Värdlandsavtalet en risk, Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD)

Sveriges olika samarbeten med Nato har med tiden fört Sverige säkerhetspolitiskt närmare USA. Sverigedemokraterna har hitintills valt att stödja tre samarbetsformer, dels till partnerskapet med Nato, dels Nato Response Force (NRF) samt värdlandsavtalet.

I den bästa av världar för dessa tre samarbeten oss inte in i eller ens närmare Atlantpakten (Nato). Men vi är i värsta fall på väg in i ett nytt kallt krig och läget blir allt mer spänt. För oss sverigedemokrater är det viktigt att Sveriges alliansfrihet från stor- och supermakter inte blir ifrågasatt. Trovärdigheten är viktig. Skulle Sverige framstå som ett Nato-land utan att vara det så skulle vår utsatthet bli enorm. Det är det sämsta av säkerhetsalternativen.

I internationella fredsoperationer har Nato ofta en viktig roll. Det har då varit viktigt för de svenska stridskrafterna att vara interoperabla med Nato. Däri finns inget fel. Läs artikel

Frågor och svar i riksdagen om värdlandsavtal

Anf. 46 KALLE OLSSON (S):

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

I debatten kring det värdlandsstödsavtal, Host Nation Support, som för närvarande bereds av regeringen cirkulerar det en del uppseendeväckande påståenden och uppgifter. Exempelvis sägs att vi med detta avtal skulle öppna för lagring av kärnvapen, för Natobaser och för att utländska soldater ska ges straffimmunitet. Att vi diskuterar och debatterar våra försvarspolitiska samarbeten i allmänhet och samarbetet med Nato i synnerhet är ju alldeles naturligt, men det är viktigt att debatten vilar på en stabil, faktamässig grund.

Min fråga till försvarsministern är därför om det finns något i värdlandsstödsavtalet som tvingar Sverige att göra avkall på vårt nationella självbestämmande. Läs svar och frågor

 

De säger alla nej till Natoanslutning, Robert Sundberg recenserar boken “Försvaret främst” i Norrbottens-Kuriren

Folkförsvaret, och dess avveckling, är en. Alliansfriheten, och nej till Natoanslutning, är en annan. Värnplikt i någon form är en tredje. Nästan alla författarna är män. En av få kvinnor är Norrländska Socialdemokratens förra politiska chefredaktör Lotta Gröning. Hon skriver om rysskräcken, som hon anser fördummar. Den har hundraåriga anor, Ryssland är ju en klassisk fiende för Sverige. Rysslands ökade försvarsanslag är små jämfört med USAs och Kinas, framhåller Gröning och ifrågasätter rädslan för ryska upprustningen. Gröning pläderar för alliansfrihet, folkförsvar, värnplikt och upprustning för att backa upp alliansfriheten.

Inte bara S-profiler finns bland författarna, som före detta ministern Thage G Peterson och redaktören Gunnar Fredriksson. Ulf Wickbom, före detta politisk redaktör på moderata Barometern i Kalmar, har också ett bidrag, där han behandlar företeelsen försvarskultur. Varje medborgare har ansvar för nationens framtid och försvaret av nationen, enligt Wickbom. Läs recension

Nato och Sverige, Maj Britt Theorin och Sven Hirdman, seminarium i Kungälv 27 februari

F R E D S R Ö R E L S E N   I   K U N G Ä L V   A N O R D N A R S E M I N A R I U M   OM NATOMaj Britt L Ö R D A G E N   D E N   2 7   F E B R U A R I   KL 09 – 15

 P l a t s                              Nordiska folkhögskolan, Olof Palmes väg 1, Kungälv

P r o g r a m                   09:00 Registrering, kaffe och fralla

                                            MAJ-BRITT THEORIN talar om ”NATO – EN KÄRNVAPENALLIANS” och SVEN HIRDMAN talar om “NATO/SVERIGE/RYSSLAND”

K o s t n a d                      2 0 0 kronor (inklusive kaffe och fralla samt lunch)Sven Hirdman efn.seMedlemmar i Fredsrörelsen i Kungälv: 1 5 0 kronor

A n m ä l a n                    Anmälan sker genom insättning av 150/200 kronor på Fredsrörelsen i Kungälvs plusgirokonto 78 62 01 – 4 senast 18 februari. Ange namn och adress.

Visst kommer folket att prioritera vårt försvar! Kommentar till ledare i Smålandsposten

”De som är mot Nato måste säga om de vill att Sverige ska vara ett maktvakuum eller påbörja en kraftig upprustning”, skriver Jacob Sidenvall i en ledare i Smålandsposten.

Sidenvall riktar skarp kritik både mot Nato-anhängare och mot dem som vill behålla alliansfriheten. Båda sidor ligger lågt om försvaret. Hur man än vill ha Sveriges säkerhetspolitik, med eller utan Nato-medlemskap, måste man ta ställning till försvaret. Det duger inte att Sverige fortfarande har och, trots försvarsuppgörelsen mellan fem partier, även i framtiden kommer att ha ett alltför svagt militärt försvar – och, bortsett från hemvärnet, inget totalförsvar på det hela taget

På den här sajten värnar vi Sveriges alliansfrihet och inser att det kräver att starkare försvar. Sidenvall skriver att försvarsfrågan är ”iskall” och ligger på fjortonde plats i väljarnas prioritering. Det förefaller som om politiker från alla sidor duckar för att ta upp frågan om försvarets kostnader, då man inte tror sig vinna väljare på det.

Men svenska folket har alltid varit försvarsvänligt, och om allmänheten får klart för sig hur illa det står till med försvaret, så kommer det säkert att finnas ett stort stöd att öka försvarskostnaderna.

Presidenten lovar kriterier för krigsövningar, Österbottens Tidning

President Sauli Niinistö säger att man drar fel slutsatser om man tror att gemensamma stridsövningar med USA handlar om att skapa utrikes- och säkerhetspolitik. Enligt presidenten är syftet att utveckla stridskompetensen. Presidenten säger att man för närvarande utvecklar kriterier för krigsövningar. När kriterierna uppfylls ska statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott få ingående information om övningen.

Niinistö säger att Finlands säkerhet vilar på fyra pelare: den egna försvarsförmågan, samarbete med Sverige och USA samt ett gott samarbete också med Ryssland.

Niinistö säger att de bilaterala samtalen med Ryssland om asylsökande vid Finlands östgräns fortsätter i god anda. Presidenten talade med partiordförandena i sin tjänstebostad Talludden i Helsingfors i dag under förmiddagen. Läs artikel

Presidenten: Krigsövningar formar inte utrikes- och säkerhetspolitik, STT Uutiset

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska status ändras inte av att USA deltar i krigsövningar i Finland, säger president Sauli Niinistö

Niinistö, som träffade riksdagspartiernas ordförande i Talludden, säger att den omtalade krigsövningen som USA ska delta i handlar om att öva stridskonster och utveckla det egna försvaret. Niinistö betonar att Finlands andel i en eventuell Nato-operation inte behandlas under övningen Arrow i maj. Det är också orsaken till att statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott inte tagit ställning till övningen.

– Om övningen hade handlat om vår roll skulle man ha ingripit, säger Niinistö.

Statsrådets säkerhets- och utrikespolitiska ministerutskott behandlar inte automatsikt alla militärövningar på Försvarsministeriets bord. För att undvika framtida uppståndelse ska man enligt presidenten nu göra upp kriterier för militärövningar. Om kriterierna uppfylls, vilket sker bland annat om övningarna innehåller vissa nya element eller helt nya övningstyper, ska Försvarsministeriet automatiskt ge en utredning på dem.

Kriterierna förbereds av försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf). (FNB). Läs artikel

Nato-seminarium med Maj Britt Theorin och Sven Hirdman, 27 februari i Kungälv

NATO-SEMINARIUM, 27 FEBRUARI 2016, KL. 09-15

Till vårt seminarium om NATO lördagen den 27 februari på    Nordiska folkhögskolan i Kungälv kl 09-15 kommer

MAJ-BRITT THEORIN och SVEN HIRDMAN.

Maj-Britt Theorin talar om NATO- en kärnvapenallians och  Sven Hirdman talar om NATO/Sverige/Ryssland

Anmälan sker genom att 200 kr (inkl fika och lunch)sätts in på vårt plusgirokonto 786201-4 senast 18 februari. Ange namn och adress!(medlemmar i Fredsrörelsen betalar 150 kr)

Utrikespolitiska deklarationen, 24 februari

Herr/fru talman, ärade ledamöter,

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och på ökat samarbete på bred front: I Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och i OSSE, med Nato och genom en förstärkt transatlantisk länk. Dialog och förtroendeskapande åtgärder är viktiga instrument för stabilitet och avspänning.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Den försvarspolitiska överenskommelse som slöts förra året är mycket betydelsefull. Den visar det breda politiska stödet för behovet av att stärka vår nationella försvarsförmåga.. Läs utrikespolitiska deklarationen

Om värdlandsavtal och kärnvapen mm i riksdagsdebatten 23 februari, utdrag ur svar från utrikesminister Margot Wallström

Utdrag ur debatten:

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S):

Herr talman! Jag anser att ett aktivt arbete för internationell kärnvapennedrustning är en självklar del av svensk säkerhetspolitik. Det är ständigt aktuellt, inte minst mot bakgrund av Nordkoreas provsprängning nyligen. Vi ser också hur de befintliga kärnvapenarsenalerna bibehålls och att man utvecklar nya vapen.

Det gynnar inte vår säkerhet, och det gynnar inte världens säkerhet att ledas in i en ny rustningsspiral. Därför är de frågorna mer aktuella.  Vi jobbar på att eliminera alla kärnvapen, främst inom FN, genom olika initiativ för kärnvapennedrustning. Den öppna arbetsgruppen är som sagt i hög grad ett resultat av att vi åter har engagerat oss. Vi var med i den mindre grupp stater som förhandlade om nedrustningsdelen under NPT:s översynskonferens förra året.

Läs merOm värdlandsavtal och kärnvapen mm i riksdagsdebatten 23 februari, utdrag ur svar från utrikesminister Margot Wallström

Sipilä betonar försvarssamarbetet med Sverige, Vasabladet

Statsminister Juha Sipilä (C) vill inte rangordna Försvarsmaktens viktigaste partner. Finansminister Alexander Stubb (Saml) skrev i sin blogg i går att USA är Försvarsmaktens viktigaste bilaterala partner. Sipilä betonar att Finland vill ha ett fördjupat försvarssamarbete speciellt med Sverige, vilket också syns i övningsverksamheten.

Sipilä tycker inte att det borde vara någon överraskning att Finland övar med USA eftersom också de tidigare regeringarnas program innehåller skrivningar om en fördjupning av det transatlantiska samarbetet.

-USA är en viktig partner eftersom landet är den viktigaste leverantören av våra vapensystem, säger Sipilä. Också Stubb skrev i sin blogg att det fördjupade internationella samarbetet inte borde vara någon överraskning för SDP:s ordförande Antti Rinne som ända fram till det senaste valet satt i det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet. Läs artikel

Anslutning till Nato ger ingen försvarsstyrka, Per Blomquist i Skaraborgs Allehanda

Fortsatt oklarhet föreligger i Försvarsmaktens inriktning och materielanskaffning. Det senare framgår i intervju med försvarsministern i SvD 4/2. Pengarna räcker inte för bl.a. Jas-flygplan och ubåt A26. Problemet Jas har experter återkommande berört. Sakligt och ingående av generallöjtnant Carl Björeman i flera böcker t.ex. År av uppgång år av nedgång. Nu behövs försvarspengar! Den inre och yttre säkerheten visar på trängande behov för markterritoriets trygghet.

Sverige är världsledande avseende viss teknisk/militär spetskompetens. Vi medborgare kan vara stolta. Nu behövs tekniken för markförsvar i krigsavhållande syfte! Avskräckningspolitiken utövas av kärnvapenmakterna i luftrummet och på haven och i den bör Sverige inte delta. Sveriges militära alliansfria politik ska stödjas av ett folkförsvar. Läs artikel