Citat

Anders Fältström på kkrva.se 25 april :
Tyvärr är det också många som vill att vi ska bli medlemmar i Nato för att slippa öka anslaget till försvaret. De förstår tydligen inte allvaret i situationen. Ska Sverige verkligen bete sig som en tiggare för att vid ofred kunna värna landet, vår kultur och levnadsstandard? Visst har vi råd!
Alla som anser att vi inte ska ansluta oss till Nato men samtidigt uttalar behovet av ökade anslag fullföljer aldrig uttalandet genom att svara på den naturliga frågan: Vad innebär ökade anslag? Varför talar man inte om det? Syftet är förmodligen att hålla Nato-debatten vid liv och därmed undvika diskussionen om de konsekvenser som ett ökat anslag till försvaret för med sig – var ska pengarna tas? I grunden handlar det åtminstone om en fördubbling av försvarsanslaget från 1% av BNP till 2% av BNP.

Nej till värdlandsavtal och anslutning till Nato, Lars Hammargren, tidigare socialdemokratisk chefredaktör

“Neutralitet och alliansfrihet dömer oss icke därför till tystnad. Vi måste ha rätt att ut mot världen hävda idéerna om människors frihet och gemenskap, om solidaritet, samt verka för fred och försoning mellan folken, för demokrati och social rättvisa”.

Detta är några axplock ur Olof Palmes tal 1 maj 1968. För mig är dessa ord och tankar lika aktuella i dag, år 2016. Uppslutningen kring den svenska neutralitets- och alliansfriheten var då, 1968, stor såväl i riksdagen som bland folket. Naturligtvis morrade man från högersidan. Läs artikel

Varför ska Sverige sätta sig i Natos knä? Jan G Andersson i Östra Småland

Den 25 maj ska Sveriges riksdag rösta om att regeringens förslag till ett värdlandsavtal med Nato, vilket det sent omsider blivit debatt om i Socialdemokraternas partitidskrift Aktuellt i politiken (AiP).

Det är förra statsrådet Pierre Schori som ställt sig i spetsen för några äldre partivänner som ser faror med avtalet. Men AiP når inte utanför den trängre partikretsen och den 90-procentigt dominerande borgarpressen har inget att invända mot avtalet.

Man har dock kunnat notera att några oroliga kvinnoklubbister reagerat och den ständigt roterande partiveteranen Thage G. Peterson, 82, på sina resor runt i landet höjt ett varningens finger. Det som oroar många är att kärnvapen inte är förbjudet i avtalet att bära in i Sverige. Läs artikel

Citatet

Ewa Stenberg i Dagens Nyheter 24 april:

“”Jan Björklund har försökt göra ett skyndsamt svenskt Natomedlemskap till en profilfråga. Men den kan bli svårare att hålla fram sedan USA:s Natoambassadör i fredags sade att Nato inte bör ta in nya medlemmar under de närmaste åren, för att inte utmana Ryssland.”

Risken att kärnvapnen inte försvinner är stor, Carl Bergqvist i Expressen

Kärnvapen är ett otyg som borde ha avskaffats för länge sedan.

Sverige avvecklade den sista delen av det nationella kärnvapenprogrammet 1972. Då hade det pågått i decennier, men beslutet att avbryta kom under andra halvan av 60-talet. Inte osannolikt ingick svenskt skydd under det amerikanska kärnvapenparaplyet, som del av den topphemliga transatlantiska livlinan, mot att Sverige avbröt sitt egna program. Det sista kärnvapenplutoniumet lämnade dock inte Sverige förrän för några år sedan.

Storbritannien och Frankrike har fortfarande kärnvapen, om än i mycket begränsad mängd. De brittiska består av att en robotubåt ständigt är till sjöss i Atlanten. De franska är fördelade mellan flygvapnet, flottans robotubåtar och enda hangarfartyg.

Sedan New START har USA ytterligare reducerat sina kärnvapen. Markbaserade interkontinentala robotar har i hög grad ombeväpnats från flera till endast en stridsspets. Marina kärnvapen finns nu endast på robotubåtar. Läs artikel

Propaganda? I Fria Svenska Massmedia? professor Sven-Olof Yrjö Collin

Det hettar till i vår närmiljö. Ryssland uppträder aggressivt och NATO drar samman trupper i de baltiska staterna. I Sverige förs debatt om NATO-medlemskap. Som samhällsmedborgare har man ansvaret och plikten att ta en självständig ställning till frågan hur det svenska försvaret skall ordnas, vari ingår frågan om vi skall ingå i en försvarskoalition och i så fall, vilken. Utbudet av koalitioner är ganska magert. Vad jag förstår finns blott två tillgängliga, att ansluta sig till NATO eller till en koalition med Ryssland i centrum.

Vilken information får vi då till livs?

Om du läser nedanstående länk, till en artikel i Svenska Dagbladet, kan du notera vilket perspektiv artikeln har. http://www.svd.se/iskallt-toppmote-mellan-nato-och-ryssland

Vi får veta vad NATO-företrädaren ser och anser. Vi får däremot inte veta vad företrädaren för Ryssland ser och anser. Således är det en rapport med tonvikt på NATO.

När läste du en beskrivning som återger och försöker förklara den ryska positionen? Läs bloggen

Natos utvidgning står inte på dagordningen, kommentar till uttalande av amerikansk diplomat

Sveriges säkerhetspolitik får inte bygga på tillfälliga hotbilder eller hur stormakterna annonserar hur de vill bilda allianser. Dock är det av intresse, inte minst med tanke på det högljudda tonläget hos våra anhängare av Nato-medlemskap, att redovisa den här amerikanska uppfattningen.

Natos utvidgning står inte på dagordningen. Det beskedet ger en högt uppsatt amerikansk diplomat. Han säger också att Washington inte har iför avsikt att destabilisera Ryssland. Det är en position som intas av den nuvarande amerikanska regeringen. En ny regering kommer snart att tillträda. Med en ny Clinton i Vita Huset kan man förvänta sig expansionism. Men det finns också starka isolationistiska strömningar inom det politiska etablissemanget i USA.

Vad innebär detta för alliansfria stater som Sverige och Finland? Även om diplomatens anmärkningar är applicerade främst på före detta sovjetrepubliker, vilkas Nato-anslutning Moskva naturligt nog är misstänksamt mot, befinner sig ju också Rysslands båda nordliga, alliansfria länder i en belägenhet av betydelse för det landets säkerhet. Från Nato-håll har det sagt att ett svenskt medlemskap när som helst skulle välkomnas. Men är detta verkligen den amerikanska ståndpunkten?

Propagandakrig från två håll, Lars J Eriksson ansvarig utgivare på Skånska Dagbladet

…Det talas och skrivs mycket om att Ryssland bedriver ett propagandakrig. I så fall är det lågintensivt jämfört med det som bedrivs mot Ryssland.
Nyligen var en Peter Pomerantsev på Sverigebesök. Han har skrivit boken ”Inget är sant och allt är möjligt”, en bok som tecknar en dyster bild av dagens Ryssland. I Sverige har han blivit mycket hyllad. Men hur trovärdig är han? Den amerikanske journalisten Mark Ames som verkat i Moskva har granskat Pomerantsev. Hans påstådda roll som insider i en Moskvabaserad TV-kanal är enligt Ames överdriven. Ames själv och ryska journalister han känner i den kanalen hade inte hört talas om Pomerantsev. Däremot vet vi att han har starka band till oligarker, amerikanska finansintressen, nykonservativa makthavare från Bushtiden samt arabiska oljeintressen. Dessutom är han anställd vid Legatum, en tankesmedja finansierad av rövarkapitalister som gjorde sig rika i Ryssland under Jeltsintiden. Tro inte annat än att det pågår ett propagandakrig där de helt överlägsna resurserna finns hos en ohelig allians mellan stater, Nato och en stor grupp rövarkapitalister som är ute efter hämnd sedan Putin drev ut månglarna från Ryssland. Läs ledarartikel

Steg för steg mot ett återskapat värnpliktförsvar, kommentar till intervju med Peter Hultqvist i LT

Det är tydligt att den nuvarande regeringen inte vill ha ett försvar byggt på allmän värnplikt för kvinnor och män. Försvarsminister Peter Hultqvist talar i en intervju med Länstidningen i Östersund om en försvarsorganisation med ”värnpliktsinslag”. Yrkesarmén ska bestå. Detta håller inte! De som argumenterar för ett folkförsvar på den allmänna värnpliktens grund anser inte att landet bör återgå till den härordning som infördes år 1901. De förespråkar inte heller att Sverige bör kopiera exempelvis Finlands lösning. Vi ligger där vi ligger och våra geostrategiska och politiskt-kulturella förutsättningar är specifika.

Läs merSteg för steg mot ett återskapat värnpliktförsvar, kommentar till intervju med Peter Hultqvist i LT

Svar på interpellation 2015/16:549 om fördjupat militärt samarbete med Finland Anf. 22 Försvarsminister Peter Hultqvist (s)

Kerstin Lundgren har frågat mig följande:

  1. Hur förhåller sig försvarsministern och regeringen till det faktum att Finland aviserat att de inte är i en position att kunna ge andra EU-länder militära säkerhetsgarantier?
  2. Hur ser försvarsministern på det faktum att regeringen är den första som saknar en bred samsyn i säkerhetspolitiken?
  3. Vad ser försvarsministern som målbild i samarbetet med Finland? Finns det någon bortre gräns för vad det samarbetet skulle kunna bli? Ser försvarsministern till exempel att Finland och Sverige på sikt ska bilda ett försvarsförbund och föra gemensam utrikespolitik?
  4. Anser försvarsministern att ett fördjupat militärt samarbete med Finland skulle kunna ersätta fördelarna, inklusive säkerhetsgarantierna, med ett Natomedlemskap?

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör en central del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land, och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Lissabonfördragets artikel 42.7 innebär ett åtagande för alla medlemsstater att lämna stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i FN-stadga n till en annan medlemsstat om den utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. Varje enskilt medlemsland väljer självt på vilket sätt det hjälper ett annat medlemsland eller hur det vill ta emot eventuell hjälp. Stödet kan vara militärt, civilt eller politiskt. Läs svaret

Vad innebär det att vara värd för Nato? Kitty Ehn i Dagens Arena

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel.

Tio dagar innan valet 2014 undertecknade alliansregeringen ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet som informellt benämns »värdlandsavtalet« omgärdas av många oklarheter gällande både innehåll och på vilket sätt detta hanteras. Läs artikel

Snabba ryck behövs för att få försvaret på fötter igen – ministern besökte Östersund, intervju med försvarsminister Peter Hultqvist i LT

…Peter Hultqvist har tidigare träffat en uppgörelse med delar av alliansen som ger Försvarsmakten ett tillskott på 10,2 miljarder kronor på fem år.

Möjligheten att återinföra svensk värnplikt utreds. Vad är det som gör att du ser det behovet? – Vi har hel- och deltidsanställa soldater och vi klarar inte att få den förbandsuppfyllnad som är nödvändig för de här personalkategorierna.

– De kalkyler som avskaffandet av värnplikten byggde på håller inte. Vi måste så snabbt som möjligt kunna bygga en organisation där vi har hela, fulltaliga och övade förband, säger Peter Hultqvist. Utredningen om värnplikten presenteras i slutet av augusti. Han vill inte föregripa den med synpunkter på hur många som behöver tas in varje år.

– Den handlar om vi dels kan ha en professionell organisation som i dag, i kombination med värnpliktssystem. Det har dom i Norge och Danmark och vi tittar på hur deras system fungerar, säger Peter Hultqvist. – I första hand handlar det om att uppnå uppfyllda förband på det som redan är beslutat. Läs intervun