Republikens president Sauli Niinistö diskuterade med lyssnare och svarade på frågor i Yle Radio 1 i dag. […]

President Sauli Niinistö svarade också på en fråga om ett eventuellt Natomedlemskap och varför Finland inte fattat något beslut om saken.

Niinistö upprepade vad han sagt tidigare om vad han anser att Finlands säkerhet baserar sig på, nämligen ett starkt försvar så att det blir dyrt och oattraktivt att försöka komma hit, samarbete med bland annat Sverige, goda relationer till Ryssland (enligt presidenten kan vi inte glömma bort vår stora granne) samt internationellt regelverk.

– Jag tror på dessa, i historien har det nog inte funnits medlemsansökningar då kriser har brutit ut. […]

Om vad gäller Rysslands president Vladimir Putin och USA:s avgående president Donald Trump:

– De är också bara människor, jag kan inte minnas att jag skulle ha träffat någon ond människa.

Och till Putin sade Niinistö under ett av deras telefonsamtal:

– Varje självständigt land maximerar sin egen säkerhet, och det förstod han förstås. Putin är redo att tala också om för honom svåra saker, svarade Niinistö på en fråga om hurudan relation han har till Putin. Läs artikel

[…] A change of tactics by a country that previously has intended not to openly provoke the Russian bear. Or recognition of a dramatically changed security picture. Views are mixed.

“It is definitively not a good idea unless Norwegian authorities only want to keep a strong relationship with one of the powers, the United States,” says Lieutenant Colonel Tormod Heier when asked about Norway’s sailing with NATO ships east of Varanger. Heier is professor at the Norwegian Defense College. He argues that Norway can’t keep a relationship with only the United States, but is forced to seek good relations with Russia as well.

“This is due to Norway’s unique geopolitical position, only 40 to 120 kilometers from some of Russia’s most valuable nuclear forces. Norwegian authorities, therefore, need to balance between almost incompatible great power expectations: to be a good ally in the west while also being a good neighbor in the east,” professor Heier says. […]

Tormod Heier says it is hard to know what is propaganda and what is a real Russian security concern. “It is important to note, however, that in all propaganda is a small core of truth.” He recommends Norwegian authorities to be cautious about shrugging off Russian concerns.

“Norwegian security interests rests upon a safe and secure Russia; that is our unique destiny,” Heier says and points to the high north where Norwegian and Russian security interests are “intimately entwined.” […]

Julie Wilhelmsen with the Norwegian Institute of International Affairs (NUPI) is an expert on Russian foreign and security policies. She says the intensity in Russian statements on Norwegian defense policy has escalated in recent years. “In particular since the 2018 Trident Juncture exercise.” Participating in the exercise was USS Harry S. Truman, the first time since the 1980ies an American nuclear-powered aircraft carrier sailed inside the Arctic Circle near the Lofoten archipelago.

“While Norway contends that these are small changes and that the Norwegian policy of balance between deterrence and reassurance are unchanged, Russia insists that the changes are threatening and in breach with former policies,” Julie Wilhelmsen explains.

“Russian rhetoric on Norway is part of a broader pattern found in general foreign policy discourse in recent years focusing aggressively on increasing US military installations and presence closer to Russia’s borders anywhere, in Georgia to the south or in the Far East,” she says. Läs artikel

– Kinas forsvarsbudsjett er bare en sjettedel av Natos. Utviklingen av Kina har ført til framskritt og økt velstand i hele verden, og vi har ingen intensjon om å være en trussel for andre land.

Det skriver den kinesiske ambassaden til Norge til Forsvarets forum.

I uttalelsen som er signert ambassaden, vises det videre til at Nato bør legge vekk «kaldkrigsmentaliteten» og heller se på Kina som en samarbeidspartner. […]

– Kina deler ikke våre verdier. De respekterer ikke grunnleggende menneskerettigheter og forsøker å presse andre land.

Det sa generalsekretær i Nato Jens Stoltenberg på en pressekonferanse mandag.

Han fortalte at Kinas fremvekst og rolle i verden ville være et tema for utenriksministrene i Nato-land da de møttes denne uka. Samtidig gjentok Stoltenberg at Kina ikke er Natos motstander. Det siste har også Kinas ambassade til Norge bitt seg merke i.

– Vi la merke til at generalsekretæren understreket at Kina ikke er en motstander. Kinas utvikling gir Nato-land muligheter. Kina er villig til å inngå i en dialog med Nato på bakgrunn av likeverd og gjensidig respekt for å bidra positivt for å opprettholde fred og stabilitet i verden, skriver ambassaden. Läs intervjun

The latest Bomber Task Force (BTF) mission in Europe occurred Thursday over the Barents Sea as a U.S. Air Force B-52 Stratofortress bomber aircraft conducted integration operations with NATO Allies.

The bomber, assigned to Minot Air Force Base’s 5th Bomb Wing in North Dakota, departed Thursday and flew to designated locations where the bomber integrated with Greek and Norwegian F-16 Fighting Falcon aircraft and conducted aerial refueling operations with U.S. and Turkish KC-135 Stratotanker aircraft. Upon completion of the missions, the aircraft and crew immediately returned to North Dakota. Missions like this demonstrate America’s continual global strike and global reach capabilities through the employment of strategic bombers. Läs artikel

Internationellt övningssamarbete har en viktig roll när det gäller att upprätthålla, utveckla och bevisa Finlands försvarsförmåga. Målet med det är att utveckla truppernas nationella beredskap, kapacitet, kompetens och handlingsförmåga. Betydelsen av de internationella övningarna har accentuerats i utvecklingen av den beredskap och förmåga som den förändrade säkerhetspolitiska miljön, det fördjupade försvarssamarbetet samt Försvarsmaktens uppgifter förutsätter. […]

En del av de övningar som Nato ordnar omfattar lägesbeskrivningar i enlighet med artikel 5 i Natos stadga. Finland har regelbundet deltagit i Natos krävande övningar, även i sådana av nämnda artikel 5 -dimension. I och med att Natos operativa tyngdpunkt förskjutits mot att stärka försvaret av det egna territoriet, syns denna dimension i Natos och medlemsländernas övningsverksamhet. Nato bjuder också in partnerskapsländer till dessa övningar. Med anledning av Finlands egna militära förmågor och samarbetsberedskap är det motiverat att delta i dessa krävande övningar. Finland deltar alltid i rollen som partnerskapsland och med nationella utgångspunkter i Natos övningar. Finland deltar inte i övningarna som en del av Natos kollektiva försvar enligt artikel 5, vilket är en skyldighet för Natos medlemsländer. Läs pressmeddelande

Det går inte att diskutera en ”ny europeisk USA-allians” utan att först veta hur vi vill hantera Kina.
Därför duger inte upplägget till EU-ledarnas toppmöte. […]

Det mest kontroversiella är ändå erbjudandet att skapa en EU-USA dialog om Kinadär Kina i pappret deklareras vara en systemrival och konkurrent till EU.
Det är förstås otänkbart att EU offentligt skulle ingå en allians som öppet pekar ut Kina som en fiende.
I synnerhet förbundskansler Merkel skulle aldrig drömma om att bränna broar med sin största handelspartner (Tyskland handlar mer med Kina än med USA) i en så klumpig gest.
Merkel har än idag inte vågat ta avstånd från Huawei i tyska 5G-nät, i oron att förlora Kina som affärspartner.

Faktum är att Merkel envist förhandlar på med Kina om ett investeringsavtal – denna lilla tumme som hon har låtit handelsförhandlingarna backa ner till… för Kina vill inte låta sig bindas i avtal med någon om de kan slippa, de vill handla fritt. Läs artikel

I en artikel i media 200830 presenterar riksdagsledamöterna Allan Widman (L), Mikael Oskarsson (KD) och Pål Jonsson (M) ett förslag till satsning på att återuppbygga försvarsmaktens förmåga att försvara landet utöver den satsning som försvarsberedningen redan presenterat. Ett stort antal punkter tas både av beredningen och i riksdagsmännens förslag upp som exempel på hur man vill bygga upp någon form av försvarsförmåga efter två decenniers lekande med landets trygghet.

Det är bra att man vill bygga upp ett civilförsvar igen eftersom den förmåga på området vi tidigare hade, inte längre finns i någon form. Det är också bra att man inser att landet behöver beredskapslager av utrustning för att vi ska kunna vara uthålliga i krig.

Mer förvånande är att man fortfarande verkar hålla fast vid den vision om personalförsörjning på frivillig väg som så grundligt kommit på skam sedan den allmänna värnplikten lades ned. […]

Om man avser att fortsätta på den inslagna vägen med övervägande frivillighet framför allmän värnplikt kommer man att misslyckas med personalförsörjningen oavsett visioner. Landets politiker bör vara tydliga med huruvida man avser att hålla fast vid en ideologi om frivillighet och fortsätta på den inslagna vägen eller om man avser att utvärdera varför rekryteringen via frivillighet inte tycks fungera och kanske ändå återinföra värnplikt för alla.

Det är också bra att Sverige åter strävar efter att upprätta militär närvaro över landets yta. Detta skickar signaler till omvärlden om vår vilja att försvara vårt territorium och visar för landets befolkning att landet tar ansvar för sina medborgares frihet och säkerhet. Försvarsberedningen föreslår upprättandet av två nya regementen och en flygflottilj medan Widman, Oskarsson och Jonsson går längre och föreslår upprättandet av ytterligare två infanteriregementen och ett artilleriregemente. Alla dessa satsningar är välbehövliga och vällovliga men det är mycket märkligt att varken försvarsberedningen eller skribenterna inte presenterar en enda satsning norr om Arvidsjaur och Boden. Läs artikel

Hemvärnet finns överallt alltid. Men det innebär inte att Sverige kan försvaras överallt alltid.

Fredagen den fjärde december kan de som går till jobbet att få se någon kollega i annorlunda kläder. Hemvärnet har nämligen ”uniform på jobbet-dag”. Vanligtvis inträffar dagen den 29 maj men i år sköts den fram på grund av pandemin. […]

Regeringen bedömer i dag att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Skulle det ske måste vi tyvärr ånyo räkna med att stora delar av landet kommer att vara utan försvarande trupp. Försvarsmakten har visserligen som sin uppgift att försvara Sveriges territorium. Men territoriet är stort och den arméorganisation om drygt tre brigader som nu ska byggas upp förmår bara vara slagkraftig i en riktning vid samma tillfälle. […]

Hemvärnet ger närvaro över hela landet men kan inte ersätta andra förband. De 20 000 männen och kvinnorna i hemvärnet gör en fantastisk insats men de kan inte förväntas att ensamma freda ett av Europas till ytan största länder. Det försvar Sverige får för de 1,5 procent av BNP som regeringen möjligen är beredd att satsa räcker inte för att värna hela landet. Läs ledaren