Försvaret främst , nu är andra upplagan på gång

Boken Försvaret främst har mottagits väl och första upplagan är snart slut.

Förlaget har meddelat att en andra upplaga är på gång.

Passa på att beställa boken direkt från förlaget ( se nedan) , via internetbokhandlar eller genom din vanliga bokhandel.

BESTÄLLNINGAR4mbforsvaretframst_omslag

Boken (280 sidor) kan beställas genom att skriva till
order@celanders.se
eller ringa till
0702-454506     Pris : 150 kr plus porto

 

Reinfeldts försvar finns bara i teorin, Linnéa Swedenmark i Aftonbladet

Med tre rösters övervikt blev värnplikten vilandeförklarad av riksdagen 2009. Varför kalla in människor för att rengöra vapen och sparka grus på någon kaserngård när vi ändå aldrig är i krig? Spetskompetens och frivillighet skulle styra, och försvaret bli smalare men vassare.

I stället saknas nu ungefär 7 500 soldater, sjömän och gruppbefäl, enligt Dagens Nyheter. Det är halva krigsorganisationen. Fredrik Reinfeldts nya försvar finns i bästa fall i teorin. Det är uppenbart att systemet med ett frivilligt försvar inte fungerar. Läs ledaren

Det avvikande svenska försvaret

Tomas Augustsson, en av Svenska Dagbladets många kompetenta näringslivsreportrar, kommenterar (4/1) en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. (Myndigheten tillkom den januari 2001 genom en sammanslagning av tidigare institutioner, främst bland dem Försvarets forskningsanstalt, FAO, och fick sitt namn i samma stund som totalförsvaret började avvecklas.) Rapporten jämför Sveriges satsningar på sitt militära försvar med de närmaste grannländernas.

Läs merDet avvikande svenska försvaret

Värnpliktsförsvaret ger oss bästa kompetensen – därav opinionsstödet!

Håller det på att ske en omsvängning nu? Många som för litet sedan stödde övergången till det professionella militära försvaret – ett så kallat insatsförsvar, som rymmer mindre verkligt professionell kompetens än den tidigare värnpliktsarmén – börjar propagera för en återgång till folkförsvaret. Det är bra att detta sker så pass tidigt, innan yrkeshären har hunnit sätta sig.

Samtidigt kan man notera en viss tvehågsenhet på högsta ort. Man ville ha yrkessoldater och värnpliktssoldater i en och samma organisation. Hur kommer detta att fungera psykologiskt? Vilket folkligt stöd kommer en sådan ordning att ha? Svenska folket önskar ju värnplikten åter. Ett litet land måste tillvarata alla sina mänskliga resurser. Kvinnor som män. Det kan inte lägga ut fosterlandet på entreprenad. Det har inte råd med krisutryckningar i utlandet.

Stefan Olssons reflektioner om det nuvarande tillståndet bygger på sakkunskap. Sådana experter måste man lyssna till. Läs Stefan Olssons artikel

Allmän värnplikt – ja tack! Olov Abrahamsson ledare i NSD

Den 16 juni 2009 drev den dåvarande borgerliga regeringen igenom beslutet att skrota den allmänna värnplikten i fredstid. Det var ett beslut som fattades med knapp majoritet i riksdagen. Bara tre röster skiljde. Röstsiffrorna var 153-150. Socialdemokraterna var emot.

Man kan i och för sig diskutera hur allmän värnplikten var i realiteten. Den gamla folkförsvarstanken hade urholkats rejält i början av 2000-talet – och även tidigare S-regeringar hade sitt ansvar för utvecklingen. Visserligen var alla män mellan 18 och 24 år skyldiga att mönstra. Men allt färre blev kallade. Åren innan skrotandet av den allmänna värnplikten var det bara 10 procent av de unga männen som gjorde lumpen. Många borgerliga ledarsidor hyllade avskaffandet av värnplikten. ”Äntligen”, skrev till exempel det liberala flaggskeppet Dagens Nyheter i sin huvudledare dagen efter riksdagsbeslutet 2009.Värnplikten beskrevs som både ”gammalmodig och ineffektiv”. Läs ledaren

Ett försvar för värnplikt, ledare av Joakim Carlsson i Östra Småland

Den nakna allianspistolen, ett hemmabygge med knallpulver som får en tillsats av Nato. Det har varit är ännu mer nu de borgerliga partiernas lösning för det svenska försvaret. Men både verkligheten och opinionen pekar på andra lösningar.

Låt oss dock konstatera att avskaffandet av värnplikten 2010 möjligen var förankrat hos riksdagspartierna, men inte hos opinionen. Ett yrkesförsvar var det kostnadseffektiva svaret på de problem man då hade formulerat för det svenska försvaret. Men som vanligt hade man glömt alla andra aspekter på ett politiskt problem än just kostnaderna. Det har samtliga regeringar de senaste 25 åren gjort sig skyldiga till. Därför stod Sverige handfallet när det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön skärptes. Rysslands uppträdande mot Ukraina och Krimkrisen och den ökade spänningen mellan stormakterna vid flera av världens konflikthärdar, ändrade återigen förutsättningarna för det svenska försvaret. Läs ledaren

Tillbaka på ruta ett, recension av Bo Persson av boken Försvaret främst

Tillbaka på ruta ett med andra ord. Och borde detta då inte för oss i Sverige motsvaras av en renässans för såväl invasionsförsvaret som värnpliktssystemet. Ja, den tanken har faktiskt redan börjat tänkas och ett första resultat av det presenteras i en antologi som kommit i dagarna. Försvaret främst heter den (Celanders förlag, redaktör Anders Björnsson). Sammantaget blir det ett drygt tjugotal stycken och de medverkande – en brokig blandning av politiker, historiker, militärer, publicister, diplomater och jurister – är ungefär lika många.Räkna alltså med många olika infallsvinklar och många olika slags fakta och förstås också många olika sätt att skriva. Någon inneboende ordning mellan de olika styckena i boken har jag inte hittat, så det är bara att dyka ner i den efter eget gottfinnande. Och man fastnar då än för den ene skribenten och än för den andre. Och just nu är min egen favorit den finländske generalen Gustav Hägglund. Läs hela recensionen

Putin names United States among threats in new Russian security strategy, Reuters 2 januari

MOSCOW A new appraisal names the United States as one of the threats to Russia’s national security for the first time, a sign of how relations with the west have deteriorated in recent years.

The document, “About the Strategy of National Security of Russian Federation”, was signed by President Vladimir Putin on New Year’s Eve. It replaces a 2009 version, endorsed by then- President Dmitry Medvedev, the current prime minister, which mentioned neither the United States not NATO. It says Russia has managed to heighten its role in solving global problems and international conflicts. That heightened role has caused a reaction by the West, it says.

“The strengthening of Russia happens against the background of new threats to the national security, which has complex and interrelated nature,” the document says. Läs artikel

Om kriget kommer, recension av Benny Holmberg i Tidningen Kulturen av boken Försvaret främst

Det kan anslås som riktmärke för denna antologi att redaktören Anders Björnson rubricerar sitt bidrag ‘Allianser en black om foten’. Då får vi debattens upplägg renodlat. Ska Sverige ingå i allianser av militärt samarbete eller ska vi stå utanför? Man kan säga att innehållet i antologin tippar åt det alliansfria hållet för ett självförsvar i görligaste mån. Björnson påpekar i sammanhanget att inga allianser har förhindrat krig och att de oftast upplöses innan kriget brutit ut, eller rent av upplöses av det.

Vi kan inleda med Björnsons deklaration: “Att allianser innebär långsiktigt osäkra åtaganden faller tillbaka på det historiska förhållandet att makter som etablerar dem har sina uppgångs- och nedgångsfaser”. Underförstått att med allianser medföljer destabiliserande vågrörelser angående säkerhetspolitisk trygghet och långsiktigt förtroende. Och vidare enligt Björnson:

“Ur ett historiskt perspektiv kan man se att militära allianser skapar fiendebilder och leder över i föreställningen om kriget som den ultimata konfliktlösaren”

Det är en av de kritiska utgångspunkterna. Är ett ‘alliansberoende’ fiendeskapande? Som att vi kan bli bombmål, utsättas för bestraffningsåtgärder ‘i andra led’ att vi räknas in i ett fiendeläger i någon konflikt vi inte är engagerade i. Frågeställningens balans i denna antologi väger alltså mellan två teser. Huruvida Sverige skall utgå från alliansmedverkan (exempelvis Nato) och lita på militär hjälp i kristider eller motsatsen att hävda vår alliansfrihet med satsning på det egna försvaret i tanken att av egen kraft åstadkomma så stor avskräckningseffekt som möjligt eller åtminstone göra mesta möjliga kaos för fienden vid anfall. Övervägande delen texter talar för ett alliansfritt, rustat och försvarsdugligt Sverige. Läs recensionen

Starkt stöd att införa värnplikt för båda könen, Dagens Nyheter 4 januari

Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, visar en mätning av DN/Ipsos. Hela 87 procent anser att plikten i så fall ska gälla både kvinnor och män.

– Det finns ett stort folkligt engagemang för idén om värnplikt, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

För snart sex år sedan, 2010, avskaffades värnplikten för att ersättas av ett yrkesförsvar. Men det nya systemet med hel- och deltidsanställda soldater haltar betänkligt. I dag saknas 7.500 soldater, sjömän och gruppbefäl, vilket motsvarar halva krigsorganisationen. Läs artikel

Nato-inträde skulle motverka avspänning, intervju med Hans Blix

Han har varit folkpartistisk -utrikesminister och chef för FN:s vapeninspektörer. NU har fikat med Hans Blix och pratat om militära interventioner, Nato-medlemskap och kärnkraft.

Hans Blix tar emot i sin lägenhet. Han är vid 87 års ålder fortfarande upptagen med många skiftande uppdrag. Veckan innan har han varit i London för ett möte med Tjernobylfondens givarländer. Fonden, som han är ordförande för, arbetar med att bygga en säkrare inkapsling av den havererade reaktorn som ska kunna hålla fram till det blir möjligt att demontera den och sanera radioaktiviteten.

– Att vara pensionär innebär inte att vara sysslolös. Tvärtom, det är svårt att få tiden att räcka till.

Du har lång erfarenhet av -internationell politik och -diplomati och har uttryckt -skepsis mot bland annat USA:s roll som världspolis, inte minst mot -invasionen av Irak, varför?

– Hur pass meningsfulla är interventioner? Det är få som ifrågasätter lagligheten i att USA gick in i Afghanistan, i alla fall gör inte jag det. Det fanns ett säkerhetsrådsbeslut för det. Men var det så klokt? Var det så klokt att gå vidare för att avsätta regimen i Irak? Hela den här serien av händelser, Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, har lett till ganska stora dubier om hur rimligt det är. Det går att gå in och skapa anarki, men inte demokrati. Läs intervjun

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands: regeringens förslag, Rolf Andersson

Vi har på alliansfriheten.se redovisat betänkandet Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands (SOU 2015:1) och Juridiska fakultetens vid Lunds universitet kritiska synpunkter på utredningens förslag.

Bakgrunden till betänkandet är att enligt regeringsformen 15 kap. 16 § får regeringen sända svensk väpnad styrka utomlands för till exempel övningsverksamhet om det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden.

Utredningen följs nu upp av regeringen i en lagrådsremiss. Regeringen föreslår att lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet ändras så att regeringen ges fria händer att sända väpnad trupp utomlands för allt slags övningsverksamhet. Den nuvarande begränsningen i regeringens beslutsbefogenhet till övningar för fredsfrämjande verksamhet ska alltså enligt förslaget tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Läs merDeltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands: regeringens förslag, Rolf Andersson