Innlegg: Krig er ikke matematikk – det er sosiologi og politikk, dn.no

Jacob Børresen, pensjonert flaggkommandør

Sverre Diesens siste replikk til meg 25. august avdekker det som har vært og er hovedproblemet med hele Diesens fagmilitære forfatterskap: en endimensjonal, nærmest matematisk, tilnærming til krig hvor krigens sosiologiske og politiske dimensjoner er nesten helt fraværende. Avslørende i den sammenheng er utsagnet: « … de [mujahedin og Taliban] har lykkes i å konvertere (min utheving) hele krigen fra en militær styrkeprøve til en politisk tålmodighetsprøve …».

Utsagnet er meningsløst i den forstand at krig jo nettopp er en politisk tålmodighetsprøve, hvor den «militære styrkeprøven» riktig nok som regel er det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påtvinge motparten vår vilje. Og i den «militære styrkeprøven» er selve striden igjen riktig nok som regel det viktigste, men likevel bare ett av flere virkemidler for å påføre motparten nederlag.

Diesen later som om jeg forestiller meg at det eksisterer et lineært utvekslingsforhold mellom volum og utholdenhet, at litt mer volum alltid gir litt mer utholdenhet, og derfor litt mer forsvarsevne. Dette er en ren avsporing. Forholdet mellom volum, utholdenhet og stridsevne er selvsagt mye mer sammensatt. Men rent generelt, og som et eksempel, har selvfølgelig to brigader som kan avløse hverandre i front, større utholdenhet enn én. Läs artikel

USA:s och Rysslands arméer utkämpar ett kallt krig i Syriens öken, dn.se

Syrien har blivit en arena för alltmer tilltrasslade utländska storpolitiska intressen. Det kalla kriget mellan USA och Ryssland är en av komponenterna.

USA stöder militärt de syriska kurderna och den väpnade alliansen Syriska försvarsstyrkorna (SDF). Formellt är den amerikanska militären på plats för att bistå SDF:s styrkor i kampen mot terroristorganisationen IS.

Men det är ingen hemlighet att USA-soldaterna också skyddar personal från ett amerikanskt oljebolag, Delta Crescent Energy, som i samarbete med syrienkurdernas administration försöker rusta upp den krigsskadade syriska oljeindustrin. […]

De ryska och amerikanska militärledningarna har en överenskommelse om att inte gå i vägen för varandra. Ändå sker regelbundet smärre incidenter som riskerar att trappas upp till regelrätta strider.

I onsdags inträffade ett tillbud i ett ökenområde utanför staden al-Malikkya (Derik på kurdiska) i Syriens nordöstligaste hörn, nära gränserna till Turkiet och Irak. En rysk och en amerikansk patrull som färdades i terrängbilar stötte samman. Ryssarna, som följdes av helikoptrar, prejade ett av de amerikanska fordonen och fyra amerikaner skadades.[…]

I dag har USA cirka 500 soldater i Syrien, en minskning med cirka 1 500 man jämfört med för ett par år sedan. Men närvaron är omstridd: allt fler säkerhetsexperter ifrågasätter om den amerikanska militären verkligen ska ägna sig åt att skydda ett oljebolags personal i Syrien. Läs artikel

Läs också kommentar här på sajten om Sveriges deltagande i USA-koalitionen som tagit kontroll över oljan i Syrien.

Our Allies Will Help With China—On Their Own Terms, theamericanconservative.com

Mark Perry, journalist, author, and contributing editor at The American Conservative

Australia has proved unwilling to indulge American pleas for militarization. But that doesn’t mean Canberra won’t stand against Beijing. [

In fact, however, Pompeo and Esper’s squiring of two of Australia’s most important foreign policy officials not only did not go as well as either had hoped, but was preceded by what one Pentagon official described as Pompeo and Esper’s joint realization that it would be nearly impossible to argue Canberra out of what this Pentagon official described as ”Australia’s three no’s”: no to a permanent presence of U.S. troops on Australian soil, no to America’s oft-asserted desire for the construction of a large U.S. naval base on Australia’s western shore, and no to the U.S. plan to position intermediate range nuclear missiles in Australia as a counter to China’s nuclear ambitions. […]

Additionally, Australian officials have made it clear in recent years that, while U.S. troops are welcome in Australia for training purposes, or as part of joint U.S.-Australian war games, a more permanent presence of U.S. troops in their country is out of the question. The Australians have even made it clear that they remain uncomfortable with 2,500 U.S. Marines stationed near Darwin (on a strictly rotational basis), lest the American presence grow. The same is true for America’s desire to build a sprawling naval base in western Australia, a necessity if the U.S. Navy is to project its reach not only northwards into the South China Sea, but westwards into the Indian Ocean. A 2011 paper on the subject, written by Naval War College thinkers James Holmes and Toshi Yoshihara, landed like a thud with Australian officials, who said that they would agree to the proposition of U.S. military supplies in their country, but nothing more. Läs artikel

Sverige bjuder in USA till flygövningar i norr, dn.se

Sverige har bjudit in USA att delta i de flygövningar som regelbundet genomförs med grannländerna på Nordkalotten. Den amerikanska flygvapenministern Barbara Barrett säger till DN att de sätter stort värde på att delta i övningarna.[…]

Så sent som den 21 juli i år antog USA:s flygstridskrafter en ny strategi för Arktis. Det enorma området påverkas av klimatförändringar med smältande is och tinande permafrost, rysk upprustning med nya baser samt tävlan om kontroll över sjövägar och naturresurser. För USA innebär det att en stabil säkerhetspolitisk buffert som hittills bevarat freden riskerar att eroderas, enligt strategin.

För svensk del är det intressant att notera att strategins kartor över det arktiska området sträcker sig ända ned till 60:e breddgraden – alltså till strax norr om Uppsala. Vikten av ett fördjupat samarbetet med USA:s allierade samt även med Sverige och Finland betonas i strategin. Läs artikel

Krav på information om svensk styrka i Mali, sverigesradio.se

Sveriges nu största internationella militära insats pågår i Mali och det är tänkt att ännu fler soldater ska dit i en ny insats. Men efter att en militärregim tagit över makten där kräver flera riksdagspartier mer information om vad kuppen betyder för de svenska soldaterna på plats.

– Det finns stora feta frågetecken. Det är ett allvarligt och oklart läge. Därför är det viktigt att riksdagen blir informerad därför att ytterst handlar det om säkerheten för utsända svenska kvinnor och män, säger moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark. […]

Takuba sker på inbjudan av den störtade regeringen. Vänsterpartiet står bakom Minusma men partiets utrikespolitiska talesperson, Håkan Svenneling, menar att ett svenskt deltagande i Takuba nu skickar helt fel signal.

– Jag anser att det folkrättsliga mandatet för Takubainsatsen inte längre finns kvar då det bygger på en inbjudan från Malis demokratiskt valda regering. Så jag tycker att det är ytterst tveksamt om Sverige ska skicka militär för att stödja en militärjuntas styre. Det stämmer inte med Sveriges demokratiska värderingar, säger Håkan Svenneling.

Sverigedemokraternas Björn Söder har ställt en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist om vad kuppen betyder för de svenska trupperna på plats och flera partier kräver nu mer information från regeringen och Försvarsmakten vid nästa möte med försvarsutskottet den 10  september, om läget men också om hur andra länder med soldater i de två insatserna nu agerar.

– Det är viktigt att riksdagen som fattar beslut om att skicka svenska soldater utomlands har fullödig information om vad som sker och vilka risker den senaste händelsen innebär för våra trupper, säger Björn Söder. Läs artikel

Läs även kommentar till insatsen på den här sajten.

Sverige fryser bistånd till Mali, vk.se

Den 18 augusti störtades Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en statskupp. Kuppen följde på stora protester i Mali, som pågått sedan juni, mot bland annat utbredd korruption.

Sveriges ambassad i Bamako, Malis huvudstad, har nu i samråd med UD och Sida valt att frysa en stor del av biståndet till Mali.

– En sådan här förändring i ett land leder till oklarheter kring hur landet styrs och vem som har kontroll över pengaflöden. Då är det ganska vanligt att vi stoppar utbetalningar för att säkra att de satsningar vi gör och de pengar som berörs hamnar på rätt plats, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Det är tre projekt som omfattas och sammanlagt drygt 73 miljoner kronor, vilket är en stor del av det totala stödet till landet.

TT: Vad skulle krävas för att ni ska vara bekväma med att starta utbetalningarna igen?

– Att det blir en stabilisering av läget och att vi ser en tydlig process mot en civil regering, som man har en någorlunda konsensus om inom landet.

TT: Att Sverige fryser sitt bistånd, kan det orsaka oro eller fara för de svenska soldaterna i Mali?

– Det tror jag inte, de är i andra områden och regioner. Det är ganska lite koppling mellan de här sakerna. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till statskuppen och Sveriges militära närvaro i Mali.

Flera svenska myndigheter tillåter inte Tiktok på tjänstemobiler, dn.se

Flera medieföretag avråder från användning av videoappen Tiktok på tjänstemobiler. Inte heller medarbetare på minst tre svenska myndigheter får ladda ner appen, framkommer i en enkätundersökning av DN.

E-hälsomyndigheten menar att appen inte är ”informationsklassificerad” – medan Tullverket och Migrationsverket inte ser att den har bäring på arbetet. Läs artikel

Välkommen beredskapsmentalitet, nt.se

Hans Stigsson, ledarskribent NT

Inte beredskapsövning, utan beredskapsinsats. Försvarsmaktens språkbruk kan tyckas vara en lek med ord, men inom försvaret leker man inte och begreppsapparaten är hårt knäsatt. Den pågående insatsen på och runt Gotland avspeglar en skärpt säkerhetspolitisk situation. En sedan tidigare planerad övning har därför övergått i förstärkt beredskap.[…]

Fast beredskap är inte bara militär. Under det kalla kriget fanns ett väl utbyggt civilförsvar, men som inte minst den ännu pågående coronakrisen påvisar återstår numera bara rester. I Norrköping har Nicklas Lundström (V) därför skrivit en motion om tillskott för beredskapsinvesteringar inom kommunen. Enligt Lundström kan det handla om allt från inköp av dieselaggregat till radioutrustning, att säkra ledningsplatser och köpa smittskyddsutrustning. Det är ett klokt önskemål som, inte minst givet erfarenheterna i närtid, borde vara självklart för fullmäktige att bifalla. Det duger nämligen inte bara att tala om potentiella hotbilder i allmänna ordalag eller presentera beredskapsplaner som saknar täckning i form av fysiska resurser. Kommunens säkerhetschef Richard Tjernström är entusiastisk och hävdar att det vore en dröm att kunna köp in utrustning. Fast egentligen borde det inte vara en dröm, utan en självklarhet. Verkställ! Läs artikel

Marina funktionsövningar, forsvarsmakten.se

Under två veckor, i slutet av augusti och början av september, övar marinen till sjöss med fokus på luftförsvar (strid mot flyghot) och ytstrid (strid mot andra fartyg). […]

Mellan den 24-27 augusti genomförs övningar i mellersta Östersjön, fritt till sjöss mellan Västervik och Nynäshamn. Fyra Visbykorvetter, stödfartyget HMS Carlskrona, en landbaserad underhållsenhet och ett finskt minfartyg deltar. Civila målflygplan kommer också att delta. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att försvara sig mot hot från luften. […]

Mellan den 31 augusti och 3 september genomförs övningar i ytstrid i Hanöbukten under dagtid. Tre korvetter, ett patrullfartyg och två stödfartyg deltar. Helikoptrar från skvadronen i Kallinge deltar. Totalt omfattar övningen cirka 250 personer. Syftet med övningen är att träna besättningarna i att upptäcka, lokalisera och bekämpa andra fartyg. Läs pressmeddelande

 

Därför behöver vi ett totalförsvar i Sverige, sla.se

Åke Bonnier, biskop i Skara stift

Jag tackar för den fråga jag fick av Per Blomqvist (15 juli 2020) i ett öppet brev gällande försvaret. Frågan som han ställde till mig var vilken inställning jag har tagit i försvarsfrågan.

Försvarsfrågan är på många sätt en komplex fråga. Givetvis förespråkar jag som kristen fred och försoning och inte strid och konflikter. I ett idealsamhälle ser jag människan leva i fred, respekt och i försoning med varandra och med hela Guds skapelse, men tyvärr lever vi inte i den verkligheten än.

Därför finns behov av ett försvar. Vi behöver ett totalförsvar i Sverige för att markera och möjliggöra vår vilja till självständighet. Jag menar att det är nödvändigt för att kunna stå upp för de demokratiska ideal som har blivit grundbulten i vårt samhälle med dess strukturer. Självständighet gör det självklart möjligt att skydda våra grundlagsskyddade rättigheter som exempelvis yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet. I detta sammanhang är alltså totalförsvaret nödvändigt för att värna den konstitutionella självständigheten och friheten. Läs artikel

 

Forsvar og folk og fisk, nordnorskdebatt.no

Bjørnar Sellevold, Andenes

[…] Den utpregede pendlingen i helgene, som skjer fra nord til sør, er sterkt medvirkende til at befolkningsnedgangen er så stor som den er. En relativt stor andel av offiserskorpset, som innehar viktige stillinger i forsvaret nordpå, er registrert i kommuner sørpå.

Vi har i lang tid sett at en større del av offiserskorpset forlater landsdelen på torsdager og fredager, og returnerer først til sine tjenestestillinger nordpå ut på mandagen. Hvilken beredskap bidrar dette til, når ledere er borte store deler av uka?

Samfunnet må kreve at forsvarsledere, på forskjellig nivå, melder flytting, og bosetter seg i respektive kommuner nordpå. Det er en forpliktelse offiserene må ta på alvor. Jeg går ut fra at den nye oppegående forsvarssjefen ser dette dilemmaet. […]

En enorm forsendelse av fisk foregår fra Nord-Norge, og kjøres på kjøl og hjul sørover/til utlandet.
Denne fisken bearbeides ikke i Nord-Norge, men bidrar til arbeidsplasser og bosetting i andre land. Er det å vente at fiskerikommunene i Nord-Norge blør.
Det er en mye mer håndfast fiskeripolitikk som praktiseres på Island.

Der fisken eksporteres ubearbeidet ut av Island, har Island straffetiltak. Det gir trekk i kvoterettighetene til å fiske,  noe som straks merkes, og forandringer går mot bearbeiding i eget land/fylke. Slik fiskeripolitikk bidrar til å skape arbeid lokalt i sitt eget land/fylke, som igjen betyr styrking av bosettingen. Läs artikel