This open letter has been signed by members of the European Leadership Network, Board members of the International Crisis Group and Council members from the European Council on Foreign Relations.

We write to express our growing concern that negotiations to restore Iranian compliance with, and U.S. return to the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) appear to have entered a period of stasis that threatens to undo the real and welcome progress made in recent months toward reinstating a non-proliferation achievement that is crucial for international peace and security. Läs det öppna brevet

Det amerikanske forsvar ønsker at sætte flere radarer op i Grønland for blandt andet at kunne overvåge russisk og kinesisk aktivitet til søs.

Der skal være flere amerikanske radarer i Grønland.  Det skriver netmediet Altinget Arktis på baggrund af en briefing i det amerikanske forsvarsministerium Pentagon i Washington. Radaren skal være til gavn for NATOs maritime overvågning, siger en talsmand fra Pentagon:

– I takt med, at vi ser, at russerne bliver mere aktive, bliver det stadig mere vigtigt at vide, hvor de er og hvad de laver. Samt holde øje med om kineserne begynder at komme sejlende over Nordpolen mere regelmæssigt i takt med, at isen smelter, siger talspersonen. Läs artikel

Det verkar ändå troligt att Finland går med men Sverige har en helt annan situation utan landgräns mot Ryssland. Det är en styrka för stabiliteten och freden i Norra Europa om Sverige med sitt strategiska läge förblir alliansfritt och en välbehövlig buffert mellan NATO och Ryssland oavsett hur Finland gör.

I den svenska krigsretoriken har bl.a. nämnts att Gotland skulle vara lockande för Ryssland att gå in i. Men Kaliningrad, där det finns ryska kärnvapen, ligger bara 30 mil från Gotland och Karlskrona så Ryssland når hela Europa med avskräckande kärnvapen ändå. […]

Jag inser att Magdalena Andersson är ovillig att få NATO-opinionen emot sig i valrörelsen men det vore tragiskt om detta skulle göra att Sverige i all hast lämnade alliansfriheten och blev en kärnvapenmakt. En lösning skulle kunna vara att aktualisera den s.k. NATO-option som var högaktuell i höstas. Det skulle vara en markering mot Ryssland och för NATO utan att vi behövde fatta ett förhastat beslut som i praktiken är oåterkalleligt. Läs artikel

Inställningen till ett svenskt Natomedlemskap har undersökts i opinionsundersökningar med jämna mellanrum i säkert 50 år eller mer. Under hela denna tid har det funnits en stark majoritet emot ett medlemskap och för fortsatt svensk neutralitet och alliansfrihet. Bara under de sista veckorna har det svängt. Men i GP:s senaste undersökning är det fortfarande en majoritet som är emot eller är osäkra (21/4).

Ett beslut om ett svenskt medlemskap i Nato har stora och delvis oöverskådliga konsekvenser för Sveriges framtid. Det finns en stor mängd aspekter att väga in och bedöma. När opinionen och politikerna nu i snabb takt förändras är det därför bra att detta sker mot bakgrund av hur våra fria medier allsidigt och fördjupat beskriver frågans komplexitet. […]

Känner ni igen beskrivningen av den svenska Natodebatten? Inte? Såhär hade det kunnat vara om svenska media levde efter de stora och stolta ord man brukar tillskriva sig: fria, obundna, demokratiska och kritiska, med utrymme för en mångfald av åsikter. I stället har något som närmast liknar en propagandistiskt ensidig Natokampanj genomförts. […]

Det finns inget alternativ och det finns ingen som är emot ett Natomedlemskap. Leende Aktuellt-reportrar hyllar ett historiskt närmande till Nato som oundvikligt, med en förväntan som om det handlar om Eurovisionfinal. Journalistkåren tycks okritiskt gå i skock och upprepa varandras inslag. Public service, som historiskt ofta bidragit med en vidare nyhetsbild än privatägda media, är ofta värst och bryter kontinuerligt mot kraven på objektivitet, saklighet och allsidighet. Läs artikel

[…] Att överge alliansfriheten och gå med i Nato skulle vara ett lika stort beslut som det en gång var att gå med i EU. Då hade vi folkomröstning, och innan dess år av informationskampanjer, studiecirklar och höga vågor i debatten. Nu kan det gå från den ena månaden till den andra. När det blir val om ett halvår kanske vi redan är med.

Kortsiktigt är det svårt att veta vad som är säkrast –  gå med eller stanna utanför. Tror vi att risken för att Sverige angrips ökar eller minskar? Om den ökar, ska den få göra det om vi kan få mer skydd? Hur påverkar Finlands beslut Sverige och vice versa?

Jag undrar om regeringen vet svaren på de frågorna så väl att de kan fatta beslut snart, före valet, före sommaren, och vara säkra på att inte göra saken värre. Om någon är tillräckligt säker för att kasta in oss i en kärnvapenallians utan att ens ha stöd av en folkomröstning.

Vi behöver folkomrösta,och innan dess skulle vi behöva informera oss om de olika alternativen, som inför EU-omröstningen. Läs ledaren

Ryssland har från och med onsdagen slutat att leverera naturgas till Polen. Bakom beslutet ligger högst sannolikt en polsk-tysk överenskommelse som i snabb takt ska göra Tyskland helt oberoende av rysk olja. Det var en rätt oväntad nyhet Tysklands ekonomiminister Robert Habeck bjöd på i samband med sitt besök i Warszawa under tisdagen.

Där det tidigare har talats om att Tyskland kan vara helt kvitt den ryska oljan först vid årsskiftet, meddelade Habeck nu att det kan handla om bara några dagar.

– Ett möjligt oljeembargo är något som Tyskland nu kan hantera, sade Habeck.

Tyskland har under de senaste månaderna lyckats minska på andelen rysk olja från 35 procent i februari till nuvarande omkring 12 procent.

Att man nu helt verkar kunna slopa importen från Ryssland hänger sannolikt ihop med en överenskommelse som Tyskland har gjort med Polen. Läs artikel

To judge by its latest statements, the Biden administration is increasingly committed to using the conflict in Ukraine to wage a proxy war against Russia, with as its goal the weakening or even destruction of the Russian state.

This would mean America adopting a strategy that every U.S. president during the Cold War took great pains to avoid: the sponsorship of war in Europe, bringing with it the acute risk of escalation towards direct military confrontation between Russia and NATO, possibly ending in nuclear catastrophe. The U.S. and NATO refusal to support armed rebellions against Soviet rule in eastern Europe was obviously not based on any kind of recognition of the legitimacy of Communist rule and Soviet domination, but simply on a hard-headed calculation of the appalling risks involved to America, Europe and humanity in general. […]

During his visit to Kiev this week, U.S. Defense Secretary Lloyd Austin stated that the U.S. wants to see “Russia weakened to the degree that it can’t do the kinds of things that it has done in invading Ukraine.” On the same day, Russian Foreign Minister Sergei Lavrov declared on Russian television that by supplying Ukraine with heavy weaponry, NATO is now “in essence” involved in a proxy war with Russia. Läs artikel

Den 13 maj ska regeringens analysgrupp med riksdagspartierna rapportera sina resultat och det är mycket viktigt att de måste sträva efter största möjliga öppenhet.

Säkerhetspolitiska beslut får effekt över lång tid. Bedömningar behöver därför innefatta vad som kan ske på tio års sikt eller mer. Rysslands brutala krig mot Ukraina, hot mot Sverige, och oacceptabla krav när det gäller europeisk säkerhet står naturligtvis i fokus nu. Det gäller ändå att också analysera andra möjliga kriser. Sveriges handlingsfrihet med eller utan ett Natomedlemskap är en central fråga. […]

Vad gäller Natobaser i Sverige är det inte givet att Sverige kan göra som Norge eller Danmark med ensidiga förbehåll. Situationen är annorlunda i dag och särskilt om Finland blir Natomedlem kan det finnas skäl för alliansen att ha permanent militär här. Detta kan även gälla kärnvapen. Analysgruppen behöver vara tydlig om önskvärdheten och möjligheterna till sådana förbehåll.

Effekterna av Natos ömsesidiga försvarsgarantier måste beskrivs öppet, både vilket skydd de egentligen ger jämfört med nuläget, och de reella möjligheterna att säga nej till svensk krigföring utomlands utan att vi själva blivit angripna. Sådant kan ske redan genom dagens samarbeten och kan vara rätt, men det är viktigt att den fulla dimensionen av att ingå i Natos försvarsplanering för snabb respons beskrivs. Att exempelvis sända svenska stridsflygplan i krig på andra sidan Östersjön skulle snabbt leda till motattacker mot vårt land. […]

Bäst från demokratisk synvinkel vore att vänta med ett beslut till i höst. Det skulle också ge det socialdemokratiska partiet möjlighet att låta en extrakongress besluta i en fråga där partiprogrammet är tydligt om den militära alliansfrihetens vikt.

Ett brådstörtat beslut om att söka Natomedlemskap kan få allvarliga återverkningar på tilltron till vårt demokratiska system, om inte de ansvariga gör allt som är möjligt för en allsidig diskussion. Läs artikel

The Kremlin threatened to launch retaliatory strikes on western targets yesterday as British support for attacks on Russian territory risked escalating the conflict outside Ukraine’s borders.

James Heappey, the armed forces minister, said it was “completely legitimate” for Ukraine to hunt targets in Russia to disrupt logistics, even if the weapons were British-supplied.

In an interview with Times Radio, he said that “of course” Britain backed what were said to be Ukrainian strikes on fuel depots in Russia this week. He said logistics that were not disrupted “would directly contribute to death and carnage on Ukrainian soil”. Läs artikel

Moscow says it is effectively at war with NATO – and has warned that Western weapons are inflaming the conflict in Ukraine.

Speaking on the 61st day of the war, Russian Foreign Minister Sergei Lavrov said continual deliveries of supplies and weaponry to Ukraine means the NATO alliance has positioned itself as ”in essence engaged in war with Russia” and accused the organisation of ”pouring oil on the fire”.

The diplomat also warned against provoking a third world war and said the threat of a nuclear conflict ”should not be underestimated”.

Mr Lavrov said weapons supplied by Western countries ”will be a legitimate target”, adding that Russian forces had already hit weapons warehouses in western Ukraine. Läs artikel