Säkerhetspolitisk inriktning – Sveriges försvar för perioden 2016–2020, riksdagsdebatt den 15 juni

Utdrag ur debatten.

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Allan Widman (fp) om Nato-medlemskap: “I den regeringsförklaring vi har och som Allan Widman känner väl till står det klart och tydligt att den här regeringen inte kommer att ha ambitioner att söka något medlemskap i Nato. Det är den linje som ligger fast och som vi driver. Vi driver också den linje som riksdagen förhoppningsvis nu kommer att ta ställning för, och den innehåller inget Natomedlemskap.”

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Stig Henriksson (v) om värdlandsavtalet: “När det gäller Nato och värdlandsavtal har vi tydligt klargjort regeringens ståndpunkt. Den är att ett Natomedlemskap inte är aktuellt, och det framgår av regeringsförklaringen. Det trodde jag var tydligt sedan länge. Värdlandsstöd ingår i den strategi vi har tagit ställning till, och där är alla de punkter vi har nämnt en del av säkerhetsskapande. Det ingår alltså i en säkerhetsskapande strategi.
När det gäller värdlandsstödet är det dessutom vi i Sverige som avgör vem vi bjuder in till svenskt terri-torium i olika lägen. Som det ser ut i dagsläget handlar det främst om att underlätta övningsverksamhet. Det tycker jag att man ska ha klart för sig. Hela protokollet: prot_201415__116

Sverige bör bedriva fredspolitik, ambassadör Lars Lönnback

När vi nu nyligen firat 200 år av fred i Sverige bör vi väl ändå kunna åtminstone försöka bedriva just fredspolitik och inte bara nervöst bedriva åtgärder som handlar om krig.

Inför bullret från öster förordar idag många i Sverige Nato. Vår försvarsminister talar om ökat samarbete med USA kring försvarsfrågor och i EU samverkar vi med energiska steg för utvidgade kontakter österut, visserligen kring väsentliga frågor som mänskliga rättigheter och demokrati i östländerna, men som av den egensinniga Putin uppfattas som provokationer.Läs artikel

Mål som inte går ihop, Håkan Holmberg i UNT 15 juni

Kommentar från utgivarna:

I en signerad huvudledare i liberala Upsala Nya Tidning (15/6) hävdar den politiske chefredaktören Håkan Holmberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman, att behovet av att utreda svenskt Nato-medlemskap redan är tillgodosett. Allianspartiernas krav om utredning faller därmed. Han ställer också den högst relevanta frågan om ett alliansfritt Sverige kan fortsätta att upprätthålla den självpåtagna så kallade solidaritetsdeklaration som riksdagen antog 2009. Svaret är väl den i praktiken inte lär betyda mer än att Sverige protesterar eller, om vi så vill, sänder ett fältsjukhus: längre än så sträcker sig vårt ”åtagande” ej. Deklarationen upphäver inte alliansfriheten, men i klarhetens intresse borde den upphävas.

Håkan Holmberg i UNT:

Mycket av det utredningsarbete som brukar efterlysas i Natodebatten är redan gjort.
I december 2013 fick ambassadör Tomas Bertelman den förra regeringens uppdrag att analysera Sveriges försvarspolitiska samarbeten och hur dessa förhåller sig till målen om effektivitet, solidaritet och nationell suveränitet. Utredningen presenterades i oktober förra året. Läs artikel

Folkopinionen i Nato-stater, kommentar till Pew Research Centers opinionsmätning

De nya ”eftergiftspolitikerna” – det vill säga de som förespråkar ett övergivande av den militära alliansfriheten – bör ha fått sig en tankeställare av den opinionsmätning som Pew Research Center redovisade i veckan. Folkopinionen i flera viktiga Nato-stater visar sig inte alls hågad att ”solidariskt” komma till bröders försvar, såsom förväntas av dem som omfattas av alliansens stadga (artikel fem).

Läs merFolkopinionen i Nato-stater, kommentar till Pew Research Centers opinionsmätning

Nej – Putin ska inte få skrämma in oss i Nato, Stig Henriksson i Aftonbladet

Självklart ska vi ha en försvarsförmåga som i fredstid kan hävda vårt territorium och i ofred ha en så pass hög tröskel att en angripare inte utan att binda avsevärda resurser kan räkna med framgång. Det finns en stor enighet om att Rysslands agerande vad gäller Krim och Ukraina är mycket allvarligt och i strid med folkrätten. Likaledes är Rysslands upprustning och aggressiva beteende i vårt närområde mycket påtagligt. Oenigheten kommer när vi för svensk del ska dra slutsatser av detta.

Ett Natomedlemskap för med sig några saker anhängarna ogärna vill betona. Förväntningar på en närmast fördubblad svensk försvarsbudget (från nuvarande 1,1 procent av BNP till 2 procent). Vi blir medlemmar av en kärnvapenallians där USA till och med håller sig med en doktrin av ”first use” (att kunna använda kärnvapen utan att själva blivit attackerade med kärnvapen). Läs artikel

Peter Weiderud, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, anförande vid årsmöte 13 juni 2015

Ur Peter Weideruds anförande:

“STS har protesterat både mot både mot den svenska bestyckningen med nya offensiva vapen och att de Nato-övningar som genomförts under senare tid inte gjort den strikta uppdelningen mellan territorialförsvar – vårt eget ansvar – och internationell krishantering – det gemensamma. Detta gör det svårare för oss att använda den första försvarslinjen och med hjälp av utrikespolitiken bidra till en annan utveckling i Ryssland. Därför är den militära alliansfriheten både ett svenskt och europiskt egenintresse.” Läs hela anförandet.

Förebilder och gränsdragningar, Anders Björnsson

Stormakter tenderar att se världen på ett likartat sätt. De upprättar inflytelsesfärer och håller sig med Monroedoktriner (i en uppgångsfas) och Brezjnevdoktriner (i en nedgångsfas). Amerikas och Rysslands expansionsdrömmar har haft stora beröringspunkter, som bland andra den konservative svensk-amerikanske statsvetaren Claes Ryn (sedan länge avförd som medarbetare på Svenska Dagbladets ledarsida) har påvisat.

Läs merFörebilder och gränsdragningar, Anders Björnsson