The Koch-backed group Concerned Veterans for America is launching a seven-figure digital ad campaign this week urging President Biden to pull all remaining U.S. troops out of Afghanistan by May, Axios has learned.

Why it matters:The ad blitz comes as Biden’s national security team is debating whether to delay the withdrawal, amid fears the wrong decision could lead to a resurgence of terrorism and uptick of violence in the country.

• Notably, Biden did not mention Afghanistan during a speech last Thursday at the State Department — an omission foreign policy experts took as a sign of him remaining undecided about how to resolve the troop dilemma.
• The move requested by the veterans’ group would honor a deal former President Trump’s made with the Taliban last year. Läs artikel

Lederen for USAs strategiske kommando (STRATCOM) advarte nylig om at en atomkrig med Russland eller Kina er en «reell mulighet» og krever en endring i USAs politikk som gjenspeiler denne trusselen.

«Det er en reell mulighet for at en regional krise med Russland eller Kina raskt kan eskalere til en konflikt som involverer atomvåpen, hvis de opplever at et konvensjonelt tap vil true regimet eller staten,» skrev viseadmiral Charles Richard i februarutgaven av US Naval Institutes månedlige magasin.

Richard sa at det amerikanske militæret må «flytte sin viktigste antagelse fra «atomkrig er ikke mulig» til «atomkrig er en veldig reell mulighet,» og handle for å møte og avskrekke den virkeligheten.»  Läs artikel

På kärnvapenfronten råder verkligen inget lugn! Tvärtom pågår sedan år tillbaka en ny kapprustningsrunda baserad på nya teknologier. Om detta fortsatta vansinne omges av en skenbar stillhet beror det på att medierna har glömt att rapportera om det för att i stället rikta uppmärksamhet på klimatkrisen.

Den här artikeln är inspirerad av professor Stefan Forss Bakgrundsartikel (HBL Debatt 29.1).   […]

Mer eller mindre omedvetet understöder Forss alltså en syn på världen som godtar den nukleära galenskapen. Han tar samtidigt miste på flera fakta och varje gång på samma sätt, nämligen på ett sätt som gynnar USA:s regering. Enligt Forss önskade Michail Gorbatjov och Ronald Reagan avskaffa inte bara medeldistansmissilerna, utan alla kärnmissiler. Men Forss tipsar inte om varför de inte sedan gjorde det. Naturligtvis inte, Reagan insisterade ju på att fortsätta med sitt ”Stjärnornas krig”. […]

Den ryska militarismen ska inte på något vis ursäktas. Medierna i västvärlden borde ändå begripa att USA skulle finna en villig förhandlingspartner ifall man valde att återupprätta INF, Open Skies-avtalet och ABM-avtalet och att förhandla om Rysslands förslag angående förbud mot rymdvapen och cyberattacker. Mediernas vägran att inse detta förefaller irrationell. Vi behöver lite erkännande för Rysslands militära återhållsamhet efter utvidgningen av Nato, utplaceringen av missiler i Rysslands närmaste grannländer, upprustningen av Ukraina och anordnandet av stora militärövningar i Europa. Läs artikel

Denne uka kom nyhetsmeldingene om amerikanske marinefartøyer som seiler inn i Svartehavet sammen med regionale allierte.

Hva hadde USA sagt om Russland og Cuba arrangerte flåtemanøvre i Mexicogulfen? I dette spørsmålet ligger realiteter i en prosess Natos generalsekretær Jens Stoltenberg står midt oppe. Som får mye å si for vår framtid i Norge. Han lager et forslag til et nytt strategisk konsept for militæralliansen med sine 30 medlemsland i Europa og Nord-Amerika.

Om noen måneder avgjør Nato-landenes stats- og regjeringssjefer det nye konseptet, Nato 2030. Det vil legge helt avgjørende premisser for norsk forsvarspolitikk, eller skal vi kalle det militærpolitikk.

Til nå har Norge «bidratt» i Afghanistan, Libya, mange andre land, og har etablert seg militært i Jordan(!). Her hjemme blir amerikanske bombefly nå stasjonert en måned, i tillegg til bortimot permanent amerikansk tilstedeværelse, reelt, om ikke formelt, i motsetning til basepolitikken utformet av Gerhardsen.

Nå kan det bli mer.

Man trenger ikke være spåkone for å anta at Natos nye retningslinjer hovedsakelig vil bli preget av den nye og mer aggressive administrasjonen i USA, heller enn et delt Europa i synet på hvor antagonistisk man skal opptre overfor Kina og Russland. […]

Heier påpeker at Norge etter den kalde krigen avviklet vernepliktforsvaret og dermed ikke lenger var i stand til å forsvare landet. Dessuten har Norge gjenværende militærmakt blitt omdisponert til å bidra for Nato i fjerne himmelstrøk. Her hjemme har man blitt avhengig av å få amerikansk bistand, med den opptrappingen av spenning det fører med seg. […]

Vi skal forbli en regional allianse for Europa og Nord-Amerika. Men utfordringene vi møter, blir stadig mer globale, sa Stoltenberg og slapp den nye Nato-motstanderen ut av sekken: Kina. Läs artikel

Amerikanske bombefly utplasseres på Ørland flystasjon, det får lokalpolitikere til å reagere. De mener det aldri var snakk om at flybasen skulle brukes på denne måten.

– Det var ikke dette vi sa ja til da det ble bestemt at flybasen skulle ligger her. Jeg må si vi er veldig bekymret over retningen dette tar, sier leder i Ørland SV, Øyvind Næss.

Det er første gang på flere tiår at amerikanske bombefly skal lande og øve ut fra en norsk flybase. Tidligere har bombeflyene kun øvd i norsk luftrom.

– Vi sa ja til en jagerflybase til eget forsvar av Norge, ikke til et militæranlegg som skal fungere som en base for USA. Vi ser forsvarsbegrepet bare utvides og utvides. Dette er ikke greit, sier Næss. […]

Lokalpolitikeren mener økt aktivitet fra USA i Norge vil være med på å øke konfliktnivået mellom stormaktene og at dette skaper usikkerhet blant innbyggere på Ørland.

–Vi er redd dette vil øke spenningsnivået mot vår store nabo i øst. Det kan bli mer utfordrende å bo her når det skjer ring rundt oss som vi ikke har kontroll på. Det blir mer utrygt. Folk er urolige. Vi ønsker ikke å ende opp som en slagmark, sier Næss. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) mener at det å ta imot de amerikanske bombeflyene er en naturlig del av samarbeidet med USA som Nato-alliert. Läs artikel

Rysslands arrestering och dom av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är ingen anledning att stoppa Nord Stream-rörledningen, menar tyska Kristdemokraternas ledare Armin Laschet. Det rapporterar Reuters.

Tyskland har mött ett ökande påtryck för att sluta fullgörandet av rörledningen efter affären, dels från potentiella koalitionspartier, men även från USA och andra europeiska länder.

Laschet har kritiserat attacken mot Navalnyj men menar att ”feel good”-moraliserande och inrikesslogans inte utgör utrikespolitik. Läs artikel

Så länge USA upprustar och placerar ut nya vapen i Europa med Natoländernas och Finlands och Sveriges stöd, upprustar även Ryssland. Det är på tiden att folken får säga sitt.

I början av veckan förklarade regeringen att kravet på negativt covid-19-test för inresa till Sverige skulle införas redan till helgen. Utländska medborgare som vill passera gränsen måste ha ett test som är max 48 timmar gammalt.

”Nu jobbar vi väldigt snabbt med det här. Jag träffade rikspolischefen för bara några timmar sedan och förklarade att jag har full förståelse för att de vill ha en viss förberedelsetid, men vi kommer att agera snabbt och sikta på att ha en lagstiftning igång till helgen. Det går att genomföra”, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) i SVT.

Att döma av det uttalandet hade rikspolischefen Anders Thornberg inte mycket att välja på – utom att gilla läget och skrida till verket. […]

På journalisternas frågor nämnde rikspolischefen ”logistik och en del utrustning” och ”hjälp med sådana saker” och gav då intryck av att det rör sig om mindre väsentliga saker i sammanhanget. Han nämnde ingenting om bevakning av åtta vägar vid gränsen mot Norge enligt den begäran han själv skickat iväg, där det däremot inte står något alls om logistik och utrustning. […]

Ett par timmar senare valde Försvarsmakten att gå ut med egen information: ”Polisen har begärt stöd av Försvarsmakten för att upprätthålla regeringens inreseförbud och bevaka gränsen mot Norge”.

Varför rikspolischefen inte kunde tala klarspråk om vilket stöd han bett militären om vid pressträffen med regeringen kan bara han själv svara på. Läs artikel

Huvuddelen av den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba är nu på plats i Mali.
– Den primära uppgiften för våra svenska specialförband är att agera som snabbinsatsstyrka när något händer. I övrigt är vårt fokus att assistera, rådge och medfölja de maliska säkerhetsstyrkorna, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. […]

Sveriges engagemang i Mali är stort. Task Force Takuba består av 150 soldater samt helikoptrar och transportflyg. Sverige bidrar dessutom med trupp till den FN-ledda Minusma-insatsen och EU-styrkan EUTM Mali. Det svenska bidraget till Minusma består av cirka 215 soldater. I EU-insatsen bidrar Sverige med 8 soldater. […]

Den svenska delen av Task Force Takubabestår av en helikopterburen snabbinsatsstyrka grupperad i bland annat Ménaka, i nordöstra Mali. Ett svenskt transportflygplan är baserat i Niamey i Niger. I Task Force Takuba ingår, förutom Frankrike och Sverige, bland andra Estland och Tjeckien samt representanter från Danmark, Nederländerna och Belgien.

Sveriges deltagande i Task Force Takuba är beslutat av den svenska riksdagen efter en inbjudan från Mali och Malis grannland Niger. Task Force Takuba kan även verka i Niger. Task Force Takuba är en del av den större franskledda insatsen Operation Barkhane. Läs pressmeddelande

Läs även kommentar till den svenska insatsen som tidigare publicerats på den här  sajten.

Burkina Faso government said it is open to talks with militants to try to end a growing insurgency, echoing a position taken by authorities in neighbouring Mali.

“If we want to end the security crisis, we will need to find paths and ways to talk with those responsible for terrorist attacks so that we are in peace,” Prime Minister Christophe Dabire said in response to a question in parliament.

Attacks in Burkina Faso by fighters linked to al Qaeda and Islamic State have surged in Burkina Faso since 2018, contributing to a humanitarian crisis that has forced more than one million people to flee their homes.

Mali’s former president Ibrahim Boubacar Keita said a year ago that his government was prepared to negotiate with the local al Qaeda affiliate, and the current government has reaffirmed that position. […]

Former colonial power France, which has over 5 000 troops in the Sahel to fight the militants, has said it opposes talks with them. Läs artikel

Läs även kommentar till det svenska deltagandet i kriget.

Hva preger den norske debatten knyttet til hvordan Norge som en liten nasjon skal balansere mellom økt spenningsnivå, økt internasjonal tilstedeværelse, avskrekking og beroligelse? Er det realistisk at Norge skal kunne være «NATO i nord», og gjenspeiler denne ambisjonen seg i ord og handling? […]

På grunn av den sikkerhetspolitiske utviklingen fikk vi også en dreining i forsvarspolitikken. Det ble særlig tydelig med Langtidsplanen for Forsvarets (LTP) som kom i 2016 med tung vekting av strategiske kapasiteter, og hvor Forsvarets oppgave nummer én ble endret fra tidligere langtidsplaner. Dette er verdt å merke seg: Regjeringen gikk vekk fra at Forsvaret skulle «utgjøre en krigsforebyggende terskel med basis i NATO-medlemskapet» og over til at Forsvaret skulle «sikre troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar». […]

Når dette vippepunktet mellom avskrekking og beroligelse – når det kommer dit at vi avskrekker mer enn vi beroliger, så kan man si at det er god amerikansk strategi og en god NATO-strategi, men det er ikke nødvendigvis en god strategi for Norge. Det fordi det på unødig vis forverrer vårt forhold til våre naboland, samtidig som det også bidrar til å øke splittelsene i egen befolkning. Läs artikel