Svar på skriftlig fråga 2015/16:898 Den svenska militära alliansfriheten, Margot Wallström i riksdagen

Svar på fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M) Den svenska militära alliansfriheten

Erik Ottoson har frågat försvarsministern på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Utifrån denna position bygger Sverige säkerhet gemensamt med andra. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön samt genom den transatlantiska länken. Läs hela svaret

Svar på skriftlig fråga 2015/16:948 Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt, svar från Peter Hultqvist till Hans Wallmark

Svar på fråga 2015/16:948 av Hans Wallmark (M) Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt

Hans Wallmark har frågat mig hur jag ser på att Sverige och Finland har olika positioner i frågan om att ge militärt stöd om ett grannland skulle angripas, och hur påverkas det svensk-finska försvarssamarbetet av de olika synsätten?

Sverige och Finland har likartade säkerhets- och försvarspolitiska utgångspunkter. Vi är militärt alliansfria länder. Vi är båda medlemmar i EU, FN och OSSE och arbetar för ett utvecklat partnerskap med Nato samt lyfter fram betydelsen av en stark transatlantisk länk.

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör, som Wallmark nämner, en viktig del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs hela svaret

Missförstånd – till frågan om Sveriges säkerhetspolitik, Anders Björnsson

 

Är EU en allians?

Detta hävdas från och till i debatten av personer som förklarar den officiellt deklarerade alliansfriheten vara en illusion efter Sveriges EU-inträde år 1995.

I EU:s egenpresentation finner man emellertid inget stöd för påståendet att Unionen skulle vara en allians, vare sig en politisk eller en militär sådan. På dess hemsida står det att EU är ”ett unikt ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 28 politiska länder som tillsammans täcker större delen av Europa”.[1] Den har blivit ”en organisation som spänner över alla områden, från utvecklingsbistånd till miljöpolitik”.

Som vi vet är det senare en betydande överdrivit. Vissa politikområden omfattas inte alls av EU-samarbetet. Finanspolitik får Unionens organ inte befatta sig med. En penningpolitisk, monetär union inom Unionen har upprättats, men den inbegriper inte alla EU-stater. Unionen har en egen domstol men ingen försvarsmakt – ”EU är ingen försvarsgemenskap”, som Dagens Nyheter konstaterade i en huvudledare 25/4 2013. Medlemsstater har lämnat bort sin suveränitet, men på långt ifrån alla områden. Någon gemensam säkerhetspolitik finns inte: vissa medlemsstater ingår i en militärallians, andra inte.

Läs merMissförstånd – till frågan om Sveriges säkerhetspolitik, Anders Björnsson

Ett steg framåt för svensk-finskt samarbete, försvarsmakten.se

15 mars 2016 kl: 15.01 Norrbottens regemente Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland ska stärkas, det är den tydliga politiska inriktningen från respektive regering. Syftet är att vi ska öka vår förmåga att verka tillsammans och därmed höja tröskeln för militära incidenter i vår region. I mitten av mars träffades svenske arméchefen Anders Brännström och hans finske kollega, Seppo Toivonen, i Boden för att komma överens om inriktningen för samarbetet de kommande åren.

Mötet har skett i form av så kallade stabssamtal, där de båda armécheferna träffas för att tillsammas med sina medarbetare på olika nivåer både prata om riktlinjer, men också om planering och praktiska frågor.

– Det har varit ett mycket bra möte. Det här är ett modernt och bra sätt att prata om vårt samarbete, på arménivån. Vi kommer överens om vad vi ska göra och kan också ge direktiv till våra medarbetare, säger Seppo Toivonen. Läs artikel

 

UI:s Natodagdrömmar genanta, Maarit Feldt-Ranta, arbetarbladet.fi

– Den kända Natoförespråkaren Charly Salonius-Pasternak låter i en ny insändare förstå att Sverige nu står i beråd att ta ett steg mot ett Natomedlemskap. Utrikespolitiska institutets ständiga Nato-spekulationer grundar sig inte på fakta, skriver FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta i ett svaromål på måndagen.
– Snarare är det fråga om dagdrömmar från institutets sida, med hjälp av vilka man turvis försöker skrämmas med att endera landet håller på att förändra sin hållning till Nato. Att forskarna vid Utrikespolitiska institutet ständigt driver på i Natofrågan börjar redan vara genant med tanke på verksamhetens trovärdighet.
– Den svenska regeringens linje är tydlig: Sverige ska inte anhålla om medlemskap i Nato, och den svenska hållningen har inte förändrats. Detsamma gäller de svenska socialdemokraterna – linjen är klar, påpekar Feldt-Ranta. Läs artikel
Kommentar: FSD står för Finlands Socialdemokratiska Parti

Ta fram en ny papegoja! Bo Richard Lundgren på KKrVA.se

De flesta av oss kommer säkert ihåg Monty Pythonsketchen ”Den döda papegojan”. En besviken och uppretad kund (John Cleese) kommer in i en djuraffär och reklamerar en papegoja som han köpt. Den är uppenbarligen död. Affärsinnehavaren (Michael Palin) hävdar att papegojan bara sover och gör desperata upplivningsförsök. Bland annat slår han papegojan upprepade gånger i butiksdisken för att få liv i den.

Sketchen har en hel del likheter med totalförsvarets situation idag. Alliansregeringen – med moderaterna i spetsen – lyckades att med snåla försvarsbudgetar i princip ta död på totalförsvaret. Den slutliga dödsstören kom när värnplikten avskaffades. Efter maktskiftet i Rosenbad försöker nu försvarsminister Hultqvist att med tappra återupplivningsförsök skapa ett nytt totalförsvar. På militär sida sker det genom ökade försvarsanslag – fortfarande på en alltför låg nivå – och ministern låter utreda någon form av partiell värnplikt. Läs inlägget

 

Carl Bildt , månadens citat

Carl Bildt besöker Moskva för samtal och skriver på sin blogg:

“På gott och på ont förblir Ryssland ju ett viktigt europeiskt land i vårt omedelbara närområde, och det är viktigt att vi då så långt detta är möjligt kan bedöma dess utveckling i olika avseenden.”

Att förhålla sig till Nato, Anders Björnsson

Jag får inte sällan frågan: ”Är du verkligen mot Nato?” Men jag svarar att jag inte är mot Nato. Nato är ett faktum, det gäller att förhålla sig till detta faktum. Jag anser att Sverige ska stå utanför Nato. Organisationen kommer förr eller senare att upplösas. Det kunde ha skett efter kalla krigets slut, då dess historiska uppgift var fullbordad. Medlemmarna ville annorlunda. Men det finns föga anledning att tro att de internationella styrkeförhållandena skulle vara statiska. Stormaktspolitikens logik är inte matematisk. Försiktighet är därför påkallad.

En man som fyllde mig med stor beundran var Francis Sejersted (1936–2015). Han var professor i ekonomisk historia i Oslo och satt i närmare tjugo år i den norska Nobelkommittén, varav de sista nio åren som dess ordförande. Han var solid högerman, men en sådan som aldrig behövde ta politiska ämbeten för att utöva politiskt inflytande. Han gjorde det i den offentliga debatten. Han var ordförande i den statliga yttrandefrihetskommittén som avgav ett litterärt glimrande betänkande vid millennieskiftet och även ordförande i stiftelsen Fritt Ord, som har finansierat många mediala och kulturella projekt och utdelar ett årligt pris till en person med mod att säga sin orubbliga mening.

Läs merAtt förhålla sig till Nato, Anders Björnsson

ÖB måste sluta prata i nattmössan, ledare i Expressen

Den tidigare överbefälhavaren Sverker Göranson – som nu har sålt sig till Saab – gav upphov till begreppet enveckasförsvaret. Sverige skulle bara klara av ett begränsat anfall under en vecka.

Det var för många politiker en smått chockartad verklighetsbeskrivning, men ändå högst realistisk. För detta uttalande utrustades sedan Göranson med politiska överrockar från både höger till vänster. Dessutom hade ju Göranson också varnat för att han riskerade att tvinga lägga ned marinen i brist på tillräckliga försvarsanslag. Inför de så kallade Markstridsdagar i början av februari i år kunde Expressen avslöja arméchefen Anders Brännströms varningsord:

“Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten.”

Arméchefen ville uppenbarligen inskärpa allvaret i den situation Sverige befinner sig i efter Rysslands pågående upprustning, kriget i Ukraina och Putins storhetsvansinne. Men ledande militärers skarpa uttalanden är också ett uttryck för den frustration de upplever när man jobbar inom ett anorektiskt svenskt försvar. Det finns en officersklyscha om att man alltid ”ska gilla läget”. Men de gör det inte längre. Läs ledaren

 

ÖB lovar försvar till sista soldat, Dagens Nyheter

Försvarsmakten har reviderat sin strategiska doktrin. En doktrin som enligt ÖB Micael Bydén genomsyras av en ny attityd till försvarets uppdrag och han utlovar ett uthålligt försvar. Överbefälhavare Micael Bydén är trött på pratet om hur länge Sverige ska kunna stå emot en attack. Han lovar att försvaret ska kämpa till sista man och kvinna.

– Om vi av någon anledning skulle stå ensam som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand, säger han i en TT-intervju.

Försvarsmakten har just avslutat revideringen av sin militärstrategiska doktrin. Dokumentet beskriver vilken inställning försvaret ska ha till sitt uppdrag. Enligt Bydén genomsyras den reviderade doktrinen av en ny attityd. Den innebär att Försvarsmakten tillsammans med andra länder ska kunna vinna över en angripare, men om Sverige står ensamt, bjuda utdraget och uthålligt motstånd för att inte förlora kriget. Läs artikel

Självgoda svenskar som lämnar andra i sticket. Kommentar till Amanda Wollstad i Expressen

I en krönika i Expressen gör Amanda Wollstad en uttrycklig koppling mellan Sveriges uppträdande under andra världskriget, som vårt land lyckades undgå och risken i vårt närområde för ett framtida krig, som vi inte på villkors vis bör undgå.

Hon säger att Sverige under kriget lämnade sina grannar  ”i sticket senast soldater korsade de nordiska gränserna med våld”. Här är det framförallt Danmark och Norge hon synes ha i åtanke. Men man får då lov att tillfoga att dessa länder själva inte bjöd på något större motstånd när de invaderades av Tyskland. Vad skulle Sveriges krigsmakt ha gjort i det ockuperade Danmark (vars regering och myndigheter accepterade den tyska närvaron, den så kallade samarbetspolitiken) och Norge (vars lagliga, utlandsbaserade regering hade en viktig sambandscentral i Stockholm)?

Läs merSjälvgoda svenskar som lämnar andra i sticket. Kommentar till Amanda Wollstad i Expressen

Natobaser och kärnvapen i Sverige? Seminarium i Sundsvall 20 mars

SUNDSVALL 20 mars 2016 kl 13.00 Natobaser och kärnvapen i Sverige?
Vad innebär egentligen värdlandsavtalet?
Kyrksalen, KFUM-huset Kyrkogatan 29, Sundsvall
Fritt inträde!
Medverkande:
Föreläsare:
Stina Oscarson: dramatiker, initiativtagare Natoutredningen.
Lars-Gunnar Liljestrand: författare, ordf. FIB juristerna.
Håkan Larsson: journalist, fd. riksdagsman ©, Jämtland.
Tal: Peder Forsberg
Sång och musik: Linde Jonsson och Heidi Jonsson

PROGRAM för seminariet.