To sitater, ett fra en brite, det andre fra en russer. Winston Churchill og Fjodor Tjuttsjev har lite til felles ellers, men en synes de å være enige om; å prøve å forstå seg på Russland er fåfengt.

Dette er et bilde av Russland som fremdeles henger i.

Ikke minst dyrkes det av russerne selv; Russland som et mytisk sted hinsides det rasjonelle. Et kristent ur-land, en nasjon der troen er viktigere enn fornuften, et bolverk mot moderne dekadanse og forfall.

Dette dypt konservative bildet av Russland deles også av høyresiden i USA og Europa.

Deri ligger mye av Putins tiltrekningskraft: Han forsvarer evige, kristne verdier, verdier som på hjemmebane utfordres av liberale krefters kamp for seksuell og sosial frigjøring. Läs artikel

[…] Hans Blix fördömer förstås Putins agerande: detta blånekande om att kriget i Ukraina skulle vara ett krig, dessa förgiftningar av meningsmotståndare, denna skenhelighet. Han tycker att Putin är ”reckless”, ansvarslös när han hotar med kärnvapen.
Men samtidigt, tycker han, måste man försöka begripa Putins skäl till att gå i krig mot Ukraina – även om man därmed riskerar att bli kritiserad för att vara ”en nyttig idiot” för Putin.
Så han ansluter sig i stort sett till den uppfattning som till exempel den amerikanske statsvetaren John Mearsheimer ofta framfört och som går ut på att USA och NATO genom sitt agerande gentemot Ukraina mer eller mindre bäddat för Rysslands och Putins aggressiva beteende.
– Det började med den första Nato-utvidgningen, efter murens fall, då de tidigare Warszawa-paktsländerna blev Nato-länder. Detta irriterade förstås Ryssland. Sedan kom ytterligare Nato-utvidgningar med de baltiska staterna. Det är jag positiv till, dessa länder låg i farozonen, det är bra att de kom med.
Hans Blix ser Nato-paktens toppmöte i Bukarest 2008 som en början till den nuvarande krisen. Då pressade den amerikanske presidenten George W Bush på organisationen för att släppa in Georgien och Ukraina. Tyskland och Frankrike motsatte sig detta. Resultatet blev en kompromiss. I protokollet står att Georgien och Ukraina ska bli medlemmar, men det sägs inte när detta ska ske. […]

Men i en viktig fråga är han inte alls överens med sitt parti. Det gäller den nu så intensiva debatten om svenskt medlemskap i Nato.
– Jag tycker att Liberalerna går helt fel där. Och när jag för några år sedan i en debatt på utrikespolitiska institutet sa att det ju ändå var Nato som hade expanderat efter kalla krigets slut, inte Ryssland, utnämndes jag i Dagens Nyheter till en av de nyttiga idioterna… Läs intervjun

Jeg leste forsvarsminister Bjørn Arild Grams opplysninger om den nye forsvarsavtalen med USA. Han ville bidra med god informasjon og påstår at den vil styrke vår sikkerhet. Dette er en avtale som den forrige regjeringen, gjennom Ine Marie Eriksen Søreide, har laget sammen med USA. Etter ønske fra USA. Når jeg leste innlegget til Gram, fikk jeg egentlig en følelse av beroligelse, det høres ut som at alt var godt ivaretatt. Nylig kom styreleder i juristkommisjonen (ICJ), Terje Einarsen, med en advarsel om at avtalen kan bli mer omfattende, og at dette er underkommunisert fra regjeringens side. Stortinget står dermed i fare for å vedta en ny forsvarsavtale med USA uten å være tilstrekkelig informert om konsekvensene. ICJ mener at Høyesterett må vurdere avtalen.

ICJ trekker frem fem aspekter som får frem en helt annen opplevelse enn den jeg fikk av å lese Gram sin versjon av avtalen. Oppsummert;
antallet amerikanske militærbaser kan bli utvidet i framtiden. Det er rart at dette ikke kobles til bevegelsesfriheten de får over hele det norske territoriet. Avtalen er uoppsigelig i ti år. Hvilke konsekvenser får dette? Det blir ikke problematisert at dette dreier seg om overføring av myndighet til USA og begrensning av norsk myndighet overfor en annen stat på norsk jord. Läs artikel

Finland ska in i Nato. Riksdagen godkände på tisdag regeringens förslag om medlemskap. Trots en maratondebatt dagen före var det många som ännu ville uttala sig för och emot Natomedlemskapet. Vänsterns motförslag röstades ner med stor majoritet, 188 mot 8.

Finlands väg mot ett Natomedlemskap har avancerat med snabba steg den senaste veckan, och nu kan presidenten sända iväg ansökan.[…]

Vänsterförbundets Markus Mustajärvi påminde om den allmänna värnpliktens betydelse för ett trovärdigt förslag. Men i Natoländerna är värnplikten ett undantag. Den finns bara i Grekland och Turkiet, kanske för att de har varit i militär konflikt. Därifrån är vägen kort till en avlönad yrkesarmé som är lättare att kommendera, men svårare att kontrollera än en folkarmé, sa Mustajärvi.

Han har tidigare krävt en folkomröstning om Nato och att Finland säger nej till utbildning av finländska stridspiloter för att transportera och avfyra kärnvapen. Dessutom vill han inte att utländska soldater eller kärnvapen ska transporteras till eller genom landet.

Markus Mustajärvi föreslog därför att Finland inte söker medlemskap utan förblir militärt alliansfritt. Endast utanför militärallianser har Finland en chans att hållas utanför storkrig. Partikamraten Johannes Yrttiaho gav sitt stöd till förslaget. Läs referatet

I en kolumn i New York Times meddelade president Joe Biden att USA kommer att skicka raketsystemet ”Himars” till Ukraina.

Vapnet har en räckvidd på 80 kilometer och ska hjälpa Ukraina ”att kämpa på slagfältet och vara i starkaste möjliga position vid förhandlingsbordet”, skriver Biden.

Från ryskt håll ser man ”extremt negativt” på den militära hjälpen.

Vice utrikesminister Sergej Ryabkov säger att risken för konfrontation mellan länderna kommer att öka och ifrågasätter USA:s löfte om att vapnen inte ska användas mot mål i Ryssland.

– Försöken att presentera det här beslutet som att det innehåller något element av ”återhållsamhet” är värdelösa, säger han till Ria Novosti. Läs artikel

Det kommer oroväckande signaler om att Sverige är på väg att återuppta vapenexporten till Turkiet. Sverige har sedan 2019 och Turkiets invasion av kurdiska områden i Syrien sagt nej till en sådan vapenförsäljning. Men nu säger chefen för Krigsmaterielgruppen på den tillståndsbeviljande myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) Karl Evertsson (Expressen 29/5) att Sveriges ansökan om Nato-medlemskap kan påverka frågan och innebära att Sverige börjas sälja vapen till Turkiet igen. […]

Processen kring inlämnandet av den svenska medlemskapsansökan till Nato forcerades fram och präglades i väsentliga delar av aningslöshet. I debatten framställdes Sveriges ansökan ofta som en ren formalitet. I början av mars påstod till exempel Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att har var säker på att ”Sverige och Finland är de två länder i världen som snabbast kan bli medlemmar i Nato”. Läs artikel

Ju2022/01872 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

[…] Amid the gloom, it would be easy to forget the real progress that negotiators have already made. In late March, Ukrainian diplomats introduced an innovative framework for a deal that could provide a pathway out of the war. And crucially, the proposal, which was leaked to the press following talks in Istanbul on March 29, has already received at least preliminary support from both sides. At the center of the proposed deal is a trade: Kyiv would renounce its ambitions to join NATO and embrace permanent neutrality in return for receiving security guarantees from both its Western partners and from Russia.

Perhaps because of its novelty, the significance of the Istanbul proposal has yet to be appreciated in many Western capitals, where security guarantees have become synonymous with treaties of alliance. Unlike an alliance, which unites close partners in common defense, usually against a potential enemy, the proposed deal calls for geopolitical rivals to guarantee Ukraine’s long-term security jointly, outside of an alliance structure—and to do so despite one of the rivals’ ongoing war of aggression against Ukraine. If the proposal were to become the basis of an eventual settlement, the result would be a mechanism, however counterintuitive, that would make Russia itself a stakeholder in Ukraine’s security. Läs artikel

Sådan lyder det fra EU’s udenrigschef, Josep Borrell, da han tirsdag ankom til det ekstraordinære EU-topmøde i Bruxelles.

Her skal EU-landenes stats- og regeringschefer blandt andet diskutere forsvar. Det sker med afsæt i en rapport om manglerne i EU-landenes forsvar, som Josep Borrell og EU-Kommissær Margrethe Vestager præsenterede i maj. Läs artikel

Leader of Turkey’s far-right political group the Nationalist Movement Party (NHP) claimed on Tuesday that U.S. military bases located on Greece pose a direct ”threat” to Turkish security.

”Greece is playing with fire,” NHP leader Devlet Bahceli said in an address to Turkey’s parliament, according to a local news outlet.  Bahceli claimed US bases pose ”a threat to our security” and said ”America is using the Greek side as a pawn.”

The U.S. and Greece signed a five-year bilateral military agreement earlier this month in a move to shore up its defenses as Europe faces its greatest security threat since World War II following Russia’s invasion into Ukraine. The agreement will grant the U.S. access to three bases on mainland Greece along with its long-standing naval presence on the island of Crete.

While Washington and Athens have championed the move, the Turkish political leader accused the U.S. of using already rocky Greek-Turkish relations to try and ”push [Ankara] into a hot conflict environment.” Läs artikel