Sverige har höjt sin militära beredskap i Östersjön och på Gotland. Försvarsministern säger att det är en signal mot Ryssland och insatschefen jämför intensiteten i Östersjön med kalla kriget. Den militära aktiviteten beskrivs som hög och under tisdagen passerade ryska landstigningsfartyg öster om Gotland i en militär övning, rapporterar Dagens Nyheter.

Händelseutvecklingen är en del av ett större spel som pågått i flera år, mellan framför allt Ryssland och Nato med USA i spetsen, menar Krister Pallin, som är forskningsledare på FOI. […]

TT: Går då inte Försvarsmakten Rysslands ärende genom att jämföra med kalla kriget?

– Det skulle man kunna tänka sig, dock har vad vår insatschef säger väldigt liten betydelse. Men det är självklart en retorik som Ryssland kan utnyttja, och om Natos militära chef skulle sagt något liknande skulle det säkert användas av ryssarna, säger Krister Pallin.

TT: Blir det inte ännu mer spänt av Försvarsmaktens signaler?

– Det är en balansgång. Tar man i för mycket riskerar man att provocera, men Sverige är en liten spelare och det spelar inte så stor roll vad vi gör. Läs artikel

Fredag 22. august ankom seks B-52 Stratofortress en flybase i Fairford England. To dager senere publiserte Forsvaret bilder av norske jagerfly som trente sammen med de amerikanske bombeflyene.

– Jeg er glad for at våre amerikanske venner velger å øve og trene i våre nærområder. Det er viktig at de kjenner norske forhold og kan operere sammen med oss dersom det skulle bli nødvendig, sier forsvarssjef Eirik Kristoffersen til forsvaret.no.

Bombeflyene fulgte en rute over Canada og Grønland før de svingte sørover og fløy over Norskehavet og Nordsjøen på vei til Fairford. Nato har også utgitt en pressemelding i forbindelse med ankomsten. Läs artikel

• Ett flygplan av typen Lockheed MC-130J Hercules, från US Air Force landade och lyfte på lördagen från Visby flygplats.
• Flygplanet har genomfört övningar i området och gjorde ett kort stopp i Visby där landningen var föranmäld, det bekräftar Magnus Lindstedt, kommunikatör inom försvarsmakten.
• Amerikansk militärflyg genomför just nu övningar i Europa och Afrika med utgångspunkt från den brittiska flygbasen Fairford. Men enligt Magnus Lindstedt har det flyg som på lördagen landade i Visby inte med den övningen att göra. Läs notisen

Forholdet mellom de to Nato-landene er i utgangspunktet anstrengt, og det er blitt ytterligere forverret i sommer.

Årsaken er at Tyrkia har igangsatt leting etter gass i et omstridt havområde der grekerne mener de har rett på eventuelle forekomster.

– Situasjonen i det østlige Middelhav er en lek med ild. Enhver gnist, uansett hvor liten, kan føre til katastrofe, sa Maas under et besøk i Aten tirsdag.

Både greske og tyrkiske marinefartøyer befinner seg i det omstridte området. Maas advarer mot en mulig militær konfrontasjon mellom de to Nato-landene.

Etter at Tyrkia gjenopptok leteboringen etter gass i Middelhavet, har landet høstet kraftige reaksjoner både fra Tyskland og Hellas.

– Flere seismiske undersøkelser på nåværende tidspunkt er feil signal, uttalte en talsmann for det tyske utenriksdepartementet 10. august. Han advarte også om at den tyrkiske aktiviteten vil kunne forverre forholdet mellom EU og Tyrkia.

Natos generalsekretær Jens Stoltenberg ba samme dag om dialog etter en samtale med Hellas’ statsminister Kyriakos Mitsotakis. Läs artikel

Russland har i utgangspunktet like sterk interesse av at Hviterusslands president Aleksandr Lukasjenko svekkes som at han holdes ved makten. Dersom stormakten skulle komme til å gripe inn på Lukasjenkos side, er det med bakgrunn i den pågående konflikten med Vesten.

Hviterussland er Russlands nærmeste allierte, og Lukasjenko var lenge en ganske lojal støttespiller for president Vladimir Putins program for å integrere statene i det tidligere sovjetområdet, militært og økonomisk. Likevel ble Hviterussland, som andre relativt nyetablerte stater i dette området, utfordret og skremt av den voksende russiske nasjonalismen som manifesterte seg med Russlands inngripen i Ukraina i 2014. […]

Gitt den vekt russiske myndigheter legger på medier og informasjon som påvirkningsvåpen i den vestlige «sivilisasjonskampen», vil vestlige mediefremstillinger bli fulgt med argusøyne. Dersom mediene fremstiller dette som en ny seiersrunde for fargerevolusjoner og vestlige demokratiske verdier, vil det oppfattes som et kamprop.

I så måte er Aftenpostens pragmatiske påminnelse onsdag om at fremveksten av demokrati i Hviterussland vil ta tid og krever institusjonsbygging, langt mer konstruktiv enn Dagbladets oppfordring samme dag om at diktatorer må bekjempes og at «målet må være at det sivile samfunnet overtar makten i landet». […]

Forskjellen på de to artiklene er at den ene er kunnskapsbasert, mens den andre er mer ideologisk. I dagens situasjon vil paradoksalt nok mindre av det sistnevnte være et bidrag til fred. Det betyr ikke at vi oppgir troen på demokrati som det beste styresettet.

Dersom Russland skulle velge å intervenere med makt i Hviterussland på Lukasjenkos side, vil det ene og alene være Russlands ansvar. Likevel er det all grunn til å forsøke å forstå hva slags utfordring Hviterussland representerer i en bred internasjonal kontekst og velge ord og politikk med omhu og til hviterussernes beste. Läs artikel

Försvarsmakten har inlett en beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. Enligt myndigheten pågår omfattande militär verksamhet i regionen – både från rysk och västlig sida – på ett sätt som ”i vissa delar inte upplevts sedan kalla kriget”.

– Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser, säger Försvarsmaktens insatschef Jan Thörnqvist. […]

Just nu pågår även en rysk militärövning i Östersjöområdet. Enligt Försvarsmaktens uppgifter ska den omfatta 6.000 man, till mark, sjö och i luften. Sammantaget är läget mer instabilt, konfliktfyllt och svårare att förutse, uppger Jan Thörnqvist.

– I det läget ställer det höga krav på vår beredskap, alla de här faktorerna bidrar till ett läge som inte är särskilt gynnsamt, säger han till DN.

För att samla in mer informationom vad som pågår har Försvarsmakten inlett en beredskapsinsats i sydöstra och mellersta Östersjön. Den fokuserar på att förstärka sjöövervakningen i Östersjön till havs och från luften samtidigt som den militära närvaron även ökar på Gotland.

– Vi har ökat vår förmåga att få en omvärldsuppfattning. Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser,

Hur många förband som satts in och var vill Försvarsmakten inte svara på, men det handlar om enheter till mark, sjöss och i luften.

– Vi går aldrig ut med sådana detaljer. Det skulle ge någon som vill göra något mot Sverige en större fördel och kan äventyra säkerheten för inblandade förband. Det finns ingen anledning att bjuda på det. Läs artikel

Etter statskuppet i Mali er landet plutselig tilbake til en situasjon lik den som oppsto da det forrige statskuppet skjedde i 2012.

Det skjer på tross av åtte år med tung internasjonal militær tilstedeværelse. Sammenlignet med 2012, er Mali i dag i en enda mer prekær situasjon. Nå som president Ibrahim Boubacar Keita har gått av og oppløst nasjonalforsamlingen, er det en militærjunta som midlertidig styrer landet. Veien framover er spent og usikker. Situasjonen får konsekvenser for aktører som FN, EU, Frankrike og Norge, som vil nå bli tvunget til å håndtere en ustabil situasjon i Bamako, samtidig som de skal utføre det krevende mandatet de allerede har. […]

Soldatene som gjorde opprør består hovedsakelig av høyere offiserer. Presidenten av CNSP er utnevnt som Colonel (oberst red. anm.) Assimi Goita, som ledet en base for spesialstyrker i sentral Mali. De har i tillegg påpekt at de ønsker å ivareta samarbeid med internasjonale partnere i Mali og at de støtter fredsavtalen. […]

Kuppmakerne er allerede under sterkt internasjonalt press. FN, Den Afrikanske Union (AU), ECOWAS (en regional blokk med 15 medlemsstater i Vest-Afrika), EU, Frankrike og USA har sterkt fordømt kuppet. AU har suspendert Mali. […]

MINUSMA lovte umiddelbart at de skal fortsette sine operasjoner som i stor grad er knyttet til å støtte politiske prosesser som fredsavtalen og å beskytte sivilbefolkningen. Uten en tydelig politisk autoritet å forholde seg til i Bamako og med et statsapparat som i praksis er i oppløsning, blir det vanskelig å gjennomføre disse målene. Andre viktige søyler i deres mandat – som å utvide og bygge opp det maliske statsapparatet – vil måtte legges på is. […]

Krisen gir også internasjonale aktører muligheten til å revurdere sine nåværende strategier for å stabilisere Mali. Vanskelige spørsmål knyttet til mandatene må stilles.

MINUSMAs mandat er å styrke et statsapparat som mangler legitimitet blant store deler av Malis befolkning. Maliske sikkerhetsstyrker, som skal bygges opp av EU, Frankrike og Takuba, har også bidratt til økt konfliktnivå ved å bevæpne militser og å utsette sivilbefolkningen for overgrep. Läs artikel

The junta that seized power in Mali wants a military-led transitional body to rule for three years, and has accepted that ousted president Ibrahim Boubacar Keita return home, sources in a visiting West African delegation said Sunday.

”The junta has affirmed that it wants a three-year transition to review the foundations of the Malian state. This transition will be directed by a body led by a soldier, who will also be head of state,” a source in the ECOWAS delegation in capital Bamako told AFP.

”The government will also be predominantly composed of soldiers” under the junta’s proposal, the source said on condition of anonymity.

The source added that the junta has agreed to ”free president Keita”, who has been detained along with other political leaders since the coup on Tuesday, and he ”will be able to return to his home” in Bamako. […]

However Mali’s neighbours have called for Keita to be reinstated, saying the purpose of the visit by the delegation from the regional ECOWAS bloc was to help ”ensure the immediate return of constitutional order”.

Leaders of the military junta led by Colonel Assimi Goita and mediators from West Africa’s regional bloc led by Nigeria’s former president, Goodluck Jonathan, met behind closed doors all day on Sunday.

”We have been able to agree on a number of points but not yet on all the discussions,” Jonathan told reporters on Sunday night after negotiations that lasted around nine hours. Läs artikel