Norske myndigheter må ta en del av ansvaret for at Russland har rustet opp militært i Norges nærområder i nord, hevder forsvarsforsker og oberstløytnant Tormod Heier i en ny bok.

Heier skriver at manglende satsing på et større forsvar fra Solberg-regjeringen har gjort Norge mer avhengig av styrker fra USA til å avskrekke Russland i nordområdene. Dermed er også den norske handlefriheten i forhold til Russland svekket, mener han.

«Russerne frykter ikke Norge. Russerne frykter bare USA», skriver Heier i sin nye bok «En randstat på avveie? Norges vei inn i den nye kalde krigen 2014–2021».

«Mer avhengighet til USA og Nato betyr også at det norske handlingsrommet blir mindre. Dermed øker risikoen for at kriser i norske nærområder kan gå i en retning som ikke nødvendigvis er i norsk interesse», skriver han.

– Hva er problemet med å invitere USA inn, Heier?

– Da inviterer vi en stormakt som bærer med seg en annen kultur for hvordan man håndterer spente situasjoner. Norske myndigheter er opptatt av å avverge krise. Mens USA er mer opptatt av å vinne en krise med Russland, som USA anser som en strategisk konkurrent. Norge, derimot anser Russland som en legitim aktør i de norsk-russiske grenseområdene, sier han til VG.

Tormod Heier viser i boken til at regjeringen til Erna Solberg fikk tydelige signaler fra tidligere forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen om at en langtidsplan uten betydelig satsing på Forsvaret, ville gjøre Norge mer avhengig av militær hjelp fra Nato og USA. Läs artikel

Läs också presentation av Heiers bok Et farligere Norge? av Mats Björkenfeldt

Nato er usikker på Russlands intensjon med å samle store militære styrker langs grensen mot Ukraina. Men Nato-sjef Jens Stoltenberg sier at dersom Russland igjen bruker militær makt mot Ukraina, vil det ha en kostnad og konsekvenser for Russland.

– Vi vet ikke med sikkerhet hva Russlands hensikt med dette er. Men vi vet hva Russland har gjort tidligere, og gjør fortsatt, gjennom å okkupere Krim og destabilisere Donbass. De har også rettet cyberangrep mot Ukrainas lovlig valgte regjering, sier Stoltenberg til VG fredag ettermiddag. […]

Men han presiserte på VGs spørsmål om Nato da vil komme Ukraina til unnsetning:

– Ukraina er partnerland med Nato, og ikke medlem. Så får garanti om felles forsvar for medlemslandene gjelder ikke for Ukraina.

Det tolkes som en tydelig måte å signalisere til myndighetene i Kiev at Nato ikke vil komme Ukraina til direkte militær unnsetning, dersom de russiske styrkene krysser grensen. Läs  intervjun

I would like to greet you and express my gratitude to the Indian chairmanship for hosting the meeting of the foreign ministers of Russia, India and China, which, for objective reasons, is being held via videoconference. Today’s exchange of views on the pressing items on the international agenda is critically important amid growing turbulence at the global and regional levels. […]

The promotion of interaction within our troika is fundamental to creating a fairer and more democratic multipolar order with the UN at its core, and it contributes to the establishment in the international arena of universal values, such as multilateralism, equality and the rule of law. We are united by opposition to trade protectionism, the illegal imposition of politically motivated unilateral sanctions, and even more so the use of force in international affairs. We work as a team on an extensive UN agenda and within the G20, BRICS and the SCO. We support ASEAN centrality-based cooperation mechanisms in the Asia-Pacific region as well. Läs talet

[…] I Canada har de syslet med spørsmålet om hva som skal erstatte de aldrende jagerflyene av typen CF-18 (CF-188) Hornet i snart et par tiår.

Nå går det imidlertid mot en finalerunde i den kanadiske kampflyanskaffelsen, og én leverandør som denne uka fikk overlevert en dårlig nyhet, heter Boeing. […]

Dermed kan det se ut til at det gjenstår kun to kandidater som konkurrerer om kontrakten som kan være verdt 19 milliarder kanadiske dollar, tilsvarende 135 milliarder kroner: Saab Jas-39E Gripen og Lockheed Martin F-35A. […]

Som da de vant kontrakten i Brasil for åtte år siden, tilbyr de kanadierne ei solid industripakke med teknologideling som sikrer dem full kontroll over kampflysystemet i dets levetid og med muligheter for egen produksjon.

I FFCP-tilbudet har Saab med seg tyske Diehl Defence, britiske MBDA UK og israelske Rafael. Fra kanadisk side har de med seg IMP Aerospace & Defence, CAE, Peraton Canada og GE Aviation. Läs artikel

Ukraina, som med sin allierade USA har sagt att de tror att Ryssland kan förbereda en invasion, arrangerade egna övningar nära gränsen till Vitryssland.

Ökningen av militär aktivitet på båda sidor följer veckor av stigande spänningar som har ökat risk för krig mellan de två grannarna, även om Ryssland förnekar aggressiva avsikter och västerländska underrättelsekällor har sagt till Reuters att de inte ser någon invasion som nära förestående. 

USA och NATO har signalerat sitt stöd för Ukraina på sätt som Moskva anser vara provocerande, inklusive genom krigsfartygsmanövrar denna månad i Svarta havet och en leverans av amerikanska patrullbåtar till den ukrainska flottan. […]

Separat citerade nyhetsbyrån försvarsminister Sergej Shoigu som sa att Rysslands behov av att vidareutveckla sina väpnade styrkor dikterades av ”de komplicerade militära och politiska förhållandena i världen och den växande aktiviteten i Nato-länderna nära Rysslands gränser”.

Han sade att höja de väpnade styrkornas kapacitet, stödja kärnkrafternas stridsberedskap och stärka potentialen för icke-nukleär avskräckning var bland prioriteringarna.

Shoigu på tisdagen klagade på att amerikanska bombplan hade repeterat ett kärnvapenanfall mot Ryssland från två olika håll tidigare denna månad och klagade på att planen hade kommit för nära den ryska gränsen, enligt övningar som Pentagon sa att de följt internationella protokoll. Läs artikel

Russia’s military is tracking the guided missile destroyer USS Arleigh Burke after it entered the Black Sea to patrol with NATO allies, TASS news agency cited the Russian defence ministry as saying on Thursday.

The manoeuvre comes at a time of high tension in the region, with Russia, Ukraine and NATO all conducting military drills in recent weeks and Moscow denying suspicions by Kyiv and Washington that it is contemplating an invasion of Ukraine. Läs artikel

[…] Närheten till Ryssland och den militära styrkan gör landet till en maktfaktor som måste beaktas i Europa. Det är ytterst viktigt för Finland att upprätthålla fungerande bilaterala relationer med Ryssland. En konstruktiv dialog står dock inte i konflikt med att vi i detta avseende beslutsamt försvarar våra intressen och principer. Detsamma borde vara möjligt också för Europeiska unionen. Vägran till interaktion med Ryssland stärker inte EU, utan får den bara att verka svagare och mindre betydelsefull.

Under de senaste veckorna har vi sett en mycket oroväckande utveckling vid gränserna mellan Belarus och EU:s medlemsstater. Att göra migranterna till instrument och utöva påtryckning för att få dem att gå över gränsen är ett modellexempel på en hybridoperation. Detta tvingar oss att möta en rad verkligt svåra frågor.

Kan vi samtidigt hålla fast vid våra värderingar och vår säkerhet när vi ställs inför dylika fientliga hybridåtgärder? Jag anser att vi behöver en öppen europeisk debatt om detta. Utan en debatt är vi ännu mer sårbara inför nya attacker. I stället för att låta dessa kilar komma mellan oss behöver vi en bestämd och gemensam europeisk reaktion. Läs talet