1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen till Sverige i både freds- och krigstid och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska ingå i Nuclear Planning Group och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska vara del i nuclear sharing och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, ska verka för principen om ”No First Use” i Nato och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att öka respekten för demokratiska värderingar genom ett demokratikrav inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiskt försvarssamarbete och säkerhetspolitiskt samarbete och tillkännager detta för regeringen. Läs motionen

Russian and Swedish diplomats met in Moscow on Wednesday to discuss Sweden’s admission to NATO.

According to a statement by the Russian Foreign Ministry, the meeting was requested by Swedish Ambassador in Moscow Malena Mard, who informed the Russian side about Stockholm’s application to NATO.

In response, Vladimir Titov, a senior Russian diplomat, said the choice of ways to ensure national security is the sovereign right of every state, but it should not create threats to the security of other countries.

”Our concrete reaction and possible retaliatory measures, including the military-technical side, will largely depend on the real consequences of Sweden’s integration into the North-Atlantic Alliance, including the deployment of foreign military bases and strike weapons systems on Swedish territory,” Titov said.

He also regretted that Russia’s northern European neighbors took a course on the destruction of structures of regional cooperation, including the Council of the Baltic Sea States and the Arctic Council, as it further aggravates the situation in the previously stable area of the world. Läs artikel

Gårdagens beslut är en jordbävning i svensk politisk historia, även om diskussionen mycket handlat om enbart ja eller nej till Nato.

Jag framförde de synpunkter som framkommit under de regionala dialogerna i Skåne. Beslutet om alliansfrihet från distriktskongressen, kritiken mot att partikongressen inte sammankallats och kraven på fortsatt nedrustning. Jag framförde också att det finns en förståelse för det nya säkerhetspolitiska läget och den tveksamhet, de frågor och funderingar som många medlemmar bär på.

De flesta vet att jag alltid varit Nato-skeptiker och den uppfattningen är djupt rotad. Samtidigt har jag som försvarspolitiker haft anledning att fundera kring säkerhetspolitiska frågor under flera år och därmed haft möjlighet att fördjupa mig i ämnet. Jag haft möjlighet att träffa forskare och experter, internationella politiker och genomföra värdefulla resor. Det vi vet är att vi har en verklighet att förhålla oss till – Rysslands invasion av ett demokratiskt grannland den 24 februari, Finlands beslut om att ansöka om Natomedlemskap vilket innebär att vi förlorar vår viktigaste samarbetspartner och dem som militärt har höjt vår förmåga, måste vi förhålla oss till. Alternativen är dessutom få. Militarisering av EU är orealistiskt och inte ens önskvärt, bygga upp det egna försvaret till de nivåer som vi hade under kalla kriget kostar enorma summor pengar och tar lång tid att göra. Har vi den tiden och är vi beredda att finansiera det? Kanske är det som Tage Danielsson säger; den som inte tvivlar är inte klok.

Partistyrelsen har fattat sitt beslut och det är utifrån det vi behöver jobba vidare. Socialdemokratin har en utmanande tid framför sig. En rejäl diskussion om vår internationella politik kommer krävas och jag är glad att det arbetet nu vidtar. Det är viktigt att vi håller ihop, visar respekt och ödmjukhet för varandras åsikter och slutsatser. Den vore en stor tjänst för borgerligheten och de krafter som ser annorlunda på människovärdet, på freden och friheten, på jämlikhet och solidaritet om vi tillåter oss att splittras av denna svåra fråga. Det kommer en tid också efter detta, och som de reformister vi är har vi mycket kvar att göra. Samhället blir aldrig färdigbyggt, det förändras och förbättras varje dag, men bara så länge vi själva tar ansvar för det.

[…] Den 6 april i år beslutade en överväldigande riksdagsmajoritet att det senaste förslaget till ändring av TF och YGL ska upp för en andra beslutsomgång efter valet. Konkret handlar det om att medier som röjer uppgifter vilka inte specificeras närmare men som kan skada Sveriges förhållande ”till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar göra sig skyldiga till brott – utlandsspioneri. […]

I samma utredning nämns risken att sådan främmande makt eller liknande sammanslutning skulle kunna ”använda grundlagsskyddade medier för att röja hemliga uppgifter”. Och visst: det sker ett och annat under skydd av TF och YGL som lagarna aldrig var tänkta att skydda. Men än har just detta inte skett, vilket gör det tveksamt att använda det som argument för inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Läs artikel

Läs även kommentar till grundlagsförslaget tidigare på den här sajten.

Kärnkraftverksprojektet i Pyhäjoki har lagts ned på order av den finska regeringen. Detta kommer att leda till tusentals förlorade arbetstillfällen och i minst 700 miljoner euro i ekonomisk skada för de finländska kommunerna och industrin. Detta är bara början.

Vår regering hotar att förstöra den ryska ekonomin med sina sanktioner. Detta är ett löjligt påstående, eftersom Ryssland är självförsörjande på både livsmedel och energi. Sanktionerna kommer inte att påverka dem särskilt mycket. Livet går vidare, folk har mat på bordet, värme i husen och bensinen är billig. Kina och Indien står på Rysslands sida och köper de råvaror som Europa sanktionerat. Den ryska rubeln är starkare än innan sanktionerna inleddes. Däremot riktas sanktionerna mot alla oss, alla Europas medborgare. Vi har en skenande inflation och bakom kulisserna står många industrier redan i fritt fall när tillgången på komponenter strypts. Läs artikel

För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn. […]

En sommardag 1961 fick han ett samtal från utrikesminister Östen Undén som hade behov av en expert på juridiska frågor i Sveriges delegation till FN:s generalförsamling i New York. Hans Blix tackade ja. Samma dag som han anlände till New York kom nyheten om att FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommit i en flygolycka. Hans Blix första arbetsuppgift blev därför att skriva en promemoria om hur valet av en ny generalsekreterare i FN skulle gå till.

Därmed var en lång karriär inom internationell diplomati påbörjad. […]

Den bok som han under våren lagt sista handen vid ser han som en del av att förverkliga den ambitionen och som ett lämpligt slut på sin karriär. Bokens titel är A farewell to wars. Här har Hans Blix samlat tankar och erfarenheter kring internationell politik genom åren. En central observation är att Ukraina till trots har krig med det traditionella syftet att erövra land nästan försvunnit.

När boken började bli klar kom den ryska invasionen av Ukraina. Den handlar förvisso om en otidsenlig och olaglig erövring av territorium, men den  ”raderar” inte den internationella trenden bort från krig. Den bryter mot men upphäver inte heller det regelverk som gäller, enligt Hans Blix. […]

Hans Blix lär nog fortsätta att delta i samhällsdebatten med inlägg och intervjuer. Vid vår intervju sammanfattar han två budskap:
– Det är sorgligt att vi inte lyckats övertyga fler om att kärnkraft är en fantastisk energikälla som kan ge obegränsade mängder energi miljövänligt och med små risker.
– Jag tror det barkar iväg mot svenskt Natomedlemskap, fast jag anser inte att den råa ryska invasionen av Ukraina motiverar det. Vi borde ha lite mer is i magen och verka för avspänning – inte för Natokompanier på Gotland. Läs intervjun

Det Socialdemokratiska partiet har nu tagit ställning för ett svenskt medlemskap i Nato och Sverige kommer därmed att söka om medlemskap.

Rysslands olagliga invasion av Ukraina och det förändrade säkerhetsläge som det övergreppet medfört har tvingat fram en olyckligt snabb process. […]

Natos största nackdel är att det är en militärallians uppbyggd kring en kärnvapenstrategi. Palmecentret kommer att fortsätta att opinionsbilda kring FN:s kärnvapenförbud och trycka på för att Sverige ska ratificera kärnvapenförbudet.
På kort sikt kan vi inte förvänta oss att Ryssland eller Nato ensidigt avskaffar sina kärnvapen. Men kärnvapenfria stater kan samla sig och sätta press på de som innehar kärnvapen.
I dag har 60 stater ställt sig bakom kärnvapenförbudet. Sverige borde snarast ta plats i den klubben. I ett första steg måste Sverige spela en aktiv roll när de stater som ratificerat kärnvapenförbudet i juni träffas i Wien för att tillsammans diskutera konkreta åtgärder. Sverige och Norge ska delta som observatörer, och har möjlighet att driva på arbetet.

Socialdemokraternas förbehåll mot kärnvapen och utländska militära baser på svenskt territorium är bra men räcker inte. Lagstiftning krävs. Läs artikel

[…] Självklart kommer hotbilden mot Sverige öka. Ryssland kommer se hur Östersjön omringas av Nato, vilket försvårar en eventuell konfrontation med Baltstaterna. Sverige blir också en part som är mindre intressant att förhålla sig till när förhandlingarna som rör våra intressen kan föras direkt med USA. Trots detta så är läget inte så stressat som högern vill göra gällande: det finns inget realistiskt scenario där Sverige i nuläget skulle bli invaderat av Ryssland. Om något visar kriget i Ukraina att Rysslands förmåga varit överskattad av i princip hela den samlade krigsvetarkåren. Just nu är över 70 procent av Rysslands stående stridskrafter fastlåsta i vad som tycks bli ett utdraget krig. Rysslands flygvapen och flotta har uppvisat svagheter som Sverige både har teknisk kunskap och en existerande industri för att kunna utnyttja. Rysslands aversion mot svensk-finskt Nato-medlemskap hade också kunnat utnyttjas för att underlätta fredsförhandlingar i Ukraina – när man väl går med kan inte “hot om att gå med”-kortet spelas igen. Läs artikel