Förvaltningsrätten i Stockholm har i dag avslagit Huawei Technologies Sweden AB:s överklaganden i två mål som rör Post- och telestyrelsens (PTS) villkor för 5G-tillstånd genom vilka Huaweis produkter och tjänster utesluts från den svenska marknaden. Förvaltningsrätten har även kommit fram till att det inte har förelegat någon skyldighet att anmäla vare sig PTS beslut eller den tillämpliga lagstiftningen till Europeiska kommissionen och att det inte finns något behov av att inhämta ett förhandsavgörande från EU- domstolen.

Förvaltningsrätten har gett Huawei rätt vad gäller att PTS skulle ha kommunicerat med Huawei under myndighetens handläggning. Dock anser inte rätten att detta skulle ha lett till någon annan materiell bedömning varför detta inte föranleder några åtgärder. Detta är en uppfattning som Huawei inte delar. Huawei anser att PTS beslut strider mot både svensk rätt och EU-rätt. Dagens avgörande är inte nödvändigtvis den slutliga domen i målet. Bolaget ska nu analysera domen och eventuella framtida juridiska åtgärder. Läs artikel

Eurasia Group president Ian Bremmer says my criticism of the U.S. role in NATO “misses the mark,” arguing that a U.S.-led NATO remains “critically important” to the United States. Readers should read both pieces — here’s mine — to decide for themselves. I just hope Bremmer will expand on his closing remark that “right now” is not the time for the United States to begin to reduce its military role in Europe.

If not now, when? Under what plausible future circumstances does he think U.S. forces should ever pull back? Or should the United States make itself the dominant military power in Europe in perpetuity?

In the 1990s, when there was next to no risk of major war with a reeling Russia, America insisted on remaining the chief, forward-deployed power in Europe. Decades later, U.S.-backed NATO expansion has pushed so far as to help provoke conflict with Russia in Ukraine and Georgia. What are we waiting for — relations to get so poor as to bring America and Russia to the brink of major war? Läs artikel

Tempo, initiativ, interoperabilitet och flexibilitet.Dessa har alla samma syfte, de är alla viktiga delar av svensk operationskonst och menade att tillsammans förstärka varandra. Under historien har de alla varit viktiga för krigföringen. Tempo, initiativ och flexibilitet återfinns tydligt i krigsvetenskaplig litteratur medan det betydligt mera sentida ordet interoperabilitet främst förekommer i modernare sådan. Orden Interoperabilitet, interoperabel finns ännu inte i svenska akademins ordlista. […]

Då våra styrande dokument leder oss mot att nyttja stormaktsmetoder, inte bara vara interoperabla med dem, skapas här en småstat på snigelfötter. Enligt Storr är de lednings- och planeringsmetoder som nyttjas av NATO-landet Storbritannien för fokuserade på analys, planering och synkronisering i stora staber vilket lamslår tempo. Här måste vi styras bort från samma metoder till andra men interoperabla metoder. Svensk Planerings- och Ledningsmetod (SPL) kan utgöra ett sådant exempel där vi försöker nyttja en egen interoperabel metod i stället för samma metod som andra, tyvärr resulterar detta bara i en halvmesyr. Metoden bygger på NATO:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planing Directive (COPD). Metoderna kan enligt Thunholm klassas som traditionella och analytiska planeringsmetoder med små skillnader. Sådana metoder kritiseras för att vara kognitivt onaturliga och tidskrävande. Således temposänkande och till del meningslösa då de tar ansats i att förutse en plan från start till slut i en komplex och kaosartad miljö som karakteriserar krig. Moltke ansåg att det bara är ”amatörer” som tror det är möjligt. Kan hända att NATO är amatörer, oavsett verkar de tro att de med supermaktskraft kan tvinga till sig initiativet från start till slut enligt en analyserad plan. Det kan inte vi och utifrån israeliska erfarenheter är den underlägsna styrkan dömd till förlust utan tagande av initiativ. Flexibilitet är en väg framåt, inte en övertro på planering och synkronisering. Läs artikel

Slutterklæringen fra Nato-toppmøtet 14. juni peker på en rekke «systemiske utfordringer» og «systemiske trusler», særlig fra Kina, og viser til at fremvoksende stormakter utfordrer den etablerte og regelbaserte verdensordenen.

Begrepene i Nato-dokumentet er kanskje forståelige i seg selv, men gir mest mening hvis man kjenner til den mørke fagtradisjonen som disse begrepene stammer fra. Innenfor tradisjon, kjent som «strukturrealismen», ser man på fellestrekk ved de største, og kanskje uunngåelige, krigene opp gjennom historien. […]

I de siste årene har flere teoretikere tørket støv av strukturrealismens årsakssammenhenger. De tegner alle et pessimistisk fremtidsbilde. John Mearsheimer og Graham Allison, to tungvektere innenfor Internasjonale Relasjoner-faget, er blant dem som ser for seg en nær sagt uunngåelig krig mellom USA og Kina. Konflikt har nemlig vist seg svært vanskelig å unngå når en dominerende makt søker å beholde en etablert verdensorden mens en raskt voksende stormakt settes i stand til å utfordre den.

Disse teoriene og teoretikerne har naturlig nok utallige kritikere, men det er likevel betegnende så vel som tankevekkende at Nato-landene nå tyr til begreper fra denne dystre tradisjonen når verden og fremtidsutsiktene skal beskrives. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistö förde ett bra och ingående telefonsamtal med Kinas president Xi Jinping måndagen den 21 juni 2021.

Presidenterna inledde samtalet med att diskutera Finlands och Kinas bilaterala relationer och möjligheter att vidareutveckla handeln, investeringarna samt utbildnings- och forskningssamarbetet mellan länderna. Även cirkulär ekonomi, ren teknik och övriga gemensamma åtgärder för att bekämpa klimatförändringen utgjorde samtalsämnen. President Niinistös förhoppning om att Kina ska ansluta sig till finansministrarnas klimatkoalition väckte engagerat gensvar.

President Niinistö framförde sina tankar om Helsingforsandan, som fick sin början 1975 på Konferensen för säkerhet och samarbete i Europa, och möjligheterna att lyfta upp den till global nivå före utgången av 2025. Han tog upp att dagens mänskliga skyldigheter i väsentlig grad har anknytning till Helsingforsandan; däribland bevarandet av freden, bekämpningen av klimatförändringen och andra gemensamma hot såsom pandemier, samt tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. I detta sammanhang betonade båda presidenterna behovet av äkta dialog. I samma anda diskuterade presidenterna också relationerna mellan Europeiska unionen och Kina. Läs pressmeddelande

Det är tröttsamt att läsa hur Hultqvist vilseleder ett antal myndigheter – inklusive GP? – genom att påstå att Sveriges luftförsvar förstärks med en föråldrad Patriotrobot från USA.

Försvarsministern framhåller: ”Det var ett strategiskt avgörande i regeringen. Jag vill påminna om att det var väldigt många politiska krafter, lobbyister, byråer och intressen som verkade samfällt för att vi skulle skjuta upp beslutet.”

Detta borde inte ha fattats. […]

Uppenbart är att stormakterna befinner sig i ett säkerhetspolitiskt dilemma med USA och Ryssland gränsnära inpå varandras territorier. Dilemmat måste lösas antingen med politik och diplomati eller med våld. […]

Oavsett vilken som utlöst våldet så visar det militärstrategiska läget nu att Ryssland tvingas hålla USA/Nato utanför det nordiska området dels för att i möjligaste mån skydda Rysslands vitala områden på Kolahalvön och i Rysslands kärnområden minst intill Uralbergen; dels måste USA:s hot mot Ryssland avvärjas på sikt, inte minst av kostnadsskäl.

Strategen Raimo Jakola skriver: Inom tjugo år kan i nordvästra Ryssland finnas ett tiotal enheter med tillsammans tusentals robotar som inom tjugo minuter efter uppskjutning når mål över hela Sverige. Då med robotattacker i vilka enskilda robotar kan bekämpa upp till tio rörliga mål ned till ett stridsfordons storlek. Fjärrstridsenheterna blir successivt ett allt farligare hot mot insatsförsvarets mekaniserade anfallsbrigader! Läs artikel

On Wednesday, the 24th joint Norwegian-Russian commission meeting on nuclear and radiation was held. It is one of the few Western-Russian contact points that are still active and working. This year, the collaboration celebrates its 25th anniversary.

The agenda for the meeting included the handling of spent nuclear fuel and radioactive waste in northwestern Russia, cooperation on warning and nuclear preparedness, environmental monitoring, and safety at Russian nuclear power plants. […]

”Safe handling and removal of spent nuclear fuel and radioactive waste from Andreyev Bay is still among Norway’s most important priorities in nuclear safety cooperation. It is, of course, a Russian responsibility to carry out this work in accordance with international standards, but we are happy to be able to contribute to the process and follow it”, said State Secretary Audun Halvorsen. Läs artikel

The meeting between the leaders of the two powerful states, the USA and Russia, stands out in most ways from former political summits between the East and the West. […]

In other words, the meeting between Putin and Biden was never the represent an international breakthrough. Nobody planned for it, and nobody expected anything of the kind.

Which is why it borders on remarkable when the two state leaders nevertheless went above and beyond to stress the significance of Arctic cooperation under the umbrella of the Arctic Council. Both Putin and Biden were clear in their desire to preserve the Arctic as a peaceful part of the world, despite disagreements over militarization of the very same region.

A representative for the American administration later described the situation after the summit in the following way:

“We have the same stated objective.  We see what’s going on differently.  We’ll have to see whether there are ways both within the Arctic Council and outside the Arctic Council to work through some of these differences.” Läs artikel

What is exceptional about the last seventy-five years is not America or the liberal order it has forged to serve its interests, but the sheer power that the United States was able to amass owing to its favorable geographic position and relative distance from bloody and costly conflicts across the oceans that guard its borders. […]

The history of republics, as a less common form of government overall, should also bear a similar level of scrutiny. None other than a Founding Father of the United States, Alexander Hamilton, writing in Federalist Number 6, made the case for historical skepticism toward the idea of innate eternal peace among countries with democratic systems and commercial ties. Examining Athens, Venice, Holland, and others, Hamilton observed that the ubiquity of trade and a democratic spirit did little to quench the thirst for war and conquest in those societies. In fact, the young United States split with its mercantile mother culture of Britain while allying with the absolute monarchy of France and then refused to back Revolutionary France in the latter’s fight with Britain, disavowing grand ideological foreign policy projects in favor of Washingtonian realism that advised caution about making permanent attachments to other nations in either enmity or amity. Läs artikel

Den amerikanskamilitärledningen håller på att kraftigt reducera antalet luftvärnssystem som finns på plats i flera länder i Mellanöstern. Det handlar framför allt om att minska antalet Patriot-system.

Patriot är ett amerikanskt luftvärnssystem som bland andra Sverige köpt och som den svenska militären nu arbetar med att införa. Systemet är till för att skydda stora städer, flygbaser och andra militära anläggningar mot angrepp från luften.

Enligt denamerikanska affärstidningen Wall Street Journal handlar det om åtta Patriot-system som USA nu drar tillbaka från länder som Irak, Kuwait, Jordanien och Saudi­arabien. Läs artikel

USA:s f.d. utrikesminister Madeleine Albright – en pådrivande krigshetsare inom USA-administrationen – bjöds in av Jan Eliasson, styrelseordförande i fredsforskningsinstitutet SIPRI, som huvudtalare vid seminariet 24 maj om ”Demokrati i en värld efter covid”, där även tre topprepresentanter för socialdemokratiska partiet medverkade.

Baltops 50 har avslutats och det med gott resultat. HMS Karlstad har tillsammans med en ubåt och personal från Sjöstridsskolan och Marinbasen deltagit i den femtioårsjubilerande marinövningen. […]

Första ubåtsflottiljens medverkan i övningen har främst handlat om ubåtsjakt. Det är värdefullt för såväl svensk ubåtsledning som besättning att delta i övningar med internationell ledning. Det ger en väldigt bra måttstock för att se hur vi står oss internationellt vad gäller ubåtsjakt och det ger god utveckling för framför allt sensoroperatörerna.

Att öva i ett internationellt och större sammanhang med komplex hotbild stärker förmågan till samordnade operationer. Läs artikel