobaser och kärnvapen i Sverige?
Vad innebär egentligen värdlandsavtalet?
Kyrksalen, KFUM-huset Kyrkogatan 29, Sundsvall
Fritt inträde!
Medverkande:
Föreläsare:
Stina Oscarson: dramatiker, initiativtagare Natoutredningen.
Lars-Gunnar Liljestrand: författare, ordf. FIB juristerna.
Håkan Larsson: journalist, fd. riksdagsman ©, Jämtland.
Tal: Peder Forsberg
Sång och musik: Linde Jonsson och Heidi Jonsson

PROGRAM för seminariet.

Motstridig ÖB-ledning, Carl Björeman

I en intervju i Dagens Nyheter (17/1) avslöjade vår nye ÖB Micael Bydén att hans ledarkoncept inrymmer ödesdigra motsägelser. Å ena sidan hävdar han att försvarsmakten skall kunna möta ryska hybridhot. Det tyder på en realistisk bedömning och prioritering av vilken försvarsförmåga den svenska försvarsmakten bör ha i rådande militärpolitiska läge.

Å andra sidan menar Bydén att förefintliga resurser bör fördelas på ett sätt som missgynnar den försvarsförmåga som enligt ovan bör prioriteras. Den resursfördelning som han förordar, både i den nämnda intervjun och i sina kommentarer (3/3) till budgetpropositionen, synes anpassad till läget under det kalla kriget, inte till det läge som kan bedömas råda under överblickbar framtid.

Läs merMotstridig ÖB-ledning, Carl Björeman

EU-topparnas förlorade heder, ledare i Östra Småland

…Jag måste säga att jag tycker att det så kallade värdlandsavtalet med Nato verkar gå för långt. Att man övar tillsammans med Natoländer är en sak, men om man drar in diverse militär bråte i Sverige är det en annan sak. Den amerikanske befälhavaren Ben Hodges vill kunna ta in vapensystemet Patriot på svensk mark. Det låter inte som en bra idé. Vi ska inte ha vapen på svensk mark som inte Sverige har kontroll över. Och jag är rätt säker på att amerikanerna inte tänker låta svenskar ha fingret på avtryckaren på deras vapen.

Som vanligt ser allianspartierna inga komplikationer. Man har intrycket av att om vi erbjudits att bli den 51:a staten i Förenta Staterna hade de borgerliga partiledarna skrivit på utan att tveka ett ögonblick. Deras säkerhetspolitisk tänkande saknar all långsiktighet. I det här fallet behöver regeringen också vara mer återhållsam. Det finns ingen anledning att förmedla känslan till omvärlden att Sverige låtit sig reduceras till en avskjutningsramp för Nato.

Dessutom: ironin i att vilja släppa in ett annat lands vapensystem som heter Patriot i Sverige får huvudet att snurra… Läs ledaren

Om behovet att försvara Sverige, Christer Lundgren

Fred och försvar hör ihop, och försvar handlar om att värna det egna territoriet mot angrepp. Det är utgångspunkten för antologin Försvaret Främst där 18 skribenter – politiker, historiker, militärer, publicister, diplomater och jurister – argumenterar för återgång till ett svenskt värnpliktsbaserat försvar. De flesta förordar alliansfrihet och motsätter sig en svensk Nato-anslutning.

Bakgrunden till boken är den omläggning av den traditionella svenska försvarspolitiken som genomförts sedan år 2000, då riksdagen ändrade fokus för krigsmakten till internationella insatser och beslutet den 16 juni 2009 att avskaffa värnplikten.

– Det är slående att denna flagranta kursändring i den svenska utrikespolitiken i stort sett skedde utan offentlig debatt, närmast bakom ryggen på det svenska folket, skriver Lennart Palm, professor i historia.

Läs merOm behovet att försvara Sverige, Christer Lundgren

En alls inte självklar självklarhet, Svante Säwén i Sundsvalls Tidning

…Men i grunden ska försvaret skydda Sveriges territorium. Jag ser visserligen ingen risk i dag för ett isolerat angrepp mot Sverige. Men det nya kalla kriget kan förstås bli värre. Alla måste veta att ett angrepp mot Sverige kostar. Det är vad vi har ett försvar till. En annan sak är att om vi ska bistå andra så ska vi själva avgöra när, var och hur.

Ur den synvinkeln är den ensidiga svenska så kallade solidaritetsförklaringen märklig. Försvarsdebattörerna Anders Björnsson och Kent Zetterberg, som i stället förordar en kraftig ökning av försvarsbudgeten, kallar den rent av huvudlös och kvalificerat snömos (SvD 5 mars-16). De menar att den kan tolkas som en bön om att bli indraget i krigsföretag på ett tidigt stadium och få medverka till att de eskalerar.

Jag fruktar att de har rätt. Det är allt annat än att använda vår alliansfrihet till dialog. Den unilaterala svenska solidaritetsförklaringen med EU, Norge och Island, ses som ett svenskt komplement till EU:s solidaritetsklausul, som dock inte innebär krav på militärt stöd. Läs artikel

Vart syftar en övning med Patriotmissiler? Lars-Gunnar Liljestrand

Generallöjtnant Ben Hodges, befälhavare för USA:s arméstyrkor i Europa, har förklarat att han gärna skulle vilja öva på att flytta amerikansk materiel från amerikanska baser i Europa till Sverige och nämnt luftvärnssystemet Patriot för placering på svenskt territorium. Hodges anser att det skulle sända en tydlig signal till Ryssland om att Nato höjt beredskapen i Östersjöregionen.

Moderaternas ledande försvarspolitiker Hans Wallmark välkomnar att USA vill öva med luftvärnssystemet Patriot i Sverige. Nu kräver han besked av försvarsministern i frågan.

Däremot vill moderaterna inte direkt binda sig för att Sverige skall anskaffa Patriotmissiler, något som Liberalernas partiledare Jan Björklund redan 2013 förespråkade.

Läs merVart syftar en övning med Patriotmissiler? Lars-Gunnar Liljestrand

Kommentar till Lars Ingelstam, Anders Björnsson

På 1970-talet motionerade jag till en så kallad värnpliktskonferens om allmän värnplikt för kvinnor. Som ombud talade jag för den, men tanken slog inte rot. En allmän försvarsnegativism var rådande. Plikten uppfattades som börda, inte som medborgerlig rättighet. Det soldatfackliga arbetet inriktades på att skaffa de värnpliktiga förmåner och lindring från den inte alltid så tunga tjänstgöringen. Under de tolv månaderna i Boden och de efterföljande på kadettskolan i Jönköping erhöll jag en ganska bra grundkondition. Det var en bisak.

Nu hittar jag inte den där motionen – den har gått upp i rök, bokstavligen – men jag tror att jag efter fyrtio år skulle kunna underteckna den på nytt.

Läs merKommentar till Lars Ingelstam, Anders Björnsson

”Vi tillhör inte en militär allians”, Vasabladet

USA har ambitioner att markant öka sin militära­ närvaro i Norden. Dels ska Finland och USA som bekant genom­föra gemensamma ­miltära ­övningarna på finländsk mark senare i vår. Dels vill nu befäl­havaren för USA:s styrkor i Europa,­ ­generallöjtnant Ben Hodges, öva att flytta ett ­Patriot-missilsystem från amerikanska baser i ­Europa till Sverige och tillbaka över havet.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, som på tisdagen besökte Finland, avböjde dock att kommentera förslaget med hänvisning till att ingen ­beredning i ärendet ännu föreligger. Hultqvist vill heller inte spekulera i möjligheten att Finlands och Sveriges försvarssamarbete, som också gäller i kristider, kunde övergå i en försvarsallians. Det är en fråga för framtiden. Som icke-Natoland håller Sverige åter på att förbättra sin försvarsförmåga. Man satsar bland ­annat på att förstärka territorialförsvaret, åter­införa värnplikten och fördjupa samarbetet med USA. Läs artikel

Vad vet du om värdlandsavtalet? Videoupptagning från debattmöte i Uppsala 7 mars

Den 7 mars 2016 arrangerade Aktionsgruppen Nej till NATO i Uppsala Öppen debatt mellan Maj Britt Theorin (S), Lars-Gunnar Liljestrand (FiB-jurist, folkrättsexpert och skribent), Mike Winnerstig (militärexpert) och Maria Weimer (försvarspolitiker, Liberalerna) om värdlandsavtalet.  Debattledare: Stig-Björn Ljunggren.

Inspelningen av debatten är uppdelat i tre delar: 1. Inledningar (26 min), 2. Replikskiftet (28 min) och 3. Publikfrågor och slutord från debattörerna (28 min). Inspelningen är gjord av Franz Smidek.

Finland och Sverige har olika syn på försvaret av Baltikum, Hufvudstadsbladet

Finland och Sveriges försvarsministrar har klart olika uppfattning om man ska komma Baltikum till undsättning i en krissituation. Sveriges upprustning på Gotland handlar delvis om att kunna bidra till Baltikums försvar, medan beskedet från Finland lyder: Ty er till Nato, vi sköter enbart oss själva. Det allt intensivare finsk-svenska försvarssamarbetet märks genom att det är tätt mellan de finsk-svenska försvarsministerträffarna.  Läs artikel

Sveriges försvarsminister: Ryssland största hotet. svenska.yle.fi

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist gick rakt på sak i ett anförande inför pressen och inbjudna gäster i Helsingfors på tisdagen.

– Rysslands olagliga annektering av Krim och fortsatta aggression mot Ukraina är det största hotet mot den europeiska säkerhetsordningen. Det är viktigt att länder som Sverige och Finland står enade tillsammans med Europa och att den transatlantiska länken med USA är intakt, sade Hultqvist. Den transatlantiska dimensionen i Sveriges militära samarbete har nyligen väckt debatt i Sverige. Svenska TV4 rapporterade häromdagen att en av USA:s arméchefer gärna skulle öva transport av Patriot-luftvärnsmissiler till Sverige, uttryckligen som en styrkedemonstration.

– Vi bedriver övningsverksamhet med många länder, däribland USA. Den här enskilda övningen som man föreslår och som vi inte har något ställningstagande till har jag ingen anledning att kommentera, säger Hultqvist. – Det är Sveriges sak att fatta beslut om eventuell medverkan. Finland har inte fått något sådant här erbjudande, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).