Regeringen beslutade den 15 november 2001 att underteckna protokollet.
Protokollet trädde i kraft vid undertecknandet.
Den på ukrainska avfattade texten finns tillgänglig på Utrikesdepartementet, Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (FMR).

Sveriges regering och Ukrainas ministerkabinett, vilka fortsättningsvis benämns Parterna, har – vägledda av målen och principerna i Förenta
Nationernas stadga, villkoren i Helsingforsakten, Parisstadgan samt andra OSSE-dokument, – beaktande det militära samarbetets positiva
roll som en viktig faktor i utvecklandet av relationerna mellan länderna, – strävande efter en utveckling av ett långsiktigt bilateralt samarbete på försvarsområdet grundat på förtroende och respekt, enats om följande:
1. Parterna avser inleda och utveckla ett försvarsrelaterat samarbete inom främst följande verksamhetsområden:
– verkställande av OSSE-beslut av gemensamt
intresse inklusive frågor rörande internationell säkerhet
– deltagande i fredsbevarande operationer och
andra fredsfrämjande insatser
– Utbildning och träning av militär personal
vid olika utbildningscentra inklusive samarbete mellan Parternas militära utbildningsanstalter. Läs avtalet

Den 10 december meddelade en brittisk domstol att Julian Assange kan lämnas ut till USA, som vill åtala honom för spioneri. Landet har jagat Assange sedan han avslöjade potentiella krigsbrott i Irak 2010, och han har sedan dess suttit inspärrad på ambassader och i fängelser.

Samtidigt mår han allt sämre. Sedan ett par år befinner han sig i fängelset Belmarsh, som har kallats för Storbritanniens Guantánamo, och i söndags fick han en liten stroke. Den medicinska expertisen i den dom som nu rivits upp pekar på risken för självmord om han hamnar i ett tufft amerikanskt högriskfängelse. Beslutet lär överklagas, med ytterligare år i ofrihet och isolering som följd. Straffet är alltså till stor del redan utmätt. Priset för att avslöja sanningen om USA:s krig – har det visat sig – är ett liv på flykt.

Oavsett utfall finns anledning till svensk självrannsakan.

Som Nils Melzer påpekar i boken ”Fallet Julian Assange”, nyligen utgiven på Karneval förlag, finns stora frågetecken om hur den svenska åklagarsidan under tio år höll liv i en utsiktslös förundersökning. Melzer skriver att det framför allt var de svenska myndigheternas vägran att ge en garanti mot utlämning till USA som gjorde att Julian Assange blev tvungen att fly till den ecuadorianska ambassaden i London. […]

Det är dags att Julian Assange släpps fri och Sverige borde ge honom amnesti. De besvärande frågor som Nils Melzer ställer om Sveriges agerande borde också besvaras av en oberoende utredning. Alliansfriheten må ha varit en illusion, men någonstans måste vi dra en gräns. Sverige bör vara en fristad för journalister på flykt, oavsett om det är Kina eller USA som vill fängsla dem. Läs  artikel

The Kremlin has watched all the former Soviet Union’s Warsaw Pact allies and three former Soviet republics join NATO, while the front line between NATO and Russia has moved about 600 miles to the east. The Russians claim, with considerable evidence, that former Soviet leader Mikhail Gorbachev was given strong verbal assurances that NATO would move “not one inch” eastward.

Now, Vladimir Putin seems to believe that it’s finally time to get that in writing.

No one in Moscow seems able to explain why Mr. Putin has chosen the current moment to issue an ultimatum over NATO’s oft-restated intention to eventually bring Ukraine into the alliance. But most analysts agree that the Kremlin initiated suspicious troop movements along the Ukrainian border, in Russia’s Western Military District, late last month in order to force exactly that conversation to happen.

Few believe that Russia actually intends to invade Ukraine – a war that would be intensely unpopular at home. Nevertheless, the Kremlin keeps reiterating that military options are on the table if its concerns aren’t satisfactorily addressed. Läs artikel

Vladimir Putin has told Boris Johnson that he wants immediate talks to secure clear legal agreements that Nato will not expand eastwards. According to a Kremlin readout of the two leaders’ phone call on Monday, Putin said talks were needed to discuss Nato’s future intentions, and to clarify Ukraine’s plans for the east of the country.

The call marked the first time the two men had spoken since October before the Cop26 climate summit in Glasgow. Johnson expressed the UK’s “deep concern over the buildup of Russian forces on Ukraine’s border”, and warned him “that any destabilising action would be a strategic mistake that would have significant consequences”. The British prime minister also called for the issues to be resolved through diplomatic channels.

The lengthier readout of the call from the Kremlin cited what it described as specific examples of Kyiv’s destructive disruption of the Minsk agreements, the deal that was supposed to settle the Russian-Ukraine dispute.

Putin alleged that the Ukrainian authorities were deliberately exacerbating the situation on the line of contact, as well as using heavy weapons and attack drones prohibited by the Minsk Package of Measures in the conflict zone. He also claimed Russian-speaking populations were still suffering discrimination inside Ukraine. […]

Putin said he wanted clear international legal agreements that would exclude any further Nato advance to the east, and the removal of weapons that threaten Russia in neighbouring states, primarily in Ukraine. He added that Russia was preparing clear legal documents to support its demands.

The leaders agreed to continue the discussion of the issues raised through various channels. Läs artikel

[…] I dag ska Sveriges fortsatta militära insatser i Mali debatteras i riksdagen. Enligt förslagen ska Sverige fortsätta i MINUSMA ännu ett år. Dessutom ska en exitstrategi för den svenska insatsen tas fram. Takuba-insatsen i stort avslutas under första kvartalet – kvar blir 20 soldater till slutet av året.

Att Sverige går mot militär avveckling i Mali är bra. Men det är hög tid att regeringen också redogör för sin Malipolitik i övrigt. En dyrköpt läxa från Afghanistan är att när kartan inte stämmer med verkligheten ska kartan ritas om, inte de bistra realiteterna ignoreras.

Har regeringen någonplan B när demokratin vi kom för att stötta på obestämd tid, nu är satt ur spel? Hur ser våra och EU-kollektivets åtgärder ut för att enligt ECOWAS begäran pressa på för val? Eller rullar vårt engagemang på oaktat utvecklingen?

Oredan i Mali ställer inga lätta frågor – men regeringen borde svara på om och hur det vi gör i Mali alltjämt är relevant. Att fortsätta göra samma sak men hoppas på andra resultat är, som bekant, Einsteins definition av dårskap. Läs artikel

Norge åpnet sin ambassade i hovedstaden Bamako i 2017 og har også ansvar for Mauritania, Burkina Faso, Niger og Tsjad. I januar bestemte Forsvarsdepartementet at vi skulle ha en forsvarsattache ved ambassaden for å kunne gi et tidsriktig bilde av spesielt de militære aktørene i regionen og samtidig være en militærrådgiver for ambassaden.

Jeg har nå vært forsvarsattache i Bamako i snart 10 måneder og jeg begynner å få et grep om Mali som nasjon, aktørbilde og hvilke utfordringer man står overfor. […]

Norge venter ennå i skrivende stund på «tillatelse» fra maliske myndigheter om aksept for det norske bidraget. Det er frustrende som forsvarsaatche og oppleve den særdeles trege saksgangen, eller motvilje mot å respondere på slike hendvendelser fra malisk side, men Norge er ikke den eneste nasjonen som opplever dette. Läs krönikan

After nine years deployed in Mali, France is organising a drawdown, with troops preparing to leave the last of three bases in the far north of the insurgency-hit and poverty-wracked country. […]

French President Emmanuel Macron announced a major drawdown of French troops in June and is hoping other EU forces will step up to support what he sees as an essential counter-terror mission keeping Europe safe.

”We were around 5,000 soldiers in the Sahel in summer 2021. We will be around 3,000 in summer 2022,” said General Laurent Michon, who commands the French military mission in the Sahel known as Barkhane.

New reductions are expected by 2023. […]

But Paris also faces increasing difficulties on the ground including with local people who resent the presence of soldiers from the former colonial power, as well as new regimes in partner countries. Protests that were once isolated to urban centres have spread to rural areas, fanned by social media and anger at the ever-worsening violence, as well as highly-publicised incidents of troops mistakenly killing civilians.

In November, protesters in Burkina Faso and Niger hampered a large French military supply convoy travelling from Ivory Coast to Mali. Some threw stones and held signs saying ”Down with France”. Ligger på sajten

The European Commission has proposed a new regulation that will provide it with tools to counteract economic coercion from third countries with measures such as tariffs and imports restrictions.

En avgjørende periode i livet til tidligere statsminister Kåre Willoch, som sovnet stille inn 6. desember, kan ha vært tiden som tysklandsbrigadist. Til tross for Willochs innholdsrike 93 leveår, må opplevelsene i et krigsherjet Tyskland ha stått sterkt i minnet livet igjennom.

Willoch som under krigen måtte flykte til Sverige på grunn av faren og brødrenes motstandsarbeid, ble innrullert i Forsvaret i 1948. Her ble han en del av brigade 482, den fjerde kontingenten av Tysklandsbrigaden. Siden husket han ikke om et valg hadde vært mulig, om han kunne ha takket nei til utenlandstjenesten, men slo samtidig fast: «Dersom jeg hadde hatt noe valg, hadde jeg sagt ja til Tysklandsbrigaden.»

Tysklandsbrigaden besto av norske soldater som i årene 1947 til våren 1953 deltok i okkupasjonen av Tyskland i britisk sone. Til sammen var nesten 50 000 nordmenn en del av brigaden. De reiste fra det befridde Norge for å vokte freden i fiendens land. Deres innsats er anerkjent som pionérvirksomhet når det gjelder Forsvarets fredsoppdrag i utlandet. Läs minnesrunan

Vi återpublicerar här ett tidigare inlägg från 2019 om Kåre Willoch med anledning av hans bortgång. Utgivarna

Tidligere statsminister Kåre Willoch mener sanksjonsregimet mot Russland må ha en utløpsdato. Han ønsker en realistisk tilnærming til Russland.

– Sanksjonene mot Russland var aldri ment å være permanente. Før eller siden må spørsmålet om å oppheve dem komme opp. Man blir ikke «pro-russisk» av å mene det, sier Kåre Willoch, tidligere statsminister for Høyre.[…]

– Hvorfor er ikke sanksjoner et egnet verktøy for å straffe Russland?

– Hvordan ønsker vi forholdet til Russland skal være om ti, tjue og tretti år? Jeg ser få fordeler for Vesten på lengre sikt av et fattig Russland. Rike land har lettere for å føre fredelig utenrikspolitikk. Dårlig økonomi legger til rette for sterkt autoritære ledere. Katastrofal økonomisk situasjon banet vei for bolsjevikene i Russland og nazistene i Tyskland, sier Willoch.

Han frykter Vestens linje presser fram en økonomisk allianse mellom stormaktene Russland og Kina.

– Jeg ønsker meg en realistisk tilnærming. Det er ikke i vår interesse å drive Russland i armene på Kina. De er uenige om mye, men nå ser vi tydelige tegn på at de nærmer seg hverandre.[…]

– Russland kan bare føre utenrikspolitikk ut ifra hvordan de ser verden. Nato-land har drevet svært mye innblanding i andre lands indre forhold. Krigen i Libya og den andre Irak-krigen skjedde begge uten folkerettslig mandat. Jeg kan ikke se at Putin blander seg mer i andre land enn Trump. Man må ikke bli overrasket om de trekker noen andre konklusjoner enn oss. Läs artikel

Bara några dagar efter talibanernas intåg i Kabul kom hårda uttalanden från politiker i Sverige såväl som i andra länder. Inte en krona skulle gå till talibanerna. Allt internationellt stöd till den afghanska staten ströps över en natt, i enlighet med USA:s och FN:s säkerhetsråds sanktioner mot talibanerna. Det inkluderade 1,5 miljarder dollar som nu är låsta i Världsbankens Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Dessutom blockerades den afghanska centralbankens reserver till ett värde av nästan 10 miljarder dollar av USA och afghanska banker är isolerade från det internationella finansiella systemet.

Ungefär 75 procent av Afghanistans statsbudget, inklusive sjukvården, finansierades tidigare direkt av internationellt bistånd. Det plötsliga avbrottet gjorde att hundratusentals anställda i den offentliga sektorn stod utan lön: lärare, läkare och barnmorskor såväl som sophämtare, soldater och byråkrater. Många miljoner fler människor som var beroende av deras inkomster kastades omedelbart in i akut fattigdom. […]

Sveriges nya regering har ett ansvar att hejda den katastrofala efterbörden av en 20 år lång militärinsats där Sverige deltog och som avslutades utan förutsättningar för stabilitet i landet. I sin programförklaring lovade den nytillträdda biståndsministern, Matilda Ernkrans, att stå upp för kvinnor och flickors rättigheter. Det är nu dags att sätta ord till handling och försvara kvinnors rättigheter i Sveriges främsta biståndsland. Läs artikel

Sweden pledged to boost its assistance to the forces of the PKK terrorist group’s Syrian offshoot, the YPG-dominated SDF, in Syria to $376 million in 2023, the Swedish foreign minister said Sunday.

After holding a meeting with Ilham Ahmed, one of the ringleaders of the YPG, Linde and her delegation discussed Sweden’s financial assistance to the terrorist group, which has reached $210 million and the plan to increase this number to $376 million in 2023.

“Appreciate sincere discussion with SDC’s Ilham Ahmad on the situation in northeastern Syria. Sweden remains active partner,” Linde said. […]

The SDF is a rebranded version of the PKK’s Syrian wing the YPG and with which the United States has partnered under the pretext of fighting Daesh. Läs artikel