Editor’s Note: The speech below was delivered by former Australian Prime Minister Malcolm Turnbull at the National Press Club of Australia on September 29. It is republished here with his permission.

[…] The nagging concern about the French submarines was that they were not nuclear-powered. Nuclear-powered subs have unlimited underwater range – nuclear reactors, unlike diesel engines, do not need oxygen. Their endurance is only limited by the need to keep the crew sustained. They can operate at much higher sustained speeds underwater, about 25 knots, than a diesel-electric submarine.  And they don’t need to surface, or snort, to recharge their batteries by running their diesel motors. […]

Is it credible to have a hands-off, plug-and-play nuclear reactor filled with weapons-grade uranium and not inspect it for 35 years?  The US and UK will know for sure in about thirty years.  And until then, if something does go wrong, both nations have extensive nuclear facilities and expertise to deal with it. […]

France believes it has been deceived and humiliated, and it was. This betrayal of trust will dog our relations with Europe for years. The Australian government has treated the French Republic with contempt. It won’t be forgotten. Every time we seek to persuade another nation to trust us, somebody will be saying “Remember what they did to Macron? If they can throw France under a bus, what would they do to us?” […]

Morrison’s response is to say that he could not be open and honest with Macron because the French might have run to Washington and urged Biden not to do the deal. That tells you a lot about how confident he is about the commitment of the Americans. Läs talet

Think the number of U.S. bases around the world are naturally decreasing during so-called peace time? Think again.

An article in Defense One today illustrates “mission creep” in its purest form a la Field of Dreams: Lithuania builds a military base in hopes Americans will come. And no doubt they will — they are already there, albeit temporarily. According to the reporting by Jacqueline Feldscher, “hundreds” of U.S. service members are already at the new €7 million facility called Camp Herkus. Läs artikel

Vad innebär det att tillverka en svensk bil i framtiden, klämd mellan USA och Kina?

De flesta skulle nog säga att man sysslar med elmotorer, fossilfritt stål, futuristisk design och andra ganska oskyldiga produkter. Elektrifieringen är det stora. […]

I dagsläget arbetar 9000 personer med forskning och utveckling på Volvo Cars. 3000 av dem bygger den nya centraldatorn. De sitter i Göteborg, Shanghai, Silicon Valley och här i Lund. Den nya datorn byggs i samarbete med just Nvidia, en amerikansk gigant, ledande på bland annat speldatorer.[…]

Bilens uppgradering från en isolerad förbränningsmaskin till en avancerad sensorbestyckad del av internet kopplar obevekligt upp fordonsindustrin på spänningen mellan Kina och USA. Konkurrensen dem emellan handlar framför allt om hightech. Det är där kampen om världsherravälde utspelar sig. Militär styrka är ett biflöde av civil teknisk och ekonomisk styrka. […]

Aukus, den nya techpakten mellan Australien, Storbritannien och USA, är bara början på ett nytt slags allianssystem. USA skissar på en bredare tech-allians som ska möta och bemöta Kina. Ett antal viktiga demokratiska industriländer ska gå samman och förbinda sig att satsa på utbildning, forskning, ny teknik samt på vissa områden utestänga eller försvåra för Kina. Ett slags Nato för teknik. Sverige och Finland nämns bland deltagarna, vilket är ett gott betyg. Läs ledaren

EU-ländernas utrikesministrar diskuterade vid möte den 26 januari i Bryssel utvidgade sanktioner mot Ryssland. EU-parlamentet och flera medlemsstater har föreslagit sådana som reaktion på mordförsöket och arresteringen av Aleksej Navalnyj. Ministrarna kunde inte enas och ska mötas igen. Därtill ska vid nästa EU-toppmöte i slutet av mars en ”strategisk diskussion” hållas om EU:s förbindelser med Ryssland. I denna ”strategiska diskussion” torde EU-ledarna behöva granska de resultat som uppnåtts med tidigare politik, överväga Rysslands reaktion på utvidgade sanktioner, agera på ett sätt som för in tvångsmedel i en politisk/diplomatisk kontext och som kombineras med andra åtgärder. USA under en ny administration kommer säkert att aktivt söka påverka denna process. Hur kan västlig politik hjälpa till att påverka läget i Ryssland? Läs artikel

Thousands of people demonstrated in Mali’s capital on Wednesday, according to AFP journalists, backing the nation’s military rulers and protesting perceived foreign meddling in the Sahel state.

The protest comes as military strongman Colonel Assimi Goita faces growing pressure from European powers to renounce a possible deal with Russian private-security firm Wagner.

Former colonial power France — which has thousands of troops in Mali — warned against the deal after reports Mali was close to hiring 1,000 Wagner paramilitaries surfaced this month.

French Defence Minister Florence Parly said this week that her government ”will not be able to cohabit with mercenaries”.

Germany, which also has troops in the war-torn nation of 19 million, said it would reconsider its deployment should Mali strike a deal with Wagner.

And on Wednesday, Estonia’s Defence Minister Kalle Laanet told Vikerraadio, a state radio station there, that if Mali reached a deal with Wagner, the Estonian contingent would leave. They have about 100 soldiers there. Läs artikel

Ska Sverige, som ett av få länder,  stötta en militärjunta med svensk militär? Ja, tycker den rödgröna regeringen som.i dessa frågor verkar helt i händerna på ”försvarsminister” Peter Hultqvist som steg för steg tråcklar in Sverige i ett militärt nät av en helt ny dimension.

Nu handlar det om insatsen i Mali, som till och med Frankrike minskar sin militära närvaro i. Som till och med moderater är skeptiska till. Men inte Peter Hultqvist.

Hade en borglig regering ägnat sig åt detta hade gröna, sossar och vänsterdebattörer reagerat… Nu tigs det, eller mumlas. De gröna statsråden, från partiet med rötter i fredsrörelsen, utnyttjas som spelpjäser.

Sverige vävs in alltmer i militariserade konstellationer – utan att det varit uppe i något val för medborgarna att ta ställning till. Läs blogginlägg

Americans who believed that Joe Biden’s victory in the 2020 presidential election meant that “the adults were back in charge” of U.S. foreign policy now have multiple reasons to question their conclusion. The administration has made several significant policy missteps. The chaotic withdrawal of U.S. troops from Afghanistan, which caused a severe loss of confidence among the NATO allies in Washington’s continued leadership role, is only the most prominent case. Mishandling the sale of nuclear submarines to Australia so badly that longtime ally France erupted in anger, accused U.S. officials of “lying,” and temporarily recalled its ambassador from Washington, ranks a close second. The list also includes misidentifying an Afghan aid worker as a terrorist and then launching a fatal drone strike on him and his family. […]

Biden responded by stating, “We made a sacred commitment to Article Five that if in fact, anyone were to invade or take action against our NATO allies, we would respond.” The same alliance had been forged with Japan, South Korea, and Taiwan, he added.

Biden’s last comment was a gross misstatement of U.S. policy.  The United States has treaty obligations regarding the defense of fellow NATO members, Japan, and South Korea, but it has no obligation to Taiwan. Washington has only a vague commitment under the 1979 Taiwan Relations Act to regard a PRC act of aggression against Taiwan as a serious “breach of the peace” of East Asia. There is no firm commitment to defend Taiwan from attack, and for better or worse, Washington has adhered to a policy of “strategic ambiguity” about its likely response for decades.

The next day, U.S. officials rushed to assure Beijing and other countries that U.S. policy on the ultra-sensitive Taiwan issue had not changed despite Biden’s comment. Again, however, the significant problem was the troubling disconnection between administration statements and the official U.S. position. Läs artikel

30 countries of the world in a statement expressed concern over Unilateral Coercive Measures, including sanctions against developing countries, stating that such actions are in defiance of the UN Charter, multilateralism, international law, and the basic principles of international relations.

Ärkebiskop Paul Richard Gallagher, i praktiken Vatikanens utrikesminister, talade via videolänk till FN:s generalförsamling på onsdagen med anledning av internationella dagen för total utrotning av kärnvapen.

Ärkebiskop Gallagher sa bland annat att denna dag är ett unikt tillfälle att inskärpa kravet från mänskligheten på världens politiska ledare, särskilt de i kärnvapenförande länder, att en gång för alla göra slut på hotet om ett kärnvapenkrig.

Det är fyra år sedan som 122 länder undertecknade ett fördrag om förbud mot kärnvapen och det var den 1 januari i år som fördraget trädde i kraft. Ärkebiskop Gallagher påpekade att Heliga stolen är tacksam mot de stater som ratificerat fördraget och uppmuntrar alla tveksamma stater att ansluta sig. Sverige är ett av de länder som valt att stå utanför. Läs artikel

En FN-soldat har dödats och tre skadats allvarligt i norra Mali i samband med att en sprängladdning detonerade på lördagen.

”En död och tre allvarligt skadade efter att ett av våra konvojer körde på en vägbomb vid Tessalit, nära den algeriska gränsen”, meddelar den fredsbevarande styrkan i Mali i ett uttalande.

Sverige har just nu omkring 400 militärer av olika slag på plats i Mali, enligt Försvarsmakten. Dessa verkar inom ramarna för tre skilda uppdrag.

Ett av dem är FN-missionen Minusma där Sverige deltar sedan 2014. För närvarande ingår drygt 230 svenskar i den insatsen. Svenskarna har sitt säte i Gao i östra Mali. Läs artikel

Det militära uttåget ur Afghanistan har klarnat sikten – men alltför sent. Demokrati kan inte införas utifrån med våld. Nu är frågan hur demokratierna bättre kan främja utveckling och medmänsklighet.

Svenska demokratikämpar, inte minst liberaler, har genom åren engagerat sig emot diktaturer och försökt påverka utifrån. Men 2003 gick det galet. Den liberala ledningen, Lars Leijonborg och Jan Björklund, påhejade av Per Ahlmark) stödde USA:s angrepp på Irak. (Medan centerledaren Maud Olofsson var emot kriget och även Göran Persson, efter tvekan.) […]

Lärdomen är tydlig från Irak och Afghanistan. För varje ny soldat skapades det tio nya motståndare, har det sagts. En undersökning har visat att USA sedan 1930-talet har gjort 16 försök att skapa regimförändring utifrån – endast fyra har lyckats (däribland Tyskland och Japan).

Nu behövs ett omtänkande från grunden. Både USA:s president Biden och FN:s generalsekreterare Guterres uttalar sig mot ”statsbyggande” utifrån.

Även FN-beslutet 2005 om Responsability to Protect, rätten för Säkerhetsrådet att gripa in mot en stat som hotar en egen befolkningsgrupp, har i praktiken fallit. Många, även jag, menade att principen var ett humanitärt framsteg. Angreppet på Libyen 2011 och kaoset därefter visade att principen inte fungerade. […]

Men man börinte förhasta sig. Som utrikesminister Ann Linde som snabbt utropade ”inte en spänn till talibanerna!”. Bistånd till utbildning och sjukvård måste fortsätta med vissa kontakter med regimen annars drabbas befolkningen katastrofalt, understryker Svenska Afghanistankommittén och norska Flyktingrådets Jan Egeland.

Men huvuddelen av stödet till folket bör gå till civila organisationer med erfarenhet – som Svenska Afghanistankommittén, Läkare utan gränser, Röda Korset och så vidare. Läs artikel