Svenskarna mot Nato-medlemskap, Sören Sommelius

Svenska folket vill inte att Sverige ska gå med i Nato, enligt en i Dagens Nyheter redovisad opinionsundersökning utförd av Ipsos. Opinionsläget är stabilt och mot 50 procent som vill att Sverige ska stå utanför Nato står endast 34 procent Natoanhängare, med 16 procent osäkra. De borgerliga partiledarna är militant för Natomedlemskap, utan mycket till argumentering. Värst är liberalernas Jan Björklund. Men bland de liberala väljarna är man inte alls lika tvärsäker. 45 procent är för, 41 procent mot.

Webbsidan för ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”, kommenterar opinionsundersökningen och konstaterar att opinionsläget både är tydligt och stabilt över tid. Läs artikel

Sju av tio vill ha allmän värnplikt, Aftonbladet

SÄLEN. Kravet på att allmän värnplikt återinförs blir allt starkare. Nästan sju av tio svenskar vill att reformen blir av, visar en undersökning från Aftonbladet/Inizio.

– I diskussionen har det framförts argument för allmän värnplikt som tycks ha vunnit allmänhetens gillande, säger Karin ­Nelsson på Inizio.

Legitimt är inte detsamma som lagligt, Lars-Gunnar Liljestrand i UNT

Professorn i folkrätt vid Uppsala universitet Inger Österdahl vill att Sverige skall gå i krig för Frankrike i Mellanöstern. Hon avfärdar regeringens argument att det råder en folkrättslig gråzon när det gäller militära insatser att stödja Frankrike. I stället presenterar hon en palett av vad hon menar vara folkrättsliga grunder som regeringen skulle kunna använda.

Samtliga hennes förslag kan dock ifrågasättas.

EU:s solidaritetsklausul som Frankrike åberopat säger visserligen att medlemsländerna skall agera, men militär insats stipulerar inte klausulen för alliansfria stater som Sverige.

Österdahl skriver att självförsvarsrätten gäller mot storskalig terrorism och att det blivit accepterat av ”tongivande länder” efter attentaten 11 september. Det var en omfattande debatt mellan FN:s medlemsstater under åren 2001 och 2005 om FN-stadgans våldsförbud skulle kunna kringgås genom att självförsvarsrätten utsträcktes till att gälla militära försvarsåtgärder mot terrorism och om humanitär intervention skulle utgöra skäl till militärt angrepp på en annan stat. Frågorna avgjordes av FN:s medlemsstater vid Generalförsamlingens Wold Summit 2005. Läs artikel

”Vår alliansfrihet bidrar till stabilitet i norra Europa”, Juha Sipilä, Finlands statsminister Stefan Löfven, Sveriges statsminister

Tydligare än någonsin står det klart hur beroende våra länder – Finland och Sverige – och våra medborgare är av utvecklingen i vår omvärld. Flyktingkrisen är just nu det mest påtagliga. Kriget i Syrien, påfrestningarna i Irak, osäkerheten i Afghanistan samt i flera länder i Afrika har lett miljontals människor på flykt, många av dem till Europa. Och Sverige och Finland hör till de EU-länder som på sistone har tagit emot flest asylsökande per capita.

Dåden i Paris är upprörande belägg för att kampen mot den internationella terrorismen måste stärkas. Både i Finland och i Sverige har vi fått skärpa vår beredskap inför möjliga hot och händelser också i våra länder. Assadregimens brutala bombningar av civila fortsätter att kräva otaliga människoliv, samtidigt som även Isils barbariska övergrepp fortgår.

Finlands president påpekade i sitt nyårstal att det vore logiskt, att vi vidareutvecklar också det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.

I vårt eget närområde har säkerhetsläget försämrats, genom Rysslands oacceptabla handlingar mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim. Den militära aktiviteten i och kring Östersjön har ökat. Läs artikel

Allvarligt sprida myter om Natosamarbetet, Peter Hultqvist i intervju i Dagens Nyheter

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) går till attack mot vad han kallar en systematisk spridning av lögner om Sveriges samarbete med Nato. Frågan gäller det värdlandsavtal om Natotrupper i Sverige som riksdagen ska godkänna i vår.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) går till attack mot vad han kallar en systematisk spridning av lögner om Sveriges samarbete med Nato. Frågan gäller det värdlandsavtal om Natotrupper i Sverige som riksdagen ska godkänna i vår.

På söndagen inleds Folk och försvars konferens i Sälen, och ett av de ämnen som garanterat kommer att diskuteras är Nato. Som DN rapporterade på fredagen är svenska folket splittrat i frågan om svenskt medlemskap, och i den allt hetare debatten har ett nytt avtal mellan Sverige och försvarsalliansen blivit ett slagträ.

– Det är rätt så allvarligt att det med sådan intensitet sprids myter, lögner och rena felaktigheter i den information som kommer från olika grupperingar. En sådan myt som drivs väldigt hårt och som man försöker sprida är att vi genom avtalet skulle tvingas till kärnvapenlagring i Sverige. Det är ju helt fel, säger Peter Hultqvist (S). Läs intervjun

Om det propagandistiska bruket av staters krigsplanering, Anders Björnsson

Den före detta FOI-analytikern, fil. lic. Jan Leijonhielm deltar i en historierevisionistisk kampanj för att få kalla krigets historia att passa in på dagens krigsaktivism. I en debattartikel i Svenska Dagbladet (Brännpunkt 8/1)  hävdar han att Sveriges deklarerade neutralitetssträvan aldrig togs på allvar av östsidan i systemkonflikten och att en svensk neutral position under ett verkligt krig inte skulle ha respekterats:

”Moskva hade aldrig för avsikt att respektera något lands neutralitet vid ett krigsutbrott, detta är klart belagt genom öppnandet av Warszawapaktens arkiv efter det kalla krigets slut. Dessa avslöjade att [de neutrala staterna] Schweiz, Österrike och Sverige ingick i anfallsplanerna, i Sveriges fall sannolikt genom Warszawapaktens angrepp på Danmark, där sydvästra Skåne enligt vissa källor utgjorde uppmarschområde. Dessutom vet vi numera att Kekkonen beordrade den finska militärledningen att inleda förhandlingar med ryssarna om fri rysk passage genom norra Finland för angrepp mot Sverige, något som den dåvarande huvudstabschefen klokt nog struntade i.”

Läs merOm det propagandistiska bruket av staters krigsplanering, Anders Björnsson

Närmanden till Nato innebär steg bort från alliansfriheten, Anna Ek , Svenska Freds

Den 10 januari inleds årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Vi saknar en av årets viktigaste säkerhetspolitiska frågor på agendan: Sveriges närmanden till Nato. Beslut om det så kallade värdlandsavtalet fattades av den dåvarande alliansregeringen bara dagar före valet 2014 utan att föranledas av någon offentlig diskussion. Avtalet har av både den tidigare och den nuvarande regeringen behandlats som en teknikalitet snarare än en viktig säkerhetspolitisk fråga. I vår ska riksdagen rösta om avtalet som innebär ett stort steg bort från den militära alliansfriheten. Läs artikel

Polen berett byta rättigheter mot Nato-baser, SVT.se

Polen är berett att backa från motståndet mot att brittiska regeringen inför begränsningar i sociala rättigheter för EU-medborgare som arbetar i Storbritannien. Detta under förutsättning att Polen får brittiskt stöd för upprättandet av en permanent Nato-bas i landet. Det säger Polens nye utrikesminister Witold Waszczykowski.Kravet att på detta sätt få frångå principen om likabehandling inom EU är en viktig del i premiärminister David Camerons kamp för ett nytt brittiskt avtal med EU inför den planerade folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i unionen. Tanken är att nyanlända EU-medborgare i Storbritannien inte ska få del av de sociala förmånerna under de fyra första fyra åren i landet.I Storbritannien finns omkring 700.000 polacker. Läs artikel

Sveriges genom tiderna mest dumdristiga riksdagsbeslut! Thage G. Peterson

I boken “Försvaret främst” skriver tidigare försvarsministern Thage G. Peterson om behovet av ett folkförankrat försvar. Ett stycke i hans kapitel berör beslutet av avskaffa den allmänna värnplikten som vi återger här nedan:

Sveriges genom tiderna mest dumdristiga riksdagsbeslut!

Den 16 juni 2009 beslutade Sveriges Riksdag att folkförsvaret skulle skrotas, att den allmänna värnplikten skulle vila i fred och att yrkesförsvar skulle införas. Det vill säga en yrkesarmé skulle byggas upp i Sverige.
Det var ett mycket olyckligt beslut. Det mest olyckliga med beslutet var att försvarets folkförankring försvann. Och det till och med i tysthet. Ingen som helst allmän eller politisk debatt föregick beslutet. Det fanns en bred opinion till stöd för folkförsvaret och för värnpliktsarmén. Ingen gång under 1900-talet var den allmänna värnplikten ifrågasatt. Men beslutsfattarna struntade i folket. Riksdagens beslut kan med fog beskrivas som det mest ödesdigra beslutet som en riksdag tagit sedan den parlamentariska demokratin genomförts i vårt land. En helt ny princip bakom Sveriges militära försvar tog plats, innebärande
att det blev ”vi och dom”. Svenska folket och yrkesarmén. Tidigare gällde att vi själva, det vill säga svenska folket självt, skulle försvara vårt land. Genom den allmänna värnplikten var landets försvar en angelägenhet för alla. Nu skulle istället gälla att folket skulle leja några att försvara sig.

Läs merSveriges genom tiderna mest dumdristiga riksdagsbeslut! Thage G. Peterson

”Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Nato-medlemsskap”, Pierre Schori och Maj-Britt Theorin på DN Debatt

De 25 ”försvarsdebattörerna” hävdar i sin mångordiga artikel (DN Debatt 7/1) att ”rysskräcken” skulle ligga bakom mot det starka motståndet mot en Nato-anslutning. Ändå vet många av undertecknarna, som ju arbetat under socialdemokratiska regeringar och varit våra kolleger i Utrikesdepartementet, att socialdemokratin alltsedan Olof Palmes tid talade klarspråk om invasionerna av Tjeckoslovakien och Afghanistan, förhandlade stenhårt och framgångsrikt om vår gräns mot Sovjetunionen i Östersjön samt arbetade konkret för människorättsaktivister i Sovjetunionen och dissidenter i Östeuropa, på samma sätt som dagens regering fördömt Moskvas Ukrainapolitik.

Men har man inte bättre argument för Nato, så kan man ju också locka med ett uppgående i vad skribenterna kallar ”historiens hittills kanske mest framgångsrika allians”. Efter militäralliansens fiaskotyngda ingrepp i Afghanistan och Libyen har osäkerheten och våldet snarare ökat, något som skarpt belyses i den uppmärksammade boken “Varför vi förlorade i Irak och Afghanistan” av den amerikanske armégeneralen Daniel Bolger. Läs artikel