Kommittén visade på ett logiskt steg framåt, fanbararen.fi

Jens Berg, redaktör, skribent

Ledstjärnan för den parlamentariska kommitté som tagit fram rekommendationer för den framtida värnplikten var en ökad jämlikhet. Kommitténs förslag känns vettiga, men för att förslagen skall utfalla väl krävs det också ekonomiska muskler.[…]

De förslag kommittén presenterar är balanserade. Det mest uppseendeväckande förslaget är att uppbådet ska bli obligatoriskt för en hel årskull. Med den här åtgärden vill kommittén sänka ribban för kvinnor att göra värnplikt. I och med ett obligatoriskt uppbåd har man en större chans att informera om värnplikten och att fånga upp unga kvinnor som är intresserade av att göra militärtjänst. Förslaget leder förhoppningsvis till att ännu fler unga motiverade kvinnor väljer att tjänstgöra vid exempelvis Nylands brigad.

Den andra större rekommendationen handlar om kriterierna för de unga män som i dag gallras bort på grund av sjukdom eller på grund av andra fysiska egenskaper. Kommittén vill att man i framtiden bättre ska kunna skräddarsy olika alternativ till tjänstgöring för de här grupperna. Exempelvis ska även personer som lider av diabetes eller personer med större rörelsehinder kunna bidra till försvaret. Kommittén syftar till exempel på olika uppgifter inom cyberförsvaret. Läs artikel

Sanna Marin: Mycket osannolikt att Finland ansöker om Natomedlemskap, hbl.fi

Finland planerar inte att ansöka om Natomedlemskap. Vi ansöker inte och vi diskuterar inte en ansökan, men vi har den möjligheten i framtiden, säger statsminister Sanna Marin (SDP) till nyhetsbyrån Reuters.

Statsminister Sanna Marin(SDP) säger att det är mycket osannolikt att Finland skulle ansöka om Natomedlemskap under hennes mandatperiod. Marin uttalar sig i en intervju för Reuters.

– Finland fattar sina egna beslut vad beträffar utrikespolitik och säkerhet. Ingen kan påverka oss, inte Förenta staterna, inte Ryssland eller någon annan, säger Marin i intervjun.

Frågan om ett finländskt Natomedlemskap kommenterar hon på följande sätt:

– Det är mycket osannolikt. Vi har en färsk redogörelse över utrikespolitiken och vi har bestämt att vi har möjlighet att bli medlem, men vi ansöker inte och vi diskuterar inte en ansökan. Men vi har den möjligheten i framtiden. Läs artikel

Forsvarsministeren vil ikke ta militære grep som nabolandene, forsvaretsforum.no

Forsvarsministeren sier Norge ikke tar noen militære grep som følge av den spente situasjonen i Europa nå, til tross for at naboene våre gjør det.

Bildene av svenske soldater som patruljerer gatene på Gotland, har fått stor oppmerksomhet også her hjemme de siste dagene. Sverige sier soldatene er kommandert ut for å vise at Sverige ikke er naive.

– Først og fremst viser det at Sverige ser alvoret i situasjonen og agerer ut fra det, sier forsvarsminister Odd Roger Enoksen (Sp) til NTB.

Han sier han forstår at slike bilder kan vekke uro.

– Men samtidig er det også viktig å understreke det som er sagt tydelig på svensk side, at de ikke ser noen grunn til å frykte et angrep på Sverige. I det ligger det at det ikke er grunn for uro verken på norsk eller svensk side, sier Enoksen.

Danmark har på sin side valgt å sende forsterkninger til Nato-styrkene i Baltikum. Norge har ikke fått henvendelse om å øke vår tilstedeværelse der, sier Enoksen. Ei heller tar vi militære grep på hjemmebane slik svenskene gjør. Läs artikeln

New NATO space policy focuses on space support, domain awareness, breakingdefense.com

NATO’s long-awaited space policy calls on allies to voluntarily ensure compatibility among their national space assets, while pledging members to develop collective requirements and the means of fulfilling them — including the use of commercial capabilities,

Released Monday with little fanfare, the policy states that “NATO will identify and, if necessary, develop appropriate mechanisms, based on voluntary participation, to fulfill and sustain requirements for space support in NATO operations, missions and other activities in the above functional areas. Allies’ capabilities, and, if necessary, trusted commercial service providers should be leveraged to meet these requirements in the most secure, efficient, effective and transparent manner.” Läs artikel

Svenskt militärt deltagande i Mali kan kortas, folkbladet.nu

[…] Hultqvist understryker att det inte bara är att lämna över en natt, med hänsyn och respekt för FN och andra deltagande länder. Men han lovar någon form av besked inom en månad.

– Det handlar om trovärdighet gentemot våra partner. Vi för en dialog, konfronterar och angriper problemen gemensamt, säger försvarsministern.

Riksdagen har givit klartecken för regeringen att fullfölja deltagandet i FN-insatsen Minusma under 2022 och siktet är inställt på att avveckla den senast 2024. Vad gäller den mindre, men farligare insatsen inom ramen för Takuba ska den största delen av insatsen dras tillbaka under februari. Kvar blir en sjukvårdsinsats, men frågan är nu om den också ska dras hem snart. Läs artikel

Finland och Sverige bör stanna utanför NATO, kkrva.se

Mats Bergquist, ambassadör och René Nyberg, ambassadör

Vi publicerar här  en text från 23 november 2014 (Utgivarna)

Finlands och Sveriges förhållande till NATO är en fråga om ”grand strategy”, att använda ett lands resurser för att säkra dess integritet och oberoende.

I synnerhet små stater ändrar sällan sina huvudlinjer, eftersom det gäller att bygga upp ett långsiktigt förtroende för utrikespolitiken. Frågan om ett eventuellt NATO-medlemskap diskuteras vanligen från den ganska konkreta utgångspunkten att små stater inte längre har råd att försvara sig själva. Kriget i Ukraina har vidare i mångas ögon gjort ett medlemskap aktuellt.

Frågan har dock, vilket president Sauli Niinistö berört, vidare geopolitiska aspekter och berör inte bara våra länder. Sverige och Finland tillhör Europas till ytan största stater. Om de nu ändrar sin ”grand strategy” skulle en mycket lång gräns kunna gå mellan NATO och Ryssland i Norden och Östersjön förvandlas till ett NATO-innanhav. Detta var något både vi och stormakterna under det kalla kriget ville undvika. Samtidigt bör noteras att Finlands och Sveriges strategiska läge förbättrats i och med att Warszawapakten upplösts och den motsatta kusten i Finska Viken och Östersjön utgörs av fria stater. Att nu överge denna linje skulle innebära en stor strategisk förändring i Europa och i onödan utmana Ryssland. Läs artikel

Minnen från en annan tid med paralleller till dagens situation, kryssahakan.se

[…] I slutet av oktober 1981 påverkades Sverige direkt genom att den sovjetiska u-båten, U137, gick på grund i ett militärt skyddsområde utanför Karlskrona. Spänningen mellan vårt land och supermakten Sovjet blev akut. Statsminister Fälldin behöll emellertid lugnet och slog fast att det var viktig att ”hålla gränsen”.

Jag arbetade vid när detta hände som generalsekreterare på SUL (Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd) med särskilt ansvar för det all-europeiska ungdomssamarbetet.

Några dagar efter att den sovjetiska ubåten hade gått på grund, i början av november, skulle SUL och vår europeiska samarbetsorganisation CENYC stå värd för en miljökonferens på SSU:s kursgård Bommersvik med deltagare från hela Europa. Vid den här tiden arbetade vi målmedvetet för att få deltagare från alla europeiska länder med olika ideologiska utgångspunkter. […]

Jag tror fortfarande att det är viktigt att prata med varandra över nationsgränserna även när man är djupt oense – och att detta bör ske på alla nivåer. Det är en lärdom av vad som hände för 40 år sedan. På 1980-talet träffades företrädare för ungdomsorganisationer från Europas alla länder med olika ideologiska utgångspunkter. Vi hade öppenhjärtliga diskussioner om olika viktiga ämnen. Ofta var vi oense, men ibland kom vi överens. Förståelsen ökade i varje fall för varandra. Läs artikel

Finland deltar inte i bojkotten av vinter-OS – idrottsminister Antti Kurvinen reser till Peking, svenska.yle.fi

Ett flertal länder har beslutat att inte skicka politiska representanter till vinter-OS i Peking, i protest mot Kinas problem med mänskliga rättigheter. I dag blev det klart att Finland inte deltar i bojkotten.

– Det är frågan om vintersportens viktigaste evenemang på fyra år. Det är det allra viktigaste för idrottarna, deras stödtrupper och alla som älskar idrott, och platsen där ministrarna ansvariga för Finlands sportfrågor vanligtvis varit.

Så motiverar idrotts- och kulturminister Antti Kurvinen (C) sitt beslut att åka till vinter-OS för Yle Urheilu. Läs artikel

Norges ambassadør i samtaler med Taliban i Kabul, forsvaretsforum.no

Norges ambassadør til Afghanistan og to andre diplomater var mandag tilbake i Kabul for å ha samtaler med Taliban.

– Det er viktig at de reiser inn og vi får en dialog, sa utenriksminister Anniken Huitfeldt (Ap) på et pressetreff med norske journalister i New York mandag.

Ambassadør Ole A. Lindeman og hans diplomatkolleger er tilbake i landet på et to dager langt besøk for å snakke med Taliban, som tok over makten i landet i august. Maktovertakelsen til en storstilt evakuering av utenlandske statsborgere, inkludert nordmenn. Den norske ambassaden ble stengt og det er første gang etter maktovertakelsen at Lindeman er tilbake.

Tema for de norske diplomatenes samtaler med Taliban var blant annet den humanitære situasjonen, respekt for menneskerettigheter og kvinners rett til deltakelse i samfunnet, opplyser Huitfeldt.

– Dette innebærer ikke noen endring av norsk politikk, understreker hun. Läs artikel

I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig, aftonbladet.se

Lena Melin, politisk kommentator på Aftonbbladet

[…] Så här lät det i Niinistös nyårstal:

– Låt mig konstatera än en gång: till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter hör också möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva så beslutar.

Men den svenska regeringen vill inte han ha någon Nato-option. Så sent som i helgen upprepade försvarsminister Peter Hultqvist att det inte ligger i korten, att det i dagens spända läge gäller det att sitta still i båten och för övrigt är det regeringen och inte riksdagen som sköter utrikes- och säkerhetspolitiken. Mer stängd kunde inte dörren bli till den så kallade optionen.

Nu börjar vi närma oss det intressanta – vad betyder en Nato-option?

Man skulle kunna säga att en Nato-option är en självklarhet. Självklart bestämmer varje land själv om sin utrikespolitik. Det ska inte behöva upprepas i tid och otid eftersom det är just – en självklarhet.

Nu är det dock inte självklart för alla, exempelvis inte Ryssland. På den kravlista som Putins regim lämnade över till USA och Nato före jul slås fast att Nato inte ska få ta in fler medlemmar. Alltså varken Sverige, Finland eller Ukraina.

I bästa fall är en Nato-option alltså rätt och slätt en självklarhet.

Men i sämsta fall är det något helt annat. Nämligen ett kodspråk för att Nato inte bara är en option. Avsikten i det här scenariot är inte att säga att medlemskap i Nato är en möjlighet av flera. Det är målet. Läs artikel

Ryssland och Belarus annonserar stor militärövning i februari: ”Meddelar nu så vi inte anklagas för att förbereda krig”, svenska.yle.fi

Samtidigt som spänningarna mellan Ryssland och Nato blir allt värre över de ryska styrkorna stationerade vid Ukrainas gräns, meddelar Belarus att en stor militärövning med Ryssland ska hållas i landet i februari. […]

Det belarusiska säkerhetsrådet meddelade på måndag eftermiddag att ryska styrkor som ska delta i övningen redan har börjat anlända i landet.

Övningen ska ändå hållas i södra och västra Belarus, alltså nära gränsen till både Ukraina och Nato-länderna Polen och Litauen. Läs artikel

Tre ryska fartyg har lämnat Östersjön – övriga tre kvar, dn.se

Tre av de sex ryska landstigningsfartygen har lämnat Östersjön via Stora Bält, men de andra tre är kvar.

Försvarsmakten säger sig ha en god lägesbild över fartygens rörelser och kapacitet.

Det var under måndagsförmiddagen som tre ryska landstigningsfartyg av typen Ropucha lämnade Östersjön via Stora Bält till Kattegatt. Fartygens passage gick att se via de webbkameror som är monterade på Stora Bält-bron mellan Fyn och Själland.

– De har gett sig av i västlig, nordvästlig riktning igen och är på väg ut ur Östersjön med bedömt olika typer av last, sade Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till Ekot på måndagsmorgonen. Läs artikel