De F-35-jaktplan som Finland skaffar har de egenskaper som behövs för att försvara Finland på 2030-talet, säger Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen. Enligt honom kommer planen att fylla samma roll som dagens Hornetplan. Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen intervjuades i Yles Morgonettan på lördagen. Där fick han frågan om Finland med planköpet får sådana vapentyper som landet hittills inte har haft. Svaren är rätt torftiga.

– Dagens Hornetplan kan operera från luften mot mål på marken och från luften mot mål i luften så på den punkten blir det ingen förändring, sade Kivinen.

Han poängterar att beslut om eventuell ytterligare bestyckning av planen fattas senare.

– Jaktplanspaketet är dimensionerat så att hela Finland kan försvaras, det är det som är avsikten med det, tillägger han.

Kivinen ser i alla fall inget militärt hot mot Finland just nu.

– Det finns militär potential i vår omgivning, men den förvandlas till ett hot först när någon beslutar sig för att ta den i användning, formulerar han sig.

Inte heller konflikten kring Ukraina utgör något direkt hot mot Finland, enligt Försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen.

– Det finns ingen sådan verksamhet i vårt närområde som ger orsak till oro.

På frågan hur det påverkar Finland ifall Ukrainakonflikten leder till att Ryssland genomför en militär attack, lyder svaret:

– Vi anpassar alltid vår verksamhet enligt rådande omständigheter. Läs intervjun

USA kommer visserligen inte att stötta Ukraina militärt om Ryssland invaderar – men man kommer att skicka mer trupper till Natoländerna i området. Det förklarade USA:s president Joe Biden vid en pressträff på lördagskvällen, svensk tid.

”Vi kommer att känna oss tvingade att skicka mer trupp från USA och Nato till den östra flanken,” sa Joe Biden, och förklarade att USA har ett ”heligt ansvar” framförallt att skydda de så kallade B-9-ländedrna mot rysk aggression.

Men förutom den militära uppladdningen kommer de ekonomiska konsekvenserna för Ryssland att bli ”förödande” om de ger sig på Ukraina, något som Joe Biden sa att han gjort helt klart för Rysslands president Putin. Läs artikel

Regeringen har beslutat att Finland ska köpa 64 nya jaktplan. Valet har fallit på amerikanska Lockheed Martins F-35. Helhetsfinansieringen för HX-projektet är 10 miljarder euro.

F-35 beskrivs som ett toppmodernt ”femte generationens” jaktplan med stealth-egenskaper, som ger planet en lägre radarsignatur. Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen (C) uppfyller F-35 alla de krav som uppställts för anskaffningen, bland annat vad gäller försörjningstryggheten, industriellt samarbete och kostnader.

– I jämförelsen av den militära prestandan var F35-helhetssystemet bäst.

Kaikkonen sade sig förstå att beslutet också kan väcka kritik, men att den nya anskaffningen är bäst med tanke på helhetsbehovet.

– Anskaffningen har betydelse också för armén och marinen. Tanken är inte att vi varje årtionde ska göra så här stora investeringar. Dessa plan flyger ännu på 2060-talet.

Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) var beslutet i regeringen enhälligt. Undervisningsminister Li Andersson (VF) och Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) ville ändå försäkra sig om att brukskostnaderna inte överskrids.

Antti Kaikkonen fick frågan om vilket säkerhetspolitiskt budskap Finland skickar ut genom beslutet.

– Signalen är att Finland tar hand om sitt eget försvar. Läs artikel

French President Emmanuel Macron called for a strong, sovereign, and united Europe on Thursday, ahead of France’s six-month rotating EU presidency, which starts on January 1, 2022.

Macron encapsulated his priorities for France’s presidency of the EU with the motto: “Recovery, power, belonging”.

France’s aim was ”to move towards a Europe that is powerful in the world, fully sovereign, free in its choices and in charge of its own destiny”, Macron said at a news conference in Paris.

France takes on the rotating six-month presidency as Belarus stands accused of engineering a refugee crisis by flying migrants in from the Middle East and pushing them to attempt to illegally cross its borders into the EU states of Poland and Lithuania.

”I would say that we must move from a Europe of cooperation within our borders to a Europe that is powerful in the world, fully sovereign, free in its choices and master of its destiny,” said Macron. Läs artikel

India er interessert i å øke tilførselen av russisk olje og flytende naturgass, samt i å bruke Den nordlige sjørute for energiforsyning, ifølge en felles uttalelse publisert i etterkant av det 21. russisk-indiske toppmøtet, som fant sted sist mandag.

«Begge parter gjentar sin vilje til å øke tilførselen av russisk råolje på langsiktige kontrakter gjennom fordelaktig prising, styring av LNG-import til India, samt mulig bruk av Den nordlige sjørute for energiforsyning», står det i uttalelsen.

Landene ble videre enige om å utvide samarbeidet på gassektoren og vil opprette en felles arbeidsgruppe for gass som skal identifisere områder med gjensidig nytteverdi, noe som blant annet omfatter utvikling av investeringer i gass-infrastruktur og -distribusjonsprosjekter, bruk av LNG i transport, samt fremvoksende drivstofftyper, inkludert hydrogen. Läs artikel

Svaret er nok ja. Putin planlegger krig i den forstand at den russiske generalstaben helt sikker har utviklet mange operasjonsplaner med siktemål å legge under Russland enda mer ukrainsk territorium. Militært sett er det mulig, men vi hører lite om de vurderingene som skulle tilsi at dette tjener russiske interesser på kort og lang sikt. I denne artikkelen tas det til orde for at Putin anser nå-situasjonen som «god nok» og at han ikke ser Russlands interesser tjent med en åpen mellomstatlig krig.

Russland har siden 2014 okkupert Krimhalvøya og siden februar 2015 – den andre Minsk-avtalen – også kontrollert deler av Luhansk og Donetsk oblast. Frontlinjen mellom de ukrainske regjeringsstyrkene og de russiske-støttede separatistene er nærmere 500 km lang. Det er daglige kamphandlinger, ofte med dødelig utfall.

Putins fremste politiske målsetting er å forhindre at Ukraina blir medlem av NATO/EU. Sannsynligheten for ukrainsk medlemskap er i dag lik null, og den vil forbli slik i overskuelig fremtid. Läs artikel

[…] Q    Senator Tim Kaine, Democrats are talking about could U.S. troops be needed on the ground in or around Ukraine to stop an invasion.  Will you rule that out, or is that on the table?

The president:  That is not on the table.  What is not — they are not —

We have a moral obligation and a legal obligation to our NATO Allies, if they were to attack under Article Five.  It’s a sacred obligation.
That obligation does not extend to NATO — I mean, to Ukraine.  But it would depend upon what the rest of the NATO countries are willing to do as well.
But the idea the United States is going to unilaterally use force to confront Russia from invading Ukraine is not on — in the cards right now.  But what will happen is: There will be severe consequences that will have —

Q    Sir, you’ve known Vladimir Putin for years.  Are you confident that he got the message and knows this is different?

The president:  I am absolutely confident he got the message. Läs intervjun