Utenriksministeren: Krigen endrer norsk sikkerhets- og utenrikspolitikk, highnorthnews.com

[…] På 1990- og 2000-tallet ble det meste av alliert infrastruktur i Norge avviklet. Derfor mener Anniken Huitfeldt at tilleggsavtalen om forsvarssamarbeid med USA (SDCA) så viktig.

– Vi trenger infrastruktur for å kunne motta forsterkninger og det er det avtalen skal bidra til. Forsterkningspolitikken og alle dens elementer – øving, trening, forhåndslagring og infrastruktur – er ikke en trussel mot basepolitikken, sa Huitfeldt.

– Den er en forutsetning for basepolitikken. Målet har hele tiden vært det samme: Forsterkning i krise og krig – ikke permanent nærvær. Det er avgjørende at vi viser solidaritet med våre allierte. Slik vi selv forventer solidaritet dersom vi en dag skulle trenge det […]

Samtidig er beroligelse fortsatt viktig.

– Norge utgjør ikke, har aldri utgjort, og skal ikke utgjøre noen trussel mot Russland. Derfor har det vært viktig for oss å trekke opp klare grenser i arbeidet med SDCA-avtalen: Norsk basepolitikk, atompolitikk og begrensninger for utenlandsk militær aktivitet i Norge i fredstid, ligger fast.

– Samtidig begrenser vi alliert militær aktivitet som kan virke provoserende på Russland. Våre selvpålagte restriksjoner har alltid vært nettopp det: valgt av oss selv.

Hun påpeker at Norge har alltid praktisert åpenhet rundt militære øvelser i Norge. […]

Neste år overtar Norge lederskapet i Arktisk råd. Det blir et annet lederskap enn det noen hadde sett for seg. Russland er en viktig og stor arktisk stat.

– Men samarbeidet med Russland i Arktisk råd er satt på hold. I Barentssamarbeidet lider folk-til-folk-kontakten. Og rammer både vanlige russere og vanlige nordmenn. Vi må i tiden fremover tenke klokt rundt hvordan vi innretter samarbeidet og bruker våre støtteordninger. Det er Putins Russland – ikke russere – våre tiltak er rettet mot.

Det vi ikke kan gjøre noe med er geografien. Russland forblir Norges nabo og vil være det også når Putin-regimet en dag er historie.

– Felles grense, felles ressurser og felles utfordringer i nord gjør at vi ønsker et velfungerende praktisk samarbeid med Russland i nord. Uten dette kan vi risikere at torskebestanden i Barentshavet forsvinner.

Og det er ikke i Norges interesse, ei heller Europas. Läs intervjun

How Albright’s ‘Munich mindset’ turned into uninhibited interventionism, responsiblestatecraft.org

Daniel Larison, contributing editor at Antiwar.com and former senior editor at The American Conservative magazine

Madeleine Albright, the first female U.S. Secretary of State, a prominent liberal interventionist, and promoter of NATO expansion, died on Wednesday from cancer at the age of 84.

Born in Prague on the eve of the Second World War, Albright came to the United States with her family as refugees and rose to the highest levels of government service. A scholar of international relations and a professor at Georgetown University, she entered public service as ambassador to the United Nations in Bill Clinton’s first term, and then was nominated to lead the State Department in the second.

Albright was a major influence on the Clinton administration’s foreign policy and consistently pushed for a more hawkish and interventionist line in response to foreign crises and conflicts. Her foreign policy worldview was rooted in the history of a Europe ravaged by total war, but this also served to distort her understanding of international problems and encouraged her to favor military options too often. She was a significant influence on the increasingly combative approach at the end of Clinton’s presidency, and her role in building support for U.S./NATO military intervention in Kosovo was her legacy. Läs artikel

Ökat antal styrkor i beredskap i Sverige, hn.se

Försvarsmakten har ökat antalet beredskapsstyrkor som ska kunna sättas in snabbt.
– De är sedan en tid tillbaka fullt operativa, beredda att lösa uppgifter med mycket kort varsel, säger insatschef Micael Claesson. […]

Försvarsmaktens insatschef säger nu att fler styrkor i Sverige satts i beredskap.

– Redan i förra veckan fattade Försvarsmakten beslut om att öka antalet beredskapsstyrkor och jag kan bekräfta i dag att de sedan en tid tillbaka är fullt operativa, beredda att lösa uppgifter med mycket kort varsel. […]

Försvarsmakten står fast vid sin bedömning om att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg, men kan inte uteslutas. Det gäller även för den militärt strategiskt viktiga ön Gotland. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj tog i ett tal i riksdagen under torsdagen upp att rysk propaganda visat hur Ryssland skulle kunna ta över Gotland.

– Vi kan inte bortse från att ön ligger där den ligger. Men vi ser inget övergängande militärt hot, säger Michael Claesson. Läs artikel

Oenighet om vad som krävs för medlemskap i Nato, sverigesradio.se

Det krävs att minst tre fjärdedelar av de närvarande riksdagsledamöterna röstar ja till att Sverige ska med i Nato för att beslutet ska vara giltigt enligt KU:s vice ordförande socialdemokraten Hans Ekström.

Därmed kan det bli svårt för (M) att driva igenom ett riksdagsbeslut om svenskt Nato-medlemskap utan stöd från (S).

Moderaternas partisekreterare menar dock att varje militärt samarbete har ”sin egen unika karaktär” och därför är det inte säkert att kravet på tre fjärdedelar gäller. Läs artikel

Debatten om Putins krig är en ekokammare, aftonbladet.se

Per Wirtén, krönikör

Varje dag kollar jag svenska analyser och kommentarer om Ukraina. Men det är något konstigt med dem. Alla rör sig i samma riktning. På kultursidorna har jag läst långa rader av mobiliserande solidaritetsartiklar. Inget fel på dem. Jag delar ståndpunkterna. Jag har hållit tal på protestmöten. Jag har kallat Vladimir Putin för både krigsförbrytare och mördare, och kommer göra det igen.

Men ändå undrar jag: Var finns de som kritiserar den euroamerikanska reaktionen på kriget, de som inte säger samma sak som alla andra, som ifrågasätter och komplicerar?

I svåra lägen borde väl genomarbetade oppositionella röster välkomnas och vårdas. Nu verkar de i stället, med några enstaka undantag under de senaste dagarna, ha stängts ute. Men när offentligheten blir entonig försvagas det demokratiska förnuftet, det som uppstår i offentliga meningsutbyten, just det man nu försöker försvara i Kiev och Charkiv. Läs artikel

The NATO Treaty Does Not Give Congress a Bye on World War III, lawfareblog.com

Michael J. Glennon, professor of constitutional and international law at the Fletcher School of Law and Diplomacy, Tufts University

On March 13, Russian missiles hit a military base in Ukraine, about 15 miles from the Polish border. Poland is a NATO member. Suppose the airstrike had occurred 15 miles on the other side of the border, in Poland. Would the NATO Treaty automatically place the United States and all other NATO members at war with Russia? […]

That understanding is mistaken. The NATO treaty does not require the United States or any other party automatically to go to war if a party is attacked. The treaty provides that an attack on one is an attack on all—but it leaves each nation free, in accordance with its own “constitutional processes,” to determine whether an armed attack has occurred and to take such action “as it deems necessary” in response. Nor does the treaty expand the president’s war power. “The distribution of power within the United States government is precisely what it would have been in the absence of the treaty,” the Senate Foreign Relations Committee said in 1979. In the event of an armed attack, the United States “reserves the right to determine for itself what military action, if any, is appropriate.” Läs  artikel

 

Bildt går emot Kristersson om Nato: ”Förutsätter att de stora partierna är eniga”, aftonbladet.se

Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt är emot Ulf Kristerssons Nato-plan. Frågan har en sådan tyngd att det krävs politisk samsyn, menar han.

– Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget, säger han i en intervju i Sveriges Radio. […]

I en intervju i Sveriges Radios P3 argumenterar Carl Bildt, tidigare statsminister, utrikesminister och Moderatledare, emot den uppfattningen.

Enligt honom är det viktigt att det finns en majoritet i riksdagen och att de stora partierna är eniga för att ett medlemskap ska bli aktuellt.

– Det här är inte något man gör med en rösts övervikt, eller lottar i riksdagen, vare sig i Finland eller i Sverige. Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget. Och då ska man ta det steget med viss bestämdhet, snabbhet och styrka, säger han till P3. Läs artikel

Kommendören för marinen om försvaret av Åland: Jag kan garantera att vi är först på plats, hbl.fi

Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet. Det försäkrar marinens kommendör, konteramiral Jori Harju, i ljuset av det skärpta säkerhetsläget i Östersjön i och med kriget i Ukraina.– Vi kan sköta vår uppgift och försvara Åland under alla omständigheter. Vi kommer att vara först på plats.

I och med Rysslands invasionskrig i Ukraina har Ålands demilitariserade status återigen orsakat oro i den offentliga debatten. Men konteramiral Jori Harju, kommendör för marinen, sover lugnt om nätterna och har en hälsning till de finländare och ålänningar som är oroade för att ryska trupper, inte finska, ska vara först på plats på Åland som är demilitariserat i fredstid. […]

Det gamla traktatet slår fast att Finland är skyldigt att försvara Åland om krig bryter ut i Östersjön. Vår uppgift inom Försvarsmakten är att i den situationen ta fram en föredragning till statsrådet att vi anser att det är dags att ta sig till Åland och försvara öarna. Beslutet är politiskt. Läs artikel

First Recourse for Rebels, lrb.co.uk

Tom Stevenson, monitoring Parliament’s ongoing inquiry into the UK’s ‘national security machinery’

The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War 
by Nicholas Mulder. Yale, 434 pp., £25, March, 978 0 300 25936 0

There is​ a striking asymmetry in the global economy. In terms of trade and GDP the world has three poles: the United States, the EU and China. But in the international financial system a single state has overwhelming power. The vast majority of transnational payments are routed through US banks. US treasury bonds are the de facto reserve asset around the world. The Fed is the global supplier of liquidity in times of crisis. National economies respond on a hair trigger to US monetary policy. Giant American and European financial institutions, based for the most part in the US, control a large share of international corporate activity. Läs artikel

Krimkriget

Mats Björkenfeldt

Krimkriget 1853 – 56 och Rysslands senare krig med det Osmanska riket 1877-78 gällde Rysslands möjligheter att exportera sitt spannmål från Odessa genom Bosporen till övriga världen. (Vladislav Davidzon, From Odessa With Love, Academica Press, 2021). Krimkriget kom att innebära slutet för den Europeiska konserten, som hade inletts 1814 -15 med att Sverige, Preussen, Storbritannien och Österrike enat sig med Ryssland och förklarat sig som segrare över Napoleons Frankrike och dess allierade.

Läs mer

Sverige skickar fler vapen till Ukraina, svt.se

Sverige skickar ytterligare 5 000 pansarskott till Ukrainas militär. Därtill ska man skicka utrustning för minröjning.

– Det är väldigt glädjande att de kan förhindra de ryska planerna på framgång i Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Det formella beslutet om den nya vapenleveransen, som enligt SVT:s uppgifter beräknas vara värd cirka 205 miljoner kronor, ska fattas inom kort.

– Vi tycker att det är oerhört viktigt att på ett aktivt sätt fortsätta att stödja Ukraina, säger Peter Hultqvist till TT.

– Det är väldigt glädjande att de kan förhindra de ryska planerna på framgång i Ukraina. Deras kamp är ju också en kamp för den europeiska säkerhetsordningen.

Han öppnar också för ännu fler leveranser framgent. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här sajten till svenska vapensändningar.

A Strategic Compass for Security and Defence For a European Union that protects its citizens, values and interests and contributes to international peace and security, consilium.europa.eu

The European Union is more united than ever. We are committed to defend the European security order. Sovereignty, territorial integrity and independence within internationally recognised borders should be fully respected. Supporting Ukraine in facing Russia’s military aggression, we are showing an unprecedented resolve to restore peace in Europe, together with our partners. A stronger and more capable EU in the field of security and defence will contribute positively to global and transatlantic security and is complementary to NATO, which remains the foundation of collective defence for its members. […]

The solidarity between Member States is reflected in article 42(7) TEU. The EU has to increase its presence, effectiveness and visibility in its neighbourhood and on the global stage through joint efforts and investments. […]

We need to be able to act rapidly and robustly whenever a crisis erupts, with partners if possible and alone when necessary. To that end, we will:
1. Reinforce our civilian and military CSDP missions and operations by providing them with more robust and flexible mandates, promoting rapid and more flexible decision-making process and ensuring greater financial solidarity, while also promoting close cooperation with European-led ad hoc missions and operations. We will strengthen our civilian CSDP through a new Compact allowing for a faster deployment, also in complex environments;
2. Develop an EU Rapid Deployment Capacity that will allow us to swiftly deploy up to 5000 troops into non-permissive environments for different types of crises;
3. Strengthen our command and control structures, in particular the Military Planning and Conduct Capability, and increase our readiness and cooperation through enhancing military mobility and regular live exercises, in particular for the Rapid Deployment Capacity. Läs dokumentet